Stöd

Ibland kan man behöva stöd i olika saker och vad det är man behöver ha stöd i kan man inte på rak arm säga så här. Det är bra att veta att man har en person i sin omgivning som kan stödja eller hjälpa en med det som trycker en och kanske kan avhjälpa problemet på något vis.

Jag behöver med jämna mellanrum den här personen som hjälper lösa mig mig med det problem som ka uppstå för mig, jag litar på att få problemet ur vägen och för det mesta är det så...

Visst kan man försöka lösa sitt problem på egen hand men det är inte alltid som det fungerar eller så blir lösningen inte lika bra då det ibland krävs att man är två på just det.

Man kan behöva prata med någon då det uppstår någonting och då är det svårt att vara ensam med det som uppstått.

Jag har för det mesta löst mina problem på egen hand men jag vet inte om det har varit en lösning som är så bra, många gånger har jag fått gått tillbaka för att få ett tillfredsställande resultatet av problemet och det kan också vara lite jobbigt.

Man vill gärna att problemet ska vara löst för alltid men då man måste göra om lösningen så påminns man om hur jobbigt det är.

Tröttnat

Då det blir för mycket så tröttnar man på att det får fortsätta men tyvärr så är det även så att även om man säger ifrån så fortsätter det bara.

Jag kan säga rakt ut att jag är så trött på att behöva lida för saker som andra ställer till så att andra ska få betala priset för det, jag vill inte bli sjukare för att det finns dem som tycker att en del saker inte är deras ansvar.

Jag har tröttnat på att man tror att man kan göra som man vill med mig och mitt liv i form av att bestämma när jag ska vara ledig eller inte ledig. Just nu har jag känslan av att man skiter i allting bara allting i deras intresse snurrar på men då kommer det en bra fråga; Vad är det som gör att man tror att man ska vara nöjd?
Nu den senaste tiden tycker jag inte alls att man har haft speciellt mycket fördelar och att trots att man har en sliten kropp så ska man se till att den blir ännu mera sliten.

Det är mycket som jag tröttnat på för det känns som att man tror att man kan göra som man vill många gånger och tycker att man inte ska få en konsekvens på det hela, det handlar inte bara om arbetet utan i stort sett allting.
Visst kan man göra som många andra, kyssa arslen för att få fördelar men det är inte riktigt min stil utan jag säger ifrån då jag har fått nog.

Jag är ganska trött på människorna som finns runt mig för man försöker hela tiden dra allting till minsta lilla detalj...

Kul som attan

Upp tidigt som sjutton idag för att komma iväg för att köra halkan som jag betalat och sett fram emot att få göra, jag vet nu att jag närmar mig slutmålet i och med att jag ska köra halkan.

Halkan ligger alltid mot slutet av utbildningen så att nu vet jag ju vart jag ligger någonstans...

Sätter mig i baksätet för att komma iväg till Eskilstuna och bara njuta av att någon annan kör första etappen, nu kunde jag inte riktigt njuta kan jag ju erkänna utan var lite rädd faktiskt. Jag menar inget illa men personen som först körde kan jag inte säga körde speciellt bra tror att han haft körkort tidigare, jag fick en del minnen av andra som jag åkt med som kör illa.

Ett snabbt byte av förare och den här killen körde bra och jag kunde vara lite tryggare där jag satt i baksätet.

En upplevelse kan jag säga att det var att göra den här halkan för här fick man verkligen känna på hur det är att sladda runt lite okontrollerat men ändå under kontrollerade former.

Nu kan jag erkänna att jag tryckte lite extra på gasen för att det skulle bli mera spännande och det fanns hästar där under huven kan man lugnt påstå.

Nä, kul som attan var det att göra det här och det var värt varenda krona trots att det är en aningen dyrt. Vi får se det så här, om jag inte lägger pengarna på det här så gör jag det annars på någon annan skit som jag inte behöver.

Min halka avslutades med att jag fick köra hem från Eskilstuna och jag tyckte det gick bara bra men visst gör jag småfel och det är jag medveten om.

Det blir av

Jag är ganska nöjd just nu för att jag får det där jag ville ha gjort i morgon och färden blir av klockan 07.00 till Eskilstuna. Jag vet att den här delen ligger i slutet av utbildningen och det betyder att jag inte har långt kvar innan jag får den där egna lilla lappen som innebär en större frihet.

Jag var och betalade resan idag efter att jag tagit beslutet att jag skulle fixa det med min rygg.

Jag vill ha det här gjort och sedan vet jag vad jag ska göra för att kanske kan jag få ett bättre liv så fort jag fått det som jag sagt att jag ska fixa. Mina barn vet också om mina planer för varför skulle jag dölja mina avsikter för dem? 

Jag tycker att har man barn som är så gamla som mina så ska dem vara delaktiga i mina beslut även om det kan bli lite omställning för dem, tiden får utvisa om jag lyckas med allt som jag vill för just nu är det samhällsstrukturen som bestämmer det mesta.

Jag kan bara skatta mig lycklig av att veta att jag snart har kommit till punkt med ytterligare en sak i mitt liv som kan göra att jag får ett bättre liv med familjen.

Jag kämpar på hela tiden och det mesta gör jag för familjen för att slippa vissa saker som förstör för oss alla och inte ger oss den ro som alla människor har rätt till att ha eller få.

Svårt komma igång

Tänker inte ljuga om det men det var svårt att ta sig upp idag. Jag försökte under natten att sova i min egen säng men jag kom inte upp ur den under natten då jag hade ärende upp så. Det blev soffan igen där jag har bordet att dra mig upp med.

Den här ryggen ställer till det för mig.

Under dagen har jag haft problem men så länge jag sitter så går det i alla fall tack och lov. Jag måste få någon ordning på det hela och det utan en massa smärtstillande för jag vill inte använda det.

Det är för djävligt att bli äldre kan jag säga redan nu och undrar hur det ska bli senare i livet då man bli ännu äldre?

Mycket som händer här hemma kan jag inte säga att det gör och ET bara för en rygg som inte klarar av så mycket längre. Vad jag tror att det hela beror på är det här trycket från alla håll i samhället, man ska orka med att arbeta och göra det under en viss tid men kroppen orkar inte med alla krav och till slut bara säger ifrån på olika vis.

Jag säger till min barn att se till att träna och hålla igång på olika vis för att orka med samhällets krav på dem. Dem som sitter och styr har inga problem med det här att bli sjuka för deras lön blir inte mindre än vår egen så dem har råd att vara borta ibland, jag tror ju att dem inte ens sjukskriver sig för dem har ett arbete där man kan arbeta hemifrån.

Jag gör så gott jag kan för att komma igång på bästa möjliga sätt.

Upp och ned

Den här ryggen gör ont i dag och det går upp och ned hela tiden, jag trodde igår att jag skulle slippa dessa stötar av smärtor men jag har dem fortfarande.

Det gör att jag måste hela tiden tänka på vad jag gör för rörelser, att gå går ganska bra men då jag ska upp så går det mindre bra. Att sitta stilla för länge och sedan tro att jag ska kunna röra mig kan man glömma.

Jag är envis, hade kunnat bara ligga ned och tro att allt ska ordna sig men sådan är jag inte, jag ska tillbaka så fort som möjligt och det helst utan en massa preparat. Det här med att mosa i sig smärtstillande tror jag liksom inte riktigt på för det finns alltid en konsekvens på det i form av annan kroppsskada.

Nä, man ska klara av lite smärta ibland så man vet att man lever.

Sovit bort dagen

Hemma från jobbet och där försvann alla pengar som jag jobbade ihop extra, vad ska man göra då man inte kan gå?

Det här med ryggen kom väldigt olämpligt men jag kan inte göra så mycket åt det utan bara gilla läget som andra skulle ha sagt till mig.

Jag sov bort hela förmiddagen och först vid 14.00 som jag började röra mig lite mera för att inte stelna till för mycket. Det hugger fruktansvärt vid vissa rörelser och jag är en aning svullen över ryggen så nu gäller det verkligen att vila mycket dem här dagarna.

Jag vill som vanligt tillbaka så fort som möjligt för det är mycket som sker den här veckan som är viktigt.

En väldigt vaken natt hade jag på grund av smärtorna men som tur finns ju dem där starka tabletterna men ingenting jag strävar efter att ta. Jag var tvungen att vid 03.00 ta två tabletter för att kunna somna in och få några timmars sömn, hade inte klarat av en natt till utan sömn... Förra natten sov jag inte mer än kanske tre timmar.

Jag fick somna in och sova i alla fall och jag tror att det var behövligt att sova bort den här dagen.

Ett helvete

Vaknade tidigt i morse av att jag behövde ta mig upp och sträcka på min kropp, lättare sagt än gjort kan jag säga er. Jag kom inte ur sängen för att smärtorna gjorde det omöjligt och kroppen ville inte vara med om det här... jag rullade ur sängen till slut men helt slut efteråt var jag.

Det blev att jag inte alls gick tillbaka till den där sängen utan fick sitta i soffan några timmar för att vänta på att tabletter skulle hjälpa mig, efter det blev soffan min säng för resten av natten eller morgonen.

Ett helvete att röra på sig kan man säga att det är just nu och det verkar inte vilja ge med sig heller för smärtan sitter i hela bäckenbenet och ner i vänster ben. Bara ett helvete som sagt var.

Det här med mediciner är ingenting som jag gillar, vill helst inte ta Alvedon helst men vad gör man då man har så ont att man knappt kan lyfta benet ett par centimeter? Droga ner sig med en massa skit ligger inte i min natur, jobbar med att få bort så mycket mediciner som möjligt så visst är det jobbigt med att få äta det här.

En lång dag har det varit och ont har jag haft hela tiden, gått som att jag gjort i byxorna för att inte smärtorna ska ta över för mycket.

Man måste röra sig lite grann så inte hela kroppen slappar till men smärtorna är så starka så att jag mår illa...

Vara nog

Vad annat ska jag säga, nu får det vara nog på allt elände! Jag har det här med mitt hjärta och andningen och vad hände idag då? Det knäckte till i ryggen då jag skulle hjälpa till med att plocka ned sarg efter en match... Bråcket som jag har sedan tidigare snackade igen och jag kunde inget annat skrika rakt ut "vad i helvete".

Stampar

Det känns som det är någon som stampar mig på bröstet, otäck känsla men jag lider vidare med smärtan för annat kan jag ju inte. Jag vet att det släpper efter ett tag men nu har det gått ett par timmar och jag har fortfarande smärtan kvar...

Jag får avvakta ett tag till men sedan måste jag ta ett riktigt beslut.

Dagen efter

Dagen efter att ha fått ut sin gåva för 25 år i kommuns tjänst och ingenting annorlunda kändes det faktiskt. Jag tror inte det ska kännas någonting speciellt men kanske skulle det vara med lite stolthet att man klev upp ur sängen och vetat att man fått någon form av uppskattning för att man tjänstgjort så länge?

Om jag är stolt över att arbeta för kommunen kan jag väl inte säga men det har inte bara med själva kommunen att göra bara, det finns dem som inte jag kan se som arbetstagare åt dem.
Förr sa man att man kunde se vilka som arbetar för kommunen och det sjukaste är att man kan se det fortfarande och även höra det, handlar mest om att maska och göra så lite som möjligt.

Ja, jag fick min åtråvärda klocka i alla fall så jag är nöjd med det. Bara att kämpa vidare några år till så man kanske kan få den där pensionen också men den lär jag aldrig få så som jag känner mig nu.
Under hela den här dagen har jag haft fruktansvärt ont i bröstet och vet inte vad det är som gör att jag har det, biter ihop och vill inte gnälla för mycket om det.

Halkkörning och jubileumsmiddag

Vad ska man egentligen säga om den här dagen? Den har varit lång och intensiv kan man kanske säga med det innehåll som den haft med sig till mig.

Först vara på jobbet en halv dag och ge introduktion åt en medarbetare som ska komma med jämna mellanrum för att täcka en medarbetare som arbetar halvtid ett tag, det är ganska krävande att ge ut information till andra människor.

För mig är det ett företag att ge så mycket som möjligt för att det hela ska fungera på bästa tänkbara sätt men jag blir så trött i både kropp och knopp efter ett sådant här pass.

Direkt efter jobbet ner till Råby för att sätta mig bakom en ratt och övningsköra en lektion på motorväg bland annat och jag måste själv säga att det gick riktigt bra för mig.

Visst fanns det lite synpunkter men läraren var nöjd med det som jag åstadkommit idag kan jag ju säga er, så nöjd så att han valde att ta med mig nästa fredag för att göra risk 2: an som jag strävat efter. När jag gjort den så vet jag att jag inte har så mycket kvar.

Bara hem för att komma iväg på den här middagen som jag skulle på för att få det där åtråvärda efter 25 år i kommunal tjänst. Först hade jag ingen lust men jag måste ju gå då jag anmält mig och inget jag ångrar nu efteråt att jag gick på...

Dagen gick fram

Kliver inte alls som jag ska idag för att jag bara inte vill faktiskt, ville bara sova vidare för att slippa olika saker men upp måste man ju för att kunna dra in lite pengar till den där redan fyllda kistan... ja, man kan vara lite sarkastisk då man arbetar åt kommunen för inte är kistan full om det inte är med en massa damm då?

Jag tar det lite lugnt för att lite konstig i kroppen känner jag mig denna morgon och gjorde det i går kväll också men det går väl över, jodå, det blev bättre av att jag kom till jobbet men fortfarande ville jag bara sova bort dagen.

Nu hade jag en introduktion och då blev dagen lite lättare att lida igenom, känns alltid bra att få ett besök till arbetsplatsen så man har lite sällskap i alla fall några timmar.

Nä, man kanske skulle göra lite tester så man får se hur mycket man kommer ihåg och jag gjorde fem av dem här testerna ur boken för att låta dem rättas av frugan. Så dum i skallen är jag i alla fall inte för det var inte många fel och i dem fall där jag hade fel så var det att jag vänt på allting.

Inte riktigt nöjd

Trött var jag då jag vaknade idag och hade velat ligga kvar där jag var men så kan man inte göra, man måste upp förr eller senare.

Den här dagen lös solen och jag hade min körning idag, dubbellektioner som jag kan bli ganska trött av har jag insett. Det här är den sista dubbla som jag har inbokat och jag tror inte att det blir någon mera just på grund av att jag blir så trött.

Det var någonting som inte riktigt stämde med mig idag, det kändes konstigt att sitta bakom ratten med tankarna på andra saker. Helt fel blev det på flera saker men jag rättade till det ganska snabbt men jag var inte riktigt nöjd med mig själv, måste försöka få köra privat för att annars kommer det att kosta mig skjortan.

Jag har så höga krav på mig så att det bara blir fel, måste sänka mitt krav för att annars kommer det här aldrig att gå vägen.

Blev inte mycket bättre

Jag trodde att det här skulle bli en lite bättre dag än vad jag hade igår, jag trodde att det skulle bli men inte blev den mycket bättre. Det blev en lång dag och då menar jag lång faktiskt.
Det roliga vädret där utanför gjorde ju inte att dagen blev mycket roligare eller kortare, gjorde mig bara bedrövligt trött.

Match i Sala stod på programmet för min grabb och jag hade kontakt med mamma i telefon för att höra vad som skedde där borta. Grabben gjorde bra ifrån sig och det är väl det som jag räknade med, annat är hur lagkamraterna spelar.
Om man nu spelar som ett lag så kan det här gå hem för dem kan ju spela som ett lag när dem väl gör det men tyvärr har det inte varit ofta nu.

Jag har mina synpunkter på två speciella spelare som bara har ett intresse av att göra mål och ingenting annat, man samlar bara poäng för att ha det som en mall på hur bra man är. Några utvisningar samlar man inte på sig och det kan man ju inte heller få om man inte går in i närkamp. Det här med att bli utvisad kan också skada deras trovärdighet som spelare, det är i alla fall som jag fått för mig.

Ja, matchen slutade då inte med seger utan en förlust med 5-4, inte mycket men likväl en förlust.

Ingen bra dag

Ja, som ni ser var inte det här en bra dag och det av olika anledningar eller flera kanske man ska säga.

Börjar lite senare på morgonen och det som jag då upptäcker då jag ska åka iväg är att det faktiskt kommer ner en massa vatten från det blå... knappt så jag ser någonting då jag kommer till jobbet och en djävulsk bil som inte fattar att jag har företräde.

Det andra som gör att dagen inte alls blir bra och det är att jag blir nästan dödad av allt pratade utan uppehåll. Att försöka få den som pratar är totalt lönlöst och jag kan säga att det finns inget av värde i allt som jag lyssnar på men jag försöker i alla fall att hänga med, att jag sedan har ont i mina öron är en annan femma.

Det tredje som gör att dagen inte alls blev bra var att Malmaberg förlorade mot Örebro, en riktig skitmatch kan jag säga att det var. Jag vet vad problemet är och dem är ganska många men går faktiskt att ordna till.
Ska man spela i ett lag så måste man spela som ett lag och inte som individuella spelare som bara vill göra mål och glänsa på planen.

Ja, jag gick och lade mig ganska besviken men hoppades på att morgondagen ska bli bättre...

Hetsjakt

Jävlar anamma, det börjar likna en hetsjakt på någon som inte vet vad det handlar om och det på grund av att man inte vill som alla andra. Jag bara undrar vad man har för njutelse av att försöka anklaga någon annan för saker som inte alls stämmer? Ja, jag vet vad det handlar om faktiskt för att dum i huvudet är jag inte...

Den här hetsjakten har alltid funnits på dem som inte vill gå andras vägar eller inte tycker som andra. Jag är en av dem som tillhör SD men inte bedriver jag hetsjakt på andra för att man tror att alla gör det i det partiet. Det har blivit att man bedrivit hetsjakt på min familj för att man är sämre än oss faktiskt, jag vet vem som ligger bakom det hela och en dag kommer jag att ta den lille skiten.

Man ska inte komma hit och tro att man kan bedriva sådan skit som man själv utsatts för i mitt så kallade land, jag ger inte mycket för Sverige men jag är svensk ocj jag är faktiskt Nationalist och det betyder att jag håller på mitt land och dess regler.

Inte intresserad

Inte ofta som jag gör det men jag gör det inte för pengarna kan jag säga er, jag är inte ett dugg intresserad av dem där pengarna som det kan jag ge mig för jag får betala en massa i skatt så vad tjänar jag på det?

Idag fick jag jobba extra för en gång skull men jag var inte speciellt intresserad av att göra det för pengarna utan jag gör det för att verksamheten ska snurra på.

Jag vet att jag har kollegor som skriver upp varenda timme som dem jobbar över och det är för at dem ska få extra pengar och ska jag säga vad jag tycker så har det gått till överstyr i jakten av pengar. För vissa handlar det bara om att få ihop pengar och i nästa hand så är det uppgifterna som kommer.

Det sjukaste som jag upptäckt är att man ser till att man gör allt för att det ska vara så enkelt som möjligt för sig själv.

Som sagt, jag är inte ett dugg intresserad av att jobba extra för att få extra pengar men jag gör det om jag måste och det är för att det ska snurra på som det ska. Jag har bara märkt av att jag är dålig på att bryta för att äta och det gör att jag jobbar en del av mina raster för att det ska bli klart med en del saker men jag skriver inte upp den tiden.

Jag undviker att jobba extra för att jag prioriterar min fritid mycket högre än pengar.

Inte kul

Jag fick sova lite idag och jag kände att det var just det jag behövde nu för att orka med allting runt mig, det är vid den här tiden som allting börjar. 

Nu är det inte jag som har så mycket att göra för jag skiter i det som kommer, det finns inget som helst intresse för att fira jul då innebörden av det vet ingen om.

Det som jag kände var tråkigt var att jag inte fick in någon för morgondagen så jag är tvungen att ta det själv, visst betyder det pengar men jag har en körning under morgondagen som jag sett fram emot men som jag nu fick säga av mig.

Vad ska man göra? Det hela måste ju snurra på och det enda sättet att lösa det hela på är att offra lite av sitt egna som är planerat...

Ja, jag gnäller lite granna men jag har den rätten att få göra det då arbetslivet påverkar privatlivet på ett negativt sätt men jag resonerar att man ska vara lojal emot sin arbetsgivare trots att man inte gillar den.

Inget annat att

I december månad är det ingenting annat att vänta sig än halka snö och det mest irriterande som finns, oröjda och osandade gator.
Att ta sig fram på på cykelbanor var inte alls det enklaste i dag kan jag ju säga, vissa ställen hade man inte plogat utan det var spårigt och förbaskat svårt att ta sig fram på.

Ja, jag vet att det kan vara så här ibland och i dagens läge är det väl värre än vanligt för det finns inga pengar att lägga på stadens befolknings säkerhet så här i början av snöperioden. Gamla människor ramlar och slår av sig lårbenhalsen men inget som bekommer dem där uppe stadshuset verkar det som, kanske vore det en bra lösning att dela ut broddar till alla i staden, gammal som ung...

Jag tog mig fram i alla fall till mitt mål men då hade jag ett annat problem, solen.
Inte alls att kul att sitta i en bil och bli bländad av solen helt plötsligt, man slår ned solskyddet och slår upp det med jämna mellanrum, vicket orosmoment kan jag ju säga.
Vad jag tyckte om dagens lektioner? Ja, jag tycker att det artar sig riktigt bra men jag måste arbeta med min uppmärksamhet i döda vinkeln.

Vad mera hade den här dagen att bjuda på? En match att fota och kolla på men jag tyckte att det var en tråkig match för det var bara tre spelare som hela tiden skulle leka med bollen och en av dem främst gillar jag inte alls, han står mest och bara väntar på att få sina passningar för att göra mål.
Att göra mål är viktigt för den här lille mannen men att arbeta för att göra mål är mindre viktigt.