Då var det dags igen att ta sig till det vardagliga livet efter en lång ledighet igen, lite tar det emot men ska samtidigt bli skönt att få sätta igång igen. Jag är lite seg till en början men det lär släppa ganska fort som jag tycker att det gör så fort man sätter foten på jobbet.
Den här morgonen känns det lite bättre i kroppen och jag tar mig upp utan större hinder, jag klarar mig i alla fall från det värsta så att säga.
Jag tar mig till arbetet och som tur får jag en parkering på den lilla parkeringen intill där jag arbetar, slipper stå på gruset som dessutom är fullt.
Lite blandade känslor faktiskt har jag inför den här dagen då jag vet att vi nu har en ny chef som ska läras kännas, kanske blir det bra eller så blir det inte det. Tiden får utvisa vad det blir.
Lite så här efteråt då jag suttit på det här arbetsplatsmötet får jag en svag känsla av att vi kommer få det lite mera styrt, inte som vi vant oss vid tidigare att slippa inblandning. Jag vet inte men känslan känns inte riktigt bra så jag vet inte... kanske dags att röra på sig.
Jag kan ha fel i mina känslor men kan ju ha fel den här gången men jag tror inte att jag har så fel faktiskt. Då man vill att ett mötesprotokoll ska skickas till chefen för att hon ska läsa det först för att sedan lägga upp det känns inte så bra, tycker att kanske att det är då chefen som ska skriva det på en gång.
Ja, dagen gick i alla fall och jag orkar egentligen inte bry mig så mycket just nu om vad som kan komma att ske på min arbetsplats. Jag har en massa frågor som jag får ta senare, frågor som går emot svaren som jag hade tidigare fått.
Min kväll gick mot ett slut och jag tog mig iväg för att kolla lite fotboll i Tillberga, en skön avslutning på en lång dag så att säga.




