Tyvärr kan jag känna så ibland trots att jag kanske inte skulle behöva göra det faktiskt men det känns ibland som att jag arbetar på en lekskola för vuxna. Alltid snackar vi om att vi ska integrera människor i det normala samhället men jaha, vad är det normala egentligen. Javisst ja, alla ska ha det som alla andra men det stämmer inte in på den bild som normala har om man får säga så och nu ska ni veta att jag inte hugger på någon men det finns en del saker som inte stämmer.
Inte har normala en lokal där man samlas i ett hyreshus och där man kan framföra hur man vill att det ska vara, nej, det finns ingenstans man har det. Det finns ingenstans där man håller i lägenheter för att invänta att någon ska flytta in i dem och det finns ingen som betalar tom hyra för en lägenhet som står tom bara för att man tror någon ska flytta in i den. Det finns mycket som inte alls är som det ska vara i yrket som jag har och jag kan ibland känna att det är som att arbeta på en lekskola.
Det ska aktiveras och mycket annat men det ska ske med hjälp av personal men det är väl fel kan jag tycka. det är ingen som betalar mina aktiveringar eller arbetar för att jag ska aktivera. Ja, snacka ni om integrering men det är inte det som jag arbetar för i dagsläget kan jag känna för att mitt arbete handlar om att man ska integreras i samhället för att kunna leva sida vid sida i samhället. Man får tycka vad man vill men vi vet ju hur duktiga vi svenskar är på att integrera i samhället och många skulle nog säga urkassa.
Nu ska jag inte säga att alla arbetar som i en förskola men det finns dem som verkligen drar ner allting på en nivå som inte är värdig dem eller oss som arbetar med det som vi arbetar med.