Delaktighet

Snacka går ju bra men att sedan leva upp till det är en annan sak. Att säga att man vill ha förändring säger många men om det nu har gått sju år och ingenting har blivit förändrat så börjar man ju undra vad det beror på?

För att det ska gå att göra förändringar så måste det finnas en viss gräns för delaktighet i det hela men det finns det inte alltid och då blir det svårt.

Det går bra att säga att man vill ha förändringar och att man ska vara delaktighet men då det kommer till kritan så är det raka motsatsen det handlar om, man vill att allting ska skötas av andra. Det går aldrig att göra om saker om man inte har den andra med sig i tänker faktiskt, gör man saker utan att den andra är med i det så brukar det kallas för tvång.

Delaktighet i sitt egna liv för att få det bättre måste man vara för att annars fungerar det inte. Visst kan man låta andra göra sakerna åt en men då har man redan sagt mig att man enbart vill ha en tjänare och att man kan göra precis vad man vill utan att behöva stå för sina handlingar.

Jag är rätt trött på att vara som en tjänare åt andra bara för att man inte vill göra det man har skyldighet till att göra som människa men som man inte behagar sig att göra.

Man har en viss skyldighet i att anstränga sig i att vara delaktig i sin egen utveckling och om man säger ifrån sig denna så kan jag tycka att man får stå för hur det blir senare, andra ska inte sköta allting åt någon.

Slaveri är förbjudet i detta land... trodde jag i alla fall men så är inte fallet har vi kunnat konstatera, vita kan man ha som slavar eller i alla fall behandla dem på det viset många gånger.

Ledig dag

Man säger att det här var en ledig dag för mig och att det måste vara skönt att få koppla av från allting, dem vet inte vad dem pratar om. 

Varannan vecka arbetar jag sex av sju och då hinner jag inte med någonting och så blir det måndag efter den veckan och då ska det göras så mycket för att komma ikapp allting men det är omöjligt.

Jag ska vara ärlig emot er men jag börjar känna att jag håller på att bränna ut mig igen, för andra gången för samma arbetsgivare är jag på väg att få samma diagnos. Undrar om den här arbetsgivaren förstår vad dem gör med människorna i tjänst, ja, dem som sitter där uppe i toppen behöver ju inte alls bry sig för dem vet ju inte ens vad det är vi håller på med.

Jag är så trött numera så jag orkar inte vara trevlig emot andra runt mig eller så är jag det och det tar så mycket kraft från mig så att mitt egna liv bara blir lidandes. Förr hade jag kraften att renovera och göra saker men ber man mig om att göra saker nu så är det som att jag bara ber dem fara...

En ledig dag men inte hinner min kropp koppla av då jag vet att jag har att göra och inte fått vila under den gångna veckan.

Trots att jag inte arbetar mycket den här veckan så är jag ändå inte utvilad för att börja en sådan här pissvecka igen i nästa vecka...

Hjälpa varandra

Man ska hjälpa varandra så mycket man kan, om jag hjälper så får jag hjälp, hoppas jag i alla fall. Jag tycker att det är självklart att hjälpa till men det finns dem som inte anser att det är så naturligt att göra det.

Jag har genom alla tider försökt att finnas till hands om det är någonting man behöver stödjas i men så har jag även träffat på dem som inte lyfter ett finger för att göra det. Människor är mycket olika kan man ju säga.

Då min kollega frågar mig om hon får låna mina körböcker så är det självklart att jag lånar ut dem för  att om dem kan hjälpa henne så är bara jag glad. Man ska inte förstöra någonting med att säga nej för inte tjänar jag någonting på det i längden. Man ska ge det stöd i utveckling så mycket man kan om man vill ha stödet tillbaka.

Visst finns det dem som jag inte hjälper längre men det är sådana som alltid jag hjälpt men aldrig blir tacksamma och inte ger någonting tillbaka så ingen idé att fortsätta hjälpa. Vissa spelar det ingen roll om dem får hjälp eller hur mycket hjälp dem får, dem gör ingenting för att klara sig själva.

Serievinnare

En underbar seger var det idag, säkrade platsen som vinnare i klass 2 så nu vet vi att MIK är ett av landets bästa lag i den klassen i landet. Nu ska vi inte säga att laget är sämre i andra serier men det är stort att vara vinnare i klassen två år i rad...

Det är stort att vinna två år i rad och det betyder bara att det är ett lag att räkna med i framtiden, i alla fall att det finns spelare där som kommer att gå vidare upp i högre serier. För egen del har det här laget gett mig många bra bilder och nu den senaste tiden en massa bra matchfilmer.
Matchfilmerna är inte jag som spelar in men det spelar ingen roll.

En seger som man bara kan kalla för ljuv då Skälby är ett lag som kan spela men som den här gången var det sämsta laget.

Illa

Då var det dags igen för en ny dag sade jag i morse då jag kom upp efter ett tag, inte alls ville jag upp ur sängen och tyckte inte heller att jag sovit så länge men det hade jag gjort, sju timmar och därefter ska man vara ganska pigg för att arbeta.

Upp kom jag i varje fall men täppt som attan var jag.

Utan att jag egentligen gjorde någonting så kände jag att det rann i ena näsborren och trodde det var förkylningen men så var inte fallet, jag blödde näsblod och det rejält. Inte alls bra att blöda näsblod och definitivt inte på morgonen kan jag ju säga i mitt fall för att det gör mig ganska trött.

Lite trött och yr kommer jag i alla fall iväg till jobbet men jag hade ingen större lust.

Min dag blev som jag trodde, mycket hängig och sölig efter blödningen från morgonen men jag gjorde det som jag skulle göra och lite till. Fick vila fler gånger än vad jag brukar göra då jag gjorde olika saker för att hålla det där riktiga fokuset på saker var jag inte alls bra på.

Det är mycket nu och jag blir inte klok på alla dubbla budskap som kommer uppifrån, det är som att ingen klarar av att hålla reda på vad den andra säger...

Inte undra på att man blir trött, ska man inte arbeta sex av sju dagar så ska det vara en massa snurr från alla håll som säger att man ska göra så eller så och ändå blir ingenting bättre.

Jag gör som jag brukar göra, på mitt sätt för då brukar det bli bra. Det som kan tyckas konstigt också ibland är att man på arbetsgolvet får mera ansvar men den där lönen blir inte större för det...

Mycket ska göras

Under en ledig dag så är det mycket som ska göras bara för att man annars inte har den tiden på sig. För en annan som har så knepiga arbetstider så gäller det verkligen att man planerar sina lediga dagar så man hinner med det som måste göras för att det inte ska bli för mycket till ett annat tillfälle.

Jag känner bara det att jag måste kunna få koppla av och rå om mig själv ibland och inte bara tänka på andra.

Idag var det dags att hämta ut nya mediciner, handla munskölj och fixa lite småärenden som jag planerat jag måste göra för en del saker som kommer lite framåt i tiden. Nästa vecka har jag mycket ledigt men då har jag så mycket annat som ska göras så lika bra att få det gjort idag.

Det var bara efter skolans slut att åka iväg för att skaffa fotbollsskor åt grabben och se till att han fick lite att äta innan han skulle till sin träning.

Det här med att köra bil har ju visat sig att det skulle man kunna glömma under dem här veckorna då jag arbetar som jag gör, jag är så trött så jag vet inte om det är så lämpligt alla gånger att ge sig ut i trafiken.

Nu är det ju så att det finns ett behov av att köra bil efter arbetets slut så jag vet inte jag....

Ingen tidbesparing

Tog bilen idag till jobbet men inte fan tjänade jag in någon tid på det heller... skrapade rutor och körde till parkeringen där jag skulle ställa bilen för att därefter gå till jobbet en bit bort. 25 minuter tog det för mig att komma till jobbet jämfört med tiden som jag har då jag kör moppe... tar mig cirka 10 minuter.

Nä, det kommer då inte att bli bil speciellt ofta till jobbet kan jag lova er och kanske lika bra det.

Vem vill starta tidigare för att ta sig till jobbet egentligen? Jag vill det inte för att så mycket älskar jag inte att vara på jobbet mer än vad jag behöver för jag tjänar inte speciellt mycket på att vara där, det kostar bara mera att ta bilen till jobbet än vad det smakar.

Lagom att det blev varmt i bilen så var det bara dags att lämna den och vad har jag då för nytta att ratta dit och bara parkera.

Man kan tro att det ska spara tid att ta bilen men i mitt fall så gör det inte det utan det blir bara ett utdraget väntade och som kostar pengar som man kan lägga på annat.

Ganska tråkigt

Att köra bil är inte alls kul, var har man fått ifrån att det skulle vara så roligt att köra? Det kanske skulle vara roligare om man slapp hålla koll på en massa hastigheter och andra skitskyltar i trafiken men vem vet?

Hela tiden ska man hålla koll så det inte är någon som sätter ut foten där dem inte ska sätta den, se till att det inte kommer någon farandes utan lysen och skiter i att blinka...

Västerås är ju känt för en sak, det sitter en pinne som man ska peta till för att det ska blinka men den har en del fattat som att det är en prydnadssak i bilen. Det kallas BLINKERS för er som inte förstått det och den är förbannat bra att använda sig av då man inte kan sticka ut skallen för att skrika vart man ska.

Nu tänker jag inte alls säga att jag är bra på att köra men det som jag märkt är att det finns dem som är tre gånger sämre än vad jag är.

Det är faktiskt ganska tråkigt att köra bil, ska man bara köra mörker så är det förbannat tråkigt kan jag ju säga er och det är mest det som jag kör just nu.

Av någon anledning så blir det mest mörkerkörning för min del trots att jag helst inte vill men då jag arbetar på det sätt som jag gör så är det kanske bara naturligt att jag får göra det.

Samma igen

Fick mitt schema idag för nästa period och inte blev jag lyckligare för det, samma skit igen. Att arbeta för kommun är som att arbeta för en slavägare för inte har man ett liv då man har kommunen som arbetsgivare.

Jag kan nog tolka eller utnämna Västerås stad som den sämsta arbetsgivare som jag träffat på. Man snackar om att man ska ge sina arbetstagare ett värdigt liv både privat och på arbetet men inte fan kan jag säga att jag ser det som värdigt...

Örebro tur och retur

Japp, det blev en resa fram och tillbaka till Örebro idag på eftermiddagen på grund av att den sista matchen i klass 1 skulle spelas mellan MIK och självaste Örebro.

Spela mot Örebro är aldrig roligt för dem är grymt duktiga i sitt spel och har vunnit i stort sett alla sina matcher, tror att dem har en förlust på hela säsongen och det är starkt jobbat...

Vi kommer iväg som vi ska, lite för tidigt till och med kommer vi iväg men det är bättre att vara för tidiga än komma för sent brukar jag säga. Jag som körde dit och med tanke på att jag inte är van vid att köra motorväg så kan jag tycka att det var skönt att få komma iväg så som vi gjorde för att det betydde att vi kunde vila en stund innan matchen.

Ja, matchen satte igång i alla fall och det började bra. Det tog över sju minuter innan det första målet gjordes... av Örebro som väntat.
Det spelades och jag vet inte om jag tyckte att det var bra spelat hela tiden för jag vet att dem kan spela ännu bättre men det där som jag inte alls gillar dök upp, ett spel som kallas för ego och kanske det som förstörde det hela i det stora hela.

Det var en bra match måste jag säga överlag trots att det blev en förlust men vi hade inte räknat med annat så... Örebro är bra som vi sagt och har fattat länge men vi är inte så dåliga vi heller.
Nu bara hem och slicka sina sår för att se till att vi vinner klass 2 i alla fall och det ska vi väl göra, slutspel klass 1 och en vinst i klass 2 skulle smaka rejält bra kan man lugnt påstå.

Kusligt

Det är riktigt kusligt hur vissa människor kan vara utan att man riktigt fattar det från början, dem som man tror är bra är inte så bra som dem utger sig vara.

Jag har i mitt stilla sinne denna spelare i grabbens lag som ställer sig och säger att min grabb är sämst då det är tvärtom, varken bra i innebandy eller i fotboll är den här grabben. Ska jag vara riktigt ärlig så vet jag faktiskt inte varför han håller på med idrott eftersom han ligger långt bakom min grabbs utveckling i spelet.

Fler kusliga personer är dem här som säger att dem klarar av sina liv men som är tvärtom, man måste låna pengar för att finanserna ska gå ihop bara för att man inte kunnat låta bli att stoppa snorren i fel hål igen. Jag har sagt att jag aldrig mera kommer att låna ut pengar och det gäller även mina närmaste för jag får inte tillbaka dem, har faktiskt ingen lust med att man bara dyker upp då man vill låna pengar.

Runt oss hela tiden stryker det runt människor som är så kusliga så man inte vet vad man ska säga eler reagera på detta.

Jag kan nog upplevas som kuslig jag med men jag vet i alla fall vad som är rätt och fel, jag håller gärna andra människor ifrån mig för att jag inte litar på dem. Tillräckligt mycket har jag fått uppleva från kusliga människor som bara tänker på sig själva och spelar ett fult spel.

En vecka

Nu har det gått en vecka sedan jag fick mitt körkort och jag har i stort sett kört varje dag och jag märker mycket oftare nu hur kassa andra är på att använda den där lilla spaken på sidan för att visa vart dem är på väg kan jag ju säga.

Det kan inte vara så svårt att lyfta på sitt finger och slå upp eller ned på spaken så att den där orangea lampan börjar blinka, det finns visst dem som tycker att man inte behöver den.

Jag försöker att köra så säkert jag kan för att inte utsätta mig eller andra för saker som inte är så trevliga. Visst har jag märkt att jag missat ett par saker eller gör det lite sent men jag fixar till det, ju mera man kör desto bättre blir det ju men jag har ingen lust med att sitta och snurra runt utan vidare för det kostar.

Dags nu

Nu är det verkligen dags att börja planera och strax slutföra vad som ska göras under semestern, sent ute och det betyder att det inte finns några alternativ kvar att välja på. Jag har alltid varit ute i tid men jag lever med en som alltid ska vara ute i sista minuten. Kanske inte undra på att man blir osams?

Man har fyra veckors semester och en vecka är bestämd vad det ska göras på men så har man ju tre veckor till som man ska ha saker att göra på, men vad? Jag tycker att det är samma sak varje år faktiskt, man frågar och man får tillbaka frågan lika fort så varför frågar man egentligen?
Det kan inte vara så svårt att vara med och bestämma tycker jag men det verkar som att det är det men kanske är det enklast att låta någon annan ta beslutet?

Jag anser att det är dags nu att veta vad man ska göra innan det är försent, ju närmare sommaren man kommer så blir det svårare med att få tag i ett boende, att tälta är ingenting som jag ens har i mina tankar ska ni veta.
Tälta gjorde man förr då det var säkrare i världen men ingenting som jag vill göra nu för man vet inte vad som kan ske och sedan är det här med att man måste ha allting i bilen.

Vad jag vill göra under semestern vet jag men vad vill dem övriga?

Skitväder

Man kliver upp på morgonen och man tror att det ska vara lika fint som det var under gårdagen, glöm det. Jag tyckte det var kallt med den här blåsten som letade sig in under kläderna man hade på sig, just idag hade jag inte det som jag brukar ha på mig så jag får väl skylla mig själv så att säga.

Den här dagen drog verkligen benen efter sig och mitt intresse vet jag inte om jag hade med mig för det här, jag skäms efteråt att jag inte kunde höja mig själv till att tycka det var roligt att vara på jobbet. Jag känner att det varit för mycket och att det läggs mer och mer på oss små simpla löntagare och det ansvar som inte ska ligga på oss hamnar i alla fall hos oss i slutänden.

Man ska inte gnälla för mycket men jag kan inget annat göra än att reagera på att det jag inte ska ha på mitt bord ändå ligger på mig, det kusliga är i alla fall att jag måste skicka en del skit vidare för att jag har inte befogenhet i att beställa... Varför ska jag då anmäla det?

Dagen tog slut och man fick komma hem i alla fall, vila ett tag för att sedan ta bilen för att hämta upp barnen på andra sidan staden. Blev inte alls kul att köra i mörker samt att det började komma snö då barnen klev in i bilen. Lite blötsnö och det finns inget som är vidrigare måste jag säga för er brukar bli ganska halt i det.

Jag har inte riktigt lust att köra i det här, inte haft kortet så länge men kanske blir man en sjujäkla bilförare efter det här.

Vi tog oss hem i alla fall helskinnade och det som räknas i alla väder. Det är i alla fall en fröjd att veta att man kan ta sig fram på ett annat sätt nu då man får köra bil och vara varm då man kommer fram.

Ut och åkte

Skulle ha klivit upp tidigare men jag låg kvar en timme till... måste få känna att man är ledig ibland också.
Jag och grabben tog oss i alla fall ut på vägarna i bilen och det blev gjort det som vi skulle göra men vi var borta en bra stund också, räknade inte med att det skulle ta så lång tid som det gjorde.

Allt gick bra i alla fall och jag känner mig tryggare där bakom ratten nu när jag kommit igång, upptäcker hur illa vissa kör där ute så här handlar det verkligen att se upp när man är ute. Jag vill inte råka ut för en massa otrevligheter och jag ska inte vara en av dem som skapar det framför allt.
Jag måste erkänna att det är en befrielse att ha fått körkort och nu ska jag bara ha det där plastkortet som bevisar det med... fick det idag på eftermiddagen så nu officiellt kan man visa upp beviset.

Bara hem och fixa käk då det är en match ikväll som ska tittas på, med lite blandade känslor just nu som jag åker iväg kan jag ju säga.
En skön känsla då jag körde iväg med grabb och fruga till den här matchen, veta att man kunde svänga in på parkeringen och parkera lite galant med nya bilen där och veta att det var min bil jag gjorde det med.

Dag 29

Alla vet om det, det är skottår det här året och innebär att februari har 29 dagar istället för vanliga 28. Nu är jag inte den som bryr mig men det är som att alla andra bryr sig men det är mest för att man får arbeta en dag mera... inte alls kul men dem får nog betalt ändå.

Upp ganska tidigt kom jag idag, före klocka och allting och upptäcker till min lycka att det är fint väder ute. Solen är uppe och skriker sitt "God morgon" till mig och en varm känsla sprids i kroppen på mig för att nu kanske den där våren kan sätta sina små spår i oss.

Vi behöver solen men att säga att det var varmt är lite att överdriva, - 3 ute då jag tog bilen för att äta brunch på IKEA med barnen.

Vad ska man säga om möten, det är jobbigt att sitta och lyssna då man ändå redan vet hur det är och att det egentligen inte spelar så stor roll vad du säger, det blir inte som du vill.
Det som man måste göra i dem här fallen är att sätta lite tryck på det hela och tala om vad man tycker och tänker, låt dem andra fatta att du är en person som inte kommer att ge sig i första taget i det som blir sagt.

Pustade bara ut då jag fick åka hem och trött var jag... tog det lite lugnt för att sedan åka iväg och handla lite saker på COOP och skjutsa grabben till Bjurhovda.
Dottern drog till Bäckby men jag orkar inte med henne just nu för det är mycket lögner och undanhållande från hennes sida så lika bra hon inte är hemma.

Man tror

Då allting blir lugnt så tror man att det ska fortsätta på det viset, visar sig att man har bara lurat sig så otroligt mycket. Under den där lugna ytan är det i alla fall någonting som jäser och pyser upp med jämna mellanrum, det är ruskigt kan man ju säga.

Jag trodde att allt skulle vara lugnt men det är som att det aldrig ska vara lugnt någonsin, det måste vara någonting för att annars är det fel.

Jag tycker att det senaste året så har det varit mycket, alldeles för mycket som har kommit fram utan att man själv har fattat det riktigt att det funnits någonting under ytan.

Som jag har förstått det så är det ganska mycket avundsjuka det hela handlar om, man får inte vara bättre än andra för då är det bara fel... typisk svensk avundsjuka kan man säga.

Undrar bara när allt ska ta slut så att vi får det lite lugnt.

Under ytan från en sida som man inte riktigt hade räknat med kom skiten och det som är så ruskigt, den som sade det är den som är sämst av dem alla.

Jag fattar att om man inte är bra nog så måste man försöka trycka ned andra så att dem får känna sig värdelösa, ett effektivt sätt att knäcka eller såra andra men är ändå en form av mobbing. Spelar ingen roll om man är lagkamrater, tryck ned dem för fan så att dem inte vet vad dem själva heter.

Just nu undrar jag om det är lönt att fortsätta med det här för det verkar ju som att det aldrig ska ta slut utan bara fortsätta år efter år, tycker själv att vi har fått tillräckligt med skit för att andra är avundsjuka på allting. Mitt uttryck "dum svensk" är kanske inte så illa trots att jag själv är svensk ut i fingerspetsarna men jag skäms över att vara det ibland.

Mörker

Det är då fan... Då jag ska köra så får jag mest göra det i mörker men okej, ju mer man kör i mörker ju bättre blir man på det.

Jag kommer ihåg att då jag skulle köra första gången så blev det i mörker med frugan och sedan har det bara blivit så, övningskörning privat i mörker och det är lite märkligt.

Jag hade inget val egentligen idag än att köra ett par vändor på egen hand efter att ha fått körkortet, kanske var det just det som skulle bryta den nervositeten för att börja köra på egen hand.

Jag kan inget annat säga än att jag är ganska duktig som bilförare trots att jag inte kört överdrivet mycket genom åren. Det jag kan har jag lärt mig av bilskolan som verkligen har kämpat med att få mig att begripa hur man ska hantera bilen.

Lite skillnad i bil är det att köra kan man säga, från en Golf till en SUV, mycket större bil med en helt annan styrradie på bilen. Det tar en stund att vänja sig vid att man ska hantera en större bil men då får det vara så.

Allting handlar om att inte köra över sina medmänniskor och då är det bara att titta sig runt hela tiden.

Mycket som

Jag har alltid gillat att göra sådana saker men just nu så vill jag inte för det är så virrigt överallt, det går inte riktigt att planera saker och ting så som det gjorde förr.

Hela tiden så kommer det så mycket nya budskap eller så lämnar man inte ut informationen som den ska och i tid.

Det är mycket som spelar in för att det ska bli en vattentät planering och ett utförande som man kan kala för bra, jag ser det som att det inte existerar en vattentät planering.
Man vet inte vart man ska vara under möten och man har inte det där rätta intresset för att driva någonting till en annan nivå med en maximal säkerhet, egentligen skulle allting plockas ned och byggas upp igen.

Allt för ofta så ser vi överallt att man inte har haft det där rätta tänket med sig, det blir bara skit av allting och man funderar hur vissa tänker då man tar fram sin planering. Kanske är det så att man bara planerar utifrån sin egna person och struntar i att det finns andra med i bilden... det är som hemma, man måste ha med sig övriga medlemmar för att det ska fungera.

Gjorde det

Jag gjorde det i alla fall!

Jag klev upp idag, försov mig faktiskt en timme men kom i all fall i tid för den stora dagen, den dagen som skulle göra slut på en tre månaders lång väntan på att lyckas med någonting som jag skulle kanske gjort för tjugo år sedan.

Trött var jag men efter lite kaffe och en dusch så kunde jag känna mig redo för att göra det här avslutet.

Lite darrig i kroppen hoppar jag upp på moppen och tar mig ner till Råby där det hela ska börja för mig och kanske bli en rent otrolig lycklig dag faktiskt... Jag har den förutsättningen att jag inte ska lyckas med det här och det är för att jag inte ska bli för besviken om det skulle bli så men att jag skulle bli desto gladare om jag lyckas.

En nervös morgon blev det i alla fall men det klaffade rakt igenom och det kändes skönt, därefter var det dags för det slutgiltiga.
En bra snubbe som jag fick som skulle göra sin bedömning av mig på dem olika delarna så nu var det bara att koncentrera sig på det jag skulle, magen fick vänta. 50 långa minuter gick och så var det dags att ta sig tillbaka... och jag blev godkänd!

En sagolik känsla i kroppen efter att jag lyckats med just det här steget efter så många år sedan som jag sagt att jag ska skaffa det här. Jag har mycket att tacka för till Rolands körskola i det långa led som jag gått längs för att komma hit.
Det här måste firas på något vis och så blev det, hela familjen åkte iväg för att äta ute för att vi skulle ha ett minnesmärke för dagen.