Musik

Vad skulle man göra om inte musiken fanns att lyssna på, lyssna på skitsnack hela dagarna?

Jag har alltid haft ett musikintresse trots att jag inte kan spela instrument, inte sjunga en enda ton rätt men ändå har musiken varit en del av mitt liv och är det fortfarande. Med musiken kan man glida in i sig själv och med den gamla musiken minnas olika delar av det liv som varit en gång.

Jag har ett stort intresse av att lyssna på all den äldre musiken som jag har hemma för det var musik som gjordes förr men som är också på väg tillbaka.

Rap eller vad det nu heter är ingenting för mig, snacka till musik kan till och med jag göra kan jag tycka... 

Texter med en massa snusk och våld är ingenting heller för mig för jag resonerar att det våldsamma samhället kan vi lämna utanför det här. Att bli påmind om allt det som sker i världen behöver vi inte alls utan vi behöver musiken för att fly undan den riktigt världen ibland.

I några dagar nu har jag tillbringat med att lyssna igenom dem skivor som jag har, bara flytt in i mig själv då jag sitter med hörlurar på mig. Så mycket bra musik som gjorts genom åren men som nu nästan glömt bort av många i min ålder och den yngre generationen bannar som skit.

Jag kommer inte säga att allt var bra förr för det var det inte och det är likadant nu, inte allt som är bra som produceras. Inom musiken kommer det saker för varje enskild persons tycke och smak.

Ja, jag har kvar en del av mina skivor och det är för mig ett sätt att hålla mig kvar i min ungdom som jag haft men som börjar gå över till ålderdom.

Gamla ansikten

Jag har träffat på en av mina gamla bekanta sedan min tid då jag arbetade på Västra sjukhuset för så många år sedan, minns knappt när jag slutade där för att pröva mina vingar hos en privat arbetsgivare kan jag säga.

Jag kände igen henne med en gång precis som hon gjorde med mig och jag blev lite ställd faktiskt, ovanligt att dem gamla stannar upp mig men jag var glad att hon gjorde det.

Det blev en kort pratstund om vad vi gör nu för tiden och hur vi mår rent allmänt men i mitt huvud dök alla dem gamla minnena igen... jag minns verkligen den tiden som vi jobbade ihop.

Det fanns så mycket positivt på den tiden och det fanns mycket positivt med den här kvinnan också som då jobbade med mig som sköterska, ibland har jag tänkt på alla dessa gamla arbetskollegor som jag då hade och som fick en plats inom mig.

Jag minns alla dem här gamla ansiktena som jag hade runt mig men vissa minns jag speciellt för dem var speciella för mig, betydde mer än vad jag kanske på den tiden trodde.

Om jag skulle vilja ha tillbaka den tiden då? Jag vet faktiskt inte då det fanns saker som jag kanske inte alltid var så nöjd med men med den som jag träffade nu skulle jag kunna arbeta med igen eller umgås fortfarande med.

Ganska sorgligt måste man tycka, man slutar på ett ställe och tappar kontakten med dem för att tro man inte ska ses igen och så plötsligt så där... man springer på varandra igen och man minns allting som en gång var.

3 dagar

Då har man gjort en veckas arbete och nu inväntar det tre dagars ledighet för min del. Ja, jag vet inte om jag ska säga ledig för jag har saker här hemma att stöka undan och jag hoppas att jag få dem här sakerna gjorda nu.

Jag har sagt att jag ska ta det lite lugnt men samtidigt måste jag också hålla igång för jag får för mig att då jag tar det för lugnt blir jag bara sämre, bra för mig att ha saker att göra då jag är ledig. Att inte ha att göra kan man inte påstå att jag har för jag har egentligen mer än vad jag borde ha att göra.
Det mest akuta för att det ska bli klart måste jag bara göra och om jag har tur kan ett par saker bli klara under dem här tre dagarna.

Tre dagar går fort som alla vet, planeringen man gör upp hålls inte alla gånger och man blir sur på sig själv för att man tagit det för lugnt, sådan är jag. Väldigt höga krav på mig själv har jag för jag vill att det hela ska följa den tidsplaneringen som jag sätter upp men varje gång jag misslyckas blir jag bara sur på mig själv. Nu har jag ursäkt för att inte hålla på som jag brukar men jag säger också att man kan inte alltid använda sig av den för att slippa göra saker.

Efter en veckas arbete har man rätt att få koppla av men jag brukar inte ge mig den rätten och inte många andra heller, räknar med att så mycket saker ska bli gjorda och det blir det.
Nu vet jag att den här helgen måste jag sänka mig själv för att inte bli sämre igen då jag håller på att ta mig tillbaka efter det som varit nu.

Alla minnen

Ganska skönt är det måste jag erkänna, att minnas allt det gamla som man varit med om och hur allt har förändrats. Kan inte säga att alla förändringar varit så positiva men säg mig om det finns någon som tycker att allt varit positivt... kanske dem som alltid tjänat på förändringarna?

Jag har mina minnen och jag lever av dem också, att få minnas tillbaka i tiden tycker jag bara är en ren njutning trots att allt kanske man inte ska minnas. Hur som helst finns alla minnen kvar inom mig och det är skönt att få tänka tillbaka på det goda som skett under mitt liv, att jag sedan ibland minns det som kanske inte var så gott får jag ta.
Jag tror ingen kan göra sig av med alla sina minnen men är det någon som lyckas måste det vara av skälet att det finns en massa som förstört dem.

Ta en stund tillsammans med någon och minnas det som man gjort gemensamt är extra kul, det finns en massa svårigheter på vägen man klarat av att komma över. Finns nog ingen som har matchat perfekt med en annan människa utan varit tvungen att kompromissa om olika saker och det är det man kan minnas tillsammans.
Det är av dem här minnena som man kan komma över mycket senare i sitt liv, minnas att det och det kanske man inte ska göra om eller att det finns saker man gjorde förr som skulle fungera än i dag.

Jag lever på mina minnen och jag skriver ner saker som skedde förr men gör det även i dagens läge, vill inte glömma någonting men vill samtidigt inte ha allt inom mig.
Minnen gör att vi kan leva...

Hur går det ihop

Innan jag loggar in för att göra mitt inlägg för den här kalla novemberdagen passar jag på att läsa lite nyheter och jag hinner med en del innan jag fastnar vid en sak, det svenska regeringsplanet kan inte lyfta till Bosnien.

Vilka ska flyga med planet tänker jaga? Måste läsa och ser vår miljöministers namn... det här låter för mycket konstigt kan jag säga i dagens läge med tanke på allt snack om att vi ska värna om miljön.

Vår miljöminister vill skyhöja skatter på drivmedel och tycker att vanliga bilar i stort sett ska förbjudas för oss vanliga svenskar, själv kan hon sätta sig i flygplan och resa jorden runt och då snackas det inte om miljön.

En riktig dubbelmoral här ska det sägas, ska den idioten åka någonstans kan hon ta det där tåget alla tjatar om istället för att beskylla andra för att skita ned luften genom bilåkandes och flygningar.

Miljöministern kan visst göra som hon vill, flyga till Spanien för att snacka om vattennivån från ena sidan till andra sidan... varför tog hon inte ekan dit då?

Ena dagen snackar bort sig i drivmedelspolitiken för att nästa dag flyga till FN för att vara med i miljömöte... kunde hon inte hitta ett mera miljömedvetet sätt att komma dit?

Och nu ska hon till Europa med flyget... dit kan hon väl ta tåget?

Jag tror nog att hon kan ta alternativa transportfordon för att komma dit och snacka sitt dösnack men jag tror hon står över alla andra, det som gäller oss vanliga gäller inte henne.

Kanske är det så att miljöministern får en massa rabatt om hon gör av med bränsle, kan kosta en del att tanka makens stora monster till bil. Dem ska inte spara som vi andra ska göra så visst står dem över dem lagar som dem skriver.

Vad har lilla Greta att säga om dessa trevliga resor då? Kanske tar hon miljöministern i örat?

Flathet

Det är bara en riktig flathet som vår regering styrt det här landet i fyra år plus den tid som dem fick extra förra året. Inga större förändringar i samhället har visats upp för att göra det här landet stort igen utan bara tvärtom... det finns inte så mycket positivt egentligen som jag kan se med Sverige.

Jag har lite svårt att förstå vad det är som vi i Sverige har att visa upp för turister som kommer hit för att se det vackra landet i norr.

Våldet ökar i samhället och just nu pratar man om alla sprängningar som sker runt om i landet men vad ska regeringen göra åt det då? Nä, som jag har hört förnekar dem ju att det sker för det är fortfarande ett säkert land men det kan det inte vara om människor inte känner sig säkra i sina hem ens.

Kanske ska alla som vill vara säkra flytta ut på landet men då kommer vi till nästa problem, staten vill ju göra det dyrare att resa med bil så hur vi än försöker blir det bara fel. Javisst kan vi resa kollektivt om vi väljer landet men asch, det finns knappt några kollektiva färdmedel där på landsbygden.

Regeringen är ett misslyckande och dem kommer bara tappa ansiktet mer och mer så att säga att socialdemokratin är död stämmer nog snart. Inget rättvist samhälle det här för att sossarna är precis samma tjyvar som alla andra, har man själv det bra så varför bry sig om andra för?

En enorm flathet är det i Sverige på allting, byråkratin tar sån tid så att då besluten kommer är allt förlorat.

Jag är fri

Vet inte längre om man kan ställa sig och säga dessa ord längre för jag vet inte om man själv tror på det, jag är en fri människa. 

Starka ord som kanske inte är så sanningsenliga för ser man sig runt överallt så är man inte fri i det här landet som ska vara så demokratiskt. Folket har slagit för att få jämställdhet i samhället men är det verkligen så jämställt som man tror? Nja, säger jag om det påståendet för jag kan inte se jämställdheten så som andra ser den.

Vi har den här kvoteringen som man gör för att få in fler kvinnor på "mansposter" som det heter så snyggt, för mig känns det bara fel för jag resonerar att den som är mest lämpad för jobbet ska ha det och då spelar det ingen roll om det är ett hål eller stolpe dem har.

Tycker bara det är löjligt att ha en diskussion om kvotering för inte blir det mera jämställdhet för det.

Vi har det här med den så kallade rasismen i landet, vi svenskar ska rätta oss efter dem som kommer hit. Vi är tvungna att ta bort det ena och andra ordet för att dem som kommer in i landet känner sig kränkta men hur tror dem då vi svenskar känner det då man säger att vi inte ska ha skolavslutning i kyrkan?

Nä, som jag kan se det så är det inte vi svenskar som står för rasismen.

Ta det här med att utländska män kan ta svenska flickor men en svensk man kan inte ta en utländsk kvinna för vi är mindre värda, är inte det här rasism? 

Jag är ingen fri man i det svenska samhället då andra har rätten att kalla mig för rasist och mycket annat ostraffat trots att jag inget är av det...

Tiggare

Jag läste igår om den lilla klimatsmarta flickan som fick sin resa gratis över Atlanten med båt och som nu gick ut och "önskade" om att få hjälp med att ta sig över till Spanien.

Jag vet inte vad ni kallar det för men för mig är det som en sorts tiggeri och det är väl det som vi inte vill ha i vårt samhälle, ingen ska tigga av andra men just det som hon gör. Samtidigt kan jag fundera över varför andra ska betala hennes resor för att få se hela världen medan andra inte kan få se ett skit av vår värld bara för att hon anser det fel att flyga?

Kanske hade det varit bra om det fanns en plan för hur man ska ta sig från punkt A till punkt B innan man startar upp någonting.

Jag kan säga det att jag inte skulle tanka min bil och ge gratis skjuts åt henne för hon kan göra det ur egen ficka om det är nu att hon vill se allting runt sig... köper inte det som hon säger då det hon säger nu sade jag mycket tidigare och ingen lyssnade då på mig.

Jag har egentligen ingenting emot tiggare men när jag vet att det inte kommer till rätt ändamål så ska det vara förbjudet.

Fler och fler pratar om att förbjuda tiggeri så varför inte förbjuda den här personen också att tigga av andra för inte ger hon tillbaka någonting andra genom det, inte som jag ser det som. Det dröjer inte länge förrän hela världen har glömt den här flickan så varför göra så stort av det nu för?

Bara inse att världen behöver sitt flygande och kommer aldrig avverka det för hennes skull, inte tror jag världens länder lägger ned sina försvar för att hon tycker det. Dem kommer inte skrota sina stridsvagnar heller för att vår miljöminister tycker att dem spyr ut för mycket av det fossila bränslet så varför hålla på att diskutera det hela.

Sedan att Sverige ska vara världens räddare kan jag inte se poängen av för så mycket skitar vi inte ner.

November

Vi har klivit in i november månad nu och det märks nu att det börjar gå mot dem där kallare graderna kan man kanske säga, gäller att vara beredd att klä sig varmt.

Jag behöver aldrig hålla reda på vilken dag det är på året för det talar andra om för mig men en sak som jag inte alls gillar, hur många dagar det är till jul. Intresserar mig inte att det blir jul och jag vet förresten inte vad jag har för nytta av att veta det i november heller?

Om jag ser fram emot det? Nä, jag kan inte säga att jag bryr mig speciellt om vad det är för dag eller månad, slutade med det för länge sedan och tycker att alla dagar är precis lika. Jag orkar inte hålla reda på allting och det första som jag då plockar bort är vad det är för månad och dag för det kommer alltid en ny dag efter den som har passerat.

Fram med dem varma kläderna för att inte frysa sönder sig för det har varit varmt så länge så kroppen inte riktigt hinner med kylan. Inte nog med att det är kallt så kommer det kallt regn den här dagen och vad säger man då, så klart det här ska komma för det hör ihop med höstvädret.

Lite knepigt

Det kan jag tycka ibland då jag tänker på det, det är jätteviktigt att skriva om dem som är kända då dem råkar ut för någonting och jag skulle inte heller förvånas över att dem får hjälp snabbare än vad någon annan får.

Dem är kända så att då kan man inte ligga på latsidan då det sker men då det är en vanlig människa så är det inte lika viktigt, inte alla gånger som man får den hjälp man behöver snabbt.

Jag ska inte klaga för jag har fått snabb hjälp då jag ska ha den men det finns andra som fått vänta hur länge som helst för att få hjälp, i många fall har folk avlidit på grund av den långa väntan eller att det gått så lång tid så det inte finns mycket mera att göra.

Vårt samhälle är inte alltid så rättvis som vi säger utan det beror på vilken klass i samhället du kommer från kan jag snällt påstå.

Det finns mycket som jag kan tolka som knepigt i samhället och inte bara det här med att få hjälp från sjukvården.

I dag är det en stor dag för dem allra flesta som ni kanske vet om, den här dagen ska vi tänka på våra nära och kära som gått bort och det är en tid som vi inte ska göra som en sorgens dag utan mera en dag att minnas allt det goda.

Jag som egen person har inte någon i min släkt som jag vill minnas för det finns ingenting alls att minnas men jag har en grav som jag kan åka till och en person som jag vill minnas, min frus mormor.

Idag bar det iväg åtta mil bort med familjen för att sätta ljus och en blomma och för att minnas hur fantastisk denna kvinna var. Det som jag ser som sorgligt är att den som är dotter till den här kvinnan inte är lika fantastisk på långa vägar, en kvinna som jag bara kommer minnas att jag har hat till.

Fantastiskt att en person kan få en dotter som är så elak och orättvis och verkligen trampar på andra för att bara tro att hon är så fantastiskt men som i verkliga fallet är en nolla som man kan kräkas på.

Vet dem

Någonting som vi alla kan fråga oss nu det bara blir tuffare och tuffare i samhället och allt stiger i priser? Vet egentligen våra politiker hur det är att vara vanlig människa med begränsade tillgångar som kan svikta vid sjukdom eller andra saker? Nä, för egen del tror jag inte dem kan sätta sig in i det som vi vanliga upplever varje dag för dem har aldrig varit där, en del av dem är för fina för att smutsa ned sina händer.

Kroppar slits i det dagliga arbetet på ålderdomshem och skuldkänslorna ökar hos personalen som inte kan utföra ett arbete där man kan vara säker på att patienten mår bra. Våra äldre har inte tillgång till den ljuvliga klara rena luften som dem så väl behöver många gånger, vad händer en människa som inte får det här då? Jo, dem blir oroliga och hur ska man råda bot på det då frågar man sig, ja, vi kan pumpa dem fulla med tabletter.

Politikerna tror sig veta hur vi vanliga människor har det men det gör dem inte för dem har inget intresse av att veta det heller så länge dem själva inte lider av det.

Enkelt att säga att vi ska sluta upp med saker som vi behöver göra eller har ett behov av att använda men dem själva bryr sig inte, dem fortsätter med det som vi andra inte ska fortsätta med.

Jag bara frågar er hur vår miljöminister tog sig över dagen till USA för att vara med på ett miljömöte? Tog hon båten eller vad?

Nä, vi har gamla och unga i det här landet som har det svårt men det är som att det är helt lugnt, det ska vara så medan vi ska bry oss om omvärlden allt mera.

Visst kan vi likna Sverige som ett läkarland som ska läka resten av världen samtidigt som vårt eget land blöder och blöder av allting som sker just nu. Ja, vi kan skatta för att få in mera pengar men då krävs det ännu mera pengar i utbetalda socialstöd... bara en evig rundgång medan våra politiker sitter där och verkligen kan ha det bra.

En del gör det

Så kan det vara ibland, en del sköter sitt arbete och så finns det dem som tror att dem gör det... tänker inte säga riktigt vad jag syftar på för att peka ut andra vill jag inte göra.

Under alla mina år har jag träffat på dem här som tror sig göra sitt arbete och det mycket väl men som det är helt tvärtom med, dem gör inte sitt arbete och egentligen vet ingen vad dem har för sysselsättning. Visst kan man spela en charad om att man arbetar trots att man inte gör det, man får betalt ändå.

Många är duktiga på att berätta om hur duktiga dem är på sitt arbete och genom det sätter sig på andra som har lite svårare för att hävda sig i sitt arbete. Jag tycker inte riktigt det här är helt okej för jag kallar det mobbing men det gör väl ni med eller?

Det finns tyvärr många av dem här översittarna som tror att dem vet bäst och kan allting bäst men jag skulle nog vilja säga att dem är ganska osäkra på sin roll i hela systemet.

En sak kan man säga och det är att det är hela tiden en maktkamp bland människor för att komma någon vart, tror det gått för långt för man bryr sig inte om att man skadar andra människor.  Vad tjänar man på att slå ut en annan så mycket så den blir sjuk? Inte kan det vara mycket men det finns dem som får dåligt samvete för det och vi har dem som aldrig får dåligt samvete för det, dem har bara spelat spelet mycket väl.

Kommer aldrig förändras

Man ska aldrig sluta förvånas över vad som får folk att gå igång på vid samtal och vad som är riktigt viktigt för dem. Hela tiden betyder det här med vad som drabbar en annan som är viktigast och då pratar jag om lön, semester och att det finns saker som är komplicerade att sköta för att kunna få ut sin ledighet och mycket mera. 

Allt som kretsar kring den egna personen blir ett enormt samtalsämne då det blir ett möte och visst ska man ha diskussioner men ibland kan jag tycka att det är rent löjliga saker.

Människan kommer aldrig förändras och det vet jag mycket väl men tänk om man kunde tänka som en enda stor grupp så skulle det bli mycket lättare. Hur får man igenom krav kan ni fråga er? Svaret är ganska enkelt och det är att ena sig i vad som är viktigast att få igenom, nu kommer bara ett annat problem fram, alla tycker inte lika och kan inte ena sig!

Japp, så är det ju, vi har själva skapat det här med att ett antal personer kan köra över oss på grund att vi människor har så svårt för att ena oss och tänka som en grupp. Som enskild individ kommer man inte speciellt långt utan man blir bara straffad för att man tänker så och då är det inte övermakten som straffar dig, dem runt dig gör det också.

Varför öppnar du munnen och tar upp en sak som egentligen alla vill lyfta fram? Är du speciell eftersom du vågar göra det som andra inte vågar?

Le kan jag bara göra och skaka lite lätt på huvudet då jag hör det här som man kan prata om länge och som egentligen bara gynnar en person.

Söndag

Då kan man lugnt säga att den här dagen är över, fattas en dryg timme och sedan är vi inne på måndag den 28: e.

Jag ska iväg och göra rätt för mig igen och jag hoppas att det ska gå bra för jag känner att jag ska klara det men som sagt var, aldrig vet man vad ödet har ordnat framför sig. Ja, nu ska vi inte se så negativt på någonting utan det är det positiva vi ska se framför oss för det finns även sådant.

Under den här veckan har jag haft mycket tid att fundera på en massa saker ska ni veta och jag vet inte riktigt om jag fått några svar på alla mina frågor men kanske ska det vara så.

Jag har insett att Socialdemokraterna inte är speciellt populära beroende på var man läser nyheter men som jag säger, röstar inte själv på dem och kommer aldrig att göra det då deras politik stinker.

Jag har svårt för dem här sossarna som säger till oss att vi måste spara och se till att höja skatterna för vårt välfärdssamhälle samtidigt som dem tar emot fyrdubbla lönehöjningar själva.

Jag ser fram emot att få komma tillbaka till arbetet imorgon och börja komma närmare det där vardagliga livet.

Det är inte alls bra att vara hemma för länge utan man ska upp i sadeln så fort man kan för att man ska klara sig. Javisst är det gånger då man inte kan komma tillbaka snabbt men jag tror att det även handlar om sin egna inre vilja.

Nu vet jag att det finns dem som kanske inte har samma styrka som mig och det begär jag inte heller men där ska inte vårt älskade Försäkringskassan sparka som idioter på dem, är dem så sjuka så dem inte kan komma tillbaka är det så. Alla enskilda individer har olika läkningstid och har inte samma sköna jobb som våra politiker som kan gå hemma och få full lön för det då dem är sjuka... dem är inte ens på sin arbetsplats trots dem är friska om dem någonsin är friska.

Påstå det

Jag vet inte vart det svenska samhället är på väg någonstans för att dem allra flesta svenskar läser fruktansvärt illa och skriver lika illa, ibland kan man tro att det är barn som har skrivit saker trots att det är fullvuxna människor på 40 som gjort det.

Jag fick en gång kritik för att jag skrev illa... av en som skrev tre gånger sämre men då trodde man att bara för att man var lärare så skrev man vackert.

Att läsa instruktioner är många skitdåliga på, förstår inte att titta på hela beskrivningen utan gör en tolkning av det hela och tror sig kunna allting... det går åt helvete rent ut sagt för det är inte alls som dem trott. Om man bara kunde lägga lite mera tid på att läsa ordentligt kanske det skulle ordna sig.

Jag har fattat det att det är inte bara våra nyanlända som är skitdåliga på svenska utan det är även svensken och jag tror att det svenska språket är på väg att dö ut sakta men säkert. Jag vet faktiskt inte vad det är för språk vi har i landet längre på grund av att det missbrukas mer och mer.

Jag tycker inte att man ska påstå att man är svensk om man inte förstår svenska eller kan föra ett samtal på svenska, ja, ni kanske tycker jag är dum i huvudet som säger det men så är det.

Spelar ingen roll om man är svensk, finsk eller annat, kan man inte prata svenska så kanske ska man gå en kurs i det.

Jag säger inte att jag är expert på svenska men det är för att det hela tiden kommer en massa ändringar i språket för att passa nyanlända... vi ska rätta vårt språk efter dem som allting annat.

Påpekar du dem här bristerna är du bara en dum rasist som bara är ute efter bråk men så är det inte, jag vill kunna förstå dem jag pratar med och kunna ge en instruktion utan att ta om det flera gånger, har annat att göra faktiskt.

Lite mycket

Ibland kan dagarna bli för innehållsrika på saker och jag tror att den här dagen blev det för mig, är väldigt trött just nu men jag överlever.

Skulle kunna tänka mig och sova men då vet jag att natten bara kommer bli ett helvete för mig och jag måste välja, antingen sover jag eller blir halvvaken hela natten.

Redan på morgonen började min dag, skulle se till att få in dessa älskade räkningarna som alla älskar att betala varje månad. Visst är det skönt att betala bort halva lönen i avgifter och ibland vet man inte vad det är man betalar för alla gånger, vi bara betalar och protesterar inte så mycket. Vi är svenskar och vi älskar att betala skatt och en massa annan skit som vi inte vet vad det går till.

Den här gången fungerade det inte som det skulle utan bara vänta ett tag.

Iväg och fixade en annan tråkig sak som jag inte heller är förtjust i men som jag vet att alla måste göra, handla hem proviant till skåpen som skriker efter den. Ja, direkt skriker gör dem väl inte men kan behöva fyllas på igen för att man ska få i sig en del av det under månaden.

Mycket gåendes den här dagen var det mellan hyllor för att hitta då alla affärer verkar ha gjort om, bara det är ett stort problem för mig som inte tycker om förändring.

Jag kan erkänna att den här dagen blev lite för mycket för mig i affärer och jag visste inte hur många gånger jag ville rusa ut och skrika av ångest. 

Det blir ibland lite för jobbigt för mig med en massa människor runt mig, dofter som sticker i näsan och sådana man direkt inte vill känna.

Rör till

Jag har länge pratat om vikten av att ha grejerna i ordning istället för att bara släppa dem där det passar sig. Tar man en sak på ett ställe så ska man ställa tillbaka det på samma ställe, viktigt som attan om man inte bor ensam vill säga. Jag bryr mig inte om det här så mycket om man bor ensam men bor man ihop med någon så måste man kunna sköta det här.

Kul är det inte att hela tiden reda ut en oreda som inte är av denna värld och som bara fortsatt under många år trots att man sagt till.

Hur är det man brukar säga, om man har det rörigt i skallen så har man det i livet med och vad betyder det egentligen? Ja, kanske att man har svårt med att ha en viss ordning och att följa det som satts upp som regel.
Varje dag möter jag människor som rör till saker och det kan vara människor som inte ens lider av en sjukdom utan arbetar som vanligt eller vad man nu ska säga? Jag har det i min kropp att ha ordning och reda och för mig är det svårt att verka i en rörig miljö.

I alla år har jag pratat hela tiden om att se till att ha ordning runt sig för det lönar sig i längden, finns ingen som mår bra av att alltid leta efter saker. Jag minns att jag hade en kollega som hade en tendens att hämta eller låna saker utan att lägga tillbaka dessa eller lämna tillbaka sakerna, vem av oss mådde sämst av det? Ja, självklart var det jag som gjorde det men samtidigt undrar man ju om det här inte var ett sätt som personen hade för att göra andra irriterade.
För egen del kan jag säga att jag inte är ett dugg road av att leta efter en sax i 20 minuter varje gång, har inte betalt för det.

Sakta men säkert

Kan inte säga så mycket annat än att det går sakta men säkert framåt för mig mot att bli frisk eller friskare i alla fall för riktigt frisk kommer jag aldrig bli.

Hela tiden kommer det ligga över mig att det kan komma ett ytterligare bakslag för mig då jag faktiskt har ett komplicerat hjärtfel som dem säger på hjärtmottagningen, hur komplicerat vill man egentligen inte säga. Ja, jag tänker inte fundera så mycket på det utan tänker istället försöka leva så naturligt som möjligt och som jag gjort fram till idag.

Jag kan inte bara ge upp allting bara för att det kommer bakslag utan bita ihop och kämpa mig framåt.

Ser det som positivt att jag tar mig framåt mot målet om att bli så bra som möjligt innan måndagen nästa vecka, beräknar just nu att jag ska jobba igen då. Att vara hemma kan vara bra men att vara hemma för länge är ingenting som jag ser som positivt, man ska upp i sadeln så fort som möjligt för att sedan arbeta sig säkert upp dit man en gång var.
Ja, jag vet att det kan bli jobbigt men det vet man inte förrän man har prövat på.

Det går sakta men säkert framåt och då är jag nöjd för just så det ska vara. Hade jag sagt att det går med en rasande fart framåt skulle jag bara ljuga och ljuga gör jag inte för ingenting jag har lärt mig göra.
Nu vill jag bara att allting ska vara stadigt så jag slipper åka på någonting mera och det får man hoppas på, med min otur vet man aldrig när nästa sak sker.

Fortfarande

Ja, jag får vakna upp i min helt egna säng efter en lång natt med bara sömn som jag inte riktigt upplever som god. Vaknat till ett par gånger av att illamåendet kommit över mig och känt en viss yrsel men jag har sovit i stort sett hela tiden i tio timmar så det är väl positivt.

Nu känner jag bara att det gör lite ont i bröstet samtidigt som jag har yrsel men vad ska jag göra åt det?

Inte mycket jag kan göra för tillfället mer än att vila så mycket jag kan, ligga ska jag inte göra hela tiden för ingen blir bättre av det. Upp och rör mig sakta men säkert med svetten som rinner om mig då jag anstränger mig.

Fy fan, jag mår inte bra så mitt beslut om att vara hemma resterande vecka är kanske det vettigaste jag tagit. För mig är det här ett bakslag för jag vill inte vara sjuk och hemma från arbetet men jag som sagt var inte göra så mycket åt det.

Fortfarande en yrsel med lite illamående, ingen lust med att äta och ont över hjärtat men inga fel hittar man hos mig. Jag vet inte vad jag ska tro egentligen? Är det här bara ett sätt att jävlas med mig eller vad tror ni?

Jag är inte troende så att se mig skriva det här är för mig otroligt, kanske finns det en kraft i alla fall som kan straffa oss för gamla synder om man nu har gjort några sådana.

Lång väntan

Dem sa det, jag skulle få åka hem men fortfarande efter tre timmar vet jag inte... jag vill bara få komma hem då jag inte blir bättre av att ligga här uppe på Hjärtavdelningen och inte göra någonting. Jag mår lika dåligt hemma som jag gör här så jag ser ingen anledning till att jag ska vara kvar här.

Ja, jag väntar ett tag till men då sladdarna börjar ramla bort från bröstet av sig själv går jag ut och hejdar en av sköterskorna, som är på väg hem tyvärr, talar om att nu vill jag bli utskriven för att annars gör jag det på egen hand.

Jag får till slut åka hem och jag mår lite bättre men fullt okej är jag då inte, vet att jag inte kommer kunna jobba under veckan och det är ett slag för mig. Sällan som jag är sjuk men kanske för att jag inte fattar att jag är sjuk och då tar det bara hårdare på mig att till slut fatta att jag inte kan gå till jobbet bara så där med en gång.

Det blev en lång väntan på att få åka hem för dem sade mig att jag skulle troligtvis få åka hem, vet inte vad det är som hänt mig men tills att man kanske vet så kan jag lika gärna vara hemma.

Har inget som helst emot personalen på Hjärtavdelningen men att ligga i en säng och bara sova och lyssna på radio kan jag lika gärna göra hemma och det tror jag många håller med mig om.

Inte blir man friskare av att ligga på ett ställe där alla är sjuk.

Jag kommer slutligen hem och där gör jag just det jag sagt, går till sängen och lägger mig för jag orkar inte vara vaken.