Sjuk dag

Att ta sig till jobbet idag skulle ha varit helt omöjligt kan jag erkänna, ont i kroppen när jag vaknade, en täppt näsa och en dundrande huvudvärk och kallsvettig eller kladdig kanske man ska säga att jag var.

Knakar gör det då jag vrider på skallen men kanske inte spelar så stor roll, vad har jag för användning av den i alla fall.

 

Tar mig i alla fall upp efter ett tag men orkar inte göra så mycket mera än att dimpa ned i soffan för att sitta där ett tag. Tar mig ut till köket och sätter på kaffe till att börja med, måste ha det för att se om jag kan bli av med skallvärken... blir inte bättre kan jag erkänna så sista slurken ljummet kaffe tar jag till att skölja ner dem där förbannade medicinerna jag måste ha i mig. Vill slippa piller men inte jag som tar beslutet eller så är det jag med en utgång som kanske inte är så lockande.

 

Jag bara känner mig totalt slut i kroppen som vill vila hela tiden, måste bara kurera mig för det här är inte bra. Känner av det där förbannade hjärtat som jag har men som jag inte vet någonting om för jag kan erkänna att jag inte bryr mig om jag har ett eller inte just nu.

Ryser till och känner att jag bara vill kräkas just nu i ögonblicket, sväljer alltihopa för varför mista en massa dyrbara produkter som jag stoppat i mig?

 

Någon nytta hemma gör jag inte alls men gör inte på jobbet heller med det här.

Känner mig bara så totalt slut kan jag erkänna så att jag inte orkar bry mig om någonting just nu och jag känner inte för någonting heller, allt är så likgiltigt i denna stund anser jag.

Timmen noll

Den är här för nu får det vara nog på allting, timmen noll ska göra slut på det hela för oss alla. Tiden har tärt och nu ska det få et slut, timmen noll har så att säga komma.

 

Många i tiderna har gjort en profetia över att timmen noll skall komma till oss människor och jag säger bara det, vi människor behöver kanske vakna upp och det med timmen noll.

Människan ska förgöra sig själv och det inom kort och vad ska vi kunna göra för att förhindra det? Inte ett skit för människan är enbart ett rovdjur innerst inne, har bara en massa svepskäl för att förgöra andra i sin omgivning för att komma undan sitt straff.

 

Timmen noll gör ingen skillnad på ålder, kön eller nationalitet, timmen noll tar alla på en gång med sig mot botten av hålet där inget överlever.

Ett lidande för några, en befrielse för andra beroende på vad man är för människa eller rovdjur kanske vi ska kalla oss för just det vi är, ett rovdjur som inte bryr sig om vilka som förgörs.

Endast dem starkaste överlever timmen noll för att kanske förstå vad vi gjorde för fel i det hela...

Händelserik dag

Det blev en riktigt händelserik dag igår, söndag.

 

Jag jobbade direkt efter en tidig match och därefter var det bara för mig att ta emot meddelanden om hur det gick i dem alla andra matcherna som skedde under dagen för alla i min närhet.

Sammanlagt var det sex matcher som stod under dagen men enbart en som jag själv kunde närvara vid men helt okey, man måste ju jobba också.

 

Grabben vann sin träningsmatch emot Skälby med 9 - 4 men inget annat att vänta kan jag erkänna för hur ofta förlorar dem en match? Inte är det ofta och det känns ganska tråkigt då man redan vet att det kommer att sluta på ett sätt efter ett tag, vet inte om det kan vara så att det där laget faktiskt ska spela full tid (3 x 20) istället för 3 x 15 minuter för att det kanske ska bli lite jämnare?

 

Tjejens första match slutade med 4 - 4 emot Arboga och det var en intressant match måste jag ju säga. Jag kan väl kanske inte säga att alla kämpade lika hårt och det var en del som jag tycker inte motsvarar dem prestationer som jag vet att dem skulle kunna göra, det är som att man gett upp innan spelet är över.

Andra matchen slutade med 4 - 2 för Rönnby emot IS Saga så det var skönt att dem vann en match nu tyckte jag men det var ju inte slut på det försenare på dagen avgjordes det en match till för tjejen.

Tredje och sista matchen spelades mellan Vaksala och Rönnby, slutresultatet blev 5 - 8 så två vunna matcher för Rönnby och tjejens lag, dem kan spela om dem bara vill.

 

Frugans tidigare som spelade även han en match som slutade med seger och hans tjej var på Gotland under den här dagen för att spela och det blev en vinstmatch här med. Av sex matcher alltså idag så blev fem vunna och en oavgjord.

 

Jag kan inte säga att söndagen bara varit bra för jag kände mig konstig i kroppen, ville bara sova för någonting var bara fel.

Kunde snart under eftermiddagen konstantera att jag gick omkring med feber i kroppen så bara ta det lugnt så jag inte stressade mig för mycket utan göra saker metodiskt för att bli klar med det som jag satt som mål att göra.

 

En dag som tagit hårt på mig blev det igår och därför jag tog en riktig slapp dag här hemma idag istället. Vill inte bli sjuk och har inte tid med det heller för den delen kan jag erkänna, det är så mycket som händer den här månaden.

Mot toppen

Visst är vägen till toppen lång men med mycket arbete så kan man nå dit en dag, ge inte upp hoppet så går det bra. Kampen för att nå den där höga toppen kommer att kosta mycket svett, ömmande muskler och fruktansvärt många tårar på era kinder men ställ er frågan, är det inte värt det?

 

Vi alla vet att det kan komma att kosta en hel del av er som kämpar för att ta er till toppen, vi finns där för att peppa er att fortsätta ta stegen framåt för att må många av er drömmars mål. Vi som finns där bakom er kommer inte att svika er i det som ni kan verkligen kan om ni bara tar fram det som ni har inom er, kraften att vinna kampen.

Ömmande muskler till sängs med men kanske är det värt det för att en dag stå där på toppen med ert namn tryckt på papper för hela landet.

 

Sex spelare på planen emot sex spelare på andra sidan som ska göra upp om vem som äger bollen, kampen kan börja när som helst. Svetten rinner och musklerna arbetar frenetiskt i löpningar fram och tillbaka över planen, slaget är stort men att vinna är ännu större.

Visst är det skönt att få vinna och känna en viss ära i att vara en av dem som kämpar som ett lag med sina kamrater.

 

Visst är det så, vägen emot toppen är otroligt lång och tuff men då när ni nått den så vet ni att ni tillhör några av dem bästa.

Dem som inte spelar som ett lag är dem som förlorar kampen men för er övriga så är kampen desto större, ni vet att ni tillhör ett lag av kämpar.

 

Sex spelare under orange ska spela om vinsten i en match och på bänkarna där uppe finns deras stöd, dem som finns med hela vägen fram eller tills vägen tar stopp men vi finns där för er.

Vägen är lång till toppen men vi ska fixa det tillsammans...

Bara innebandy

Japp, en sån där tråkig helg igen med bara innebandy som jag gillar... som jag även missar en del av bara för att jag ska arbeta. Ganska trist att det enda som jag gillar inom idrott ska jag missa bara för att jag måste tjäna pengar, när i helvete ska jag vinna dem där miljonerna?

 

Jag har ju i alla fall tur att det är i närheten av där jag ska vara och då matcherna är lagda till tid innan jag börjar jobba så får jag se innebandy innan jag själv ska börja jobbet. Tycker mest synd om spelarna som ska spela så tidigt på morgonen men visst är det så, man får offra lite sömn för att komma någon vart?

Det blir lite stressigt på morgonen för att bara få se matcher men skit i det, bara jag får se det som jag gillar en kort stund så blir jag nog den lyckligaste människan på jorden.

 

Jag mår som bäst då jag får sitta på arena med min kamera och ta dessa amatörbilderna på matcher där mina barn spelar, ser hela tiden deras utveckling i sitt spel. Ser dottern utvecklas en hel del som målvakt också, inget som jag egentligen trodde men så är det.

Undrar bara idag vad -01 tycker om att ha förlorat en sådan spelare som kan spela både ute på planen och inne i målet?

 

På tal om det, -01 som inte alls vill låna ut en målvakt utan låter en av dem sitta på bänken bara för att man inte vill trots att man finns i samma klubb. Nä, vad ska man säga om sådana typ tag men en sak är redan klart, min dotter vägrar att spela i deras lag om det skulle vara så att dem vill låna över henne.

 

Nä, nu ska vi vara glada och positiva för nu är det Innebandyhelg för vissa.

Intressant träning

Då var det dags för tjejens och killens träning på samma ställe, planerna bredvid varandra och det här är ju någonting som faktiskt underlättar för oss som har två som spelar innebandy och ska träna på samma dag och samma tid. Det har varit lite klurigt med jämna mellanrum för oss att åka runt hela tiden till olika hallar och på olika dagar för att träningarna ska fungera.

 

Visst är man lite tacksam för så lite men inget blir kanske som man tror alla gånger och det skedde just idag för tjejens lag på den allra första träningen på Klöverhallen.

Dubbelbokning av planen och här går visst Västerås Handboll före ett juniorlag inom innebandy kan man ju säga...

 

Hur skulle det bli med träningen för Rönnby? Ingen plan att vara på och ingen som visste hur det skulle bli med kvällens träning som är ganska viktig för vissa av dessa tjejer som också ska spela SM på söndag, dem behöver den här träningen för SM är stort för dem här tjejerna.

Många samtal i telefon för tränaren som inte alls får något svar på hur det ska bli och alla tjejer känner sig ganska uppgivna men ändå håller modet uppe med att lattja med bollen och springa lite på ytorna som finns där i hallen.

 

Tjejen som spelar målvakt just nu ett tag får träna sig i målet med grabbarna så hon får i alla fall en viss träning inför kommande söndag. Det är VIB själva som vill låna in henne och inget problem alls med det, man måste kunna arbeta tillsammans för att få bra spelare i Västerås.

 

Ett förslag som jag har är att kanske flörta med tränaren till grabbens lag för att få till en träningsmatch så det blir någon form av träning i alla fall, först så ser det mörkt ut och man försöker igen med att få rätsida om hur man ska göra med träningen.

Ett nytt förslag om träningsmatch och se, det går att ordna fram det från VIB: s sida och tjejerna börjar värma upp så mycket dem kan och man ser på en del av tjejerna att dem gillar tanken om spel.

 

Hur ska det här gå egentligen? Ett lag som är mycket långsammare och inte lika tekniska i sitt spel ska möta ett av dem bättre lagen i VIB, vi som har en grabb i laget vet ju hur dem spelar.

Det här kommer inte att gå tror man då killar och tjejer ställer upp sig ute på planen för spelet... det visar sig att det inte alls går så illa för tjejerna.

 

Genom att spela en sådan här match så kan man se vad det är man ska arbeta med under sina träningar för att faktiskt kunna möta lag som är bra mycket bättre än dem själva. Det finns alltid saker att arbeta med och jag tror att tjejerna själva inser det efter den här matchen där dem får arbeta kraftigt för att hänga med ibland.

Jag kan själv erkänna att jag är imponerad av Rönnby som gav ganska bra motstånd ändå, det var som att dem blev mer taggade av att spela emot killar som dem först trodde dem skulle göra illa.

 

Hur matchen slutade? 8 - 2 till killarna men inte var det oväntat kan man säga men ska även tillägga att tjejerna var duktiga i sitt spel och det fick dem höra.

Kommentarer från tjejerna var att killarna var dryga för att dem var så snabba men där ser man, man vet redan vad man ska jobba med.

Svårt att låta bli

Varför ska det vara så svårt att låta bli andras saker? I dagens läge så tycker jag att andra människor har allt oftare svårare att veta vad som är redas och inte deras, dem vill ta mej fan ha allting. Vad är det detta beror på, lathet att arbeta ihop pengar till egna grejer eller är det bara för att vålla andra en sorg över att ha blivit av med saker.

 

Återigen detta år så har min dotter blivit av med sin cykel men jag undrar vad det är för en dåre som tog just den cykeln? Svårt att känna igen cykeln kan jag ju inte säga att det är för just en sak är annorlunda på den, bakskärmen är silverfärgad med ett E i så visst är den lätt att känna igen.

Vad jag kommer att göra med den som har tagit cykeln ska man inte säga men jag kan säga att jag önskar att det var tillåtet att ge nackskott.

 

Ni som bor i Västerås och läser detta kanske kan håla utkik efter en svart Monark med just den här bakskärmen, meddela mig på bloggen med en kommentar eller ännu bättre ring Polisen och säg att den är stulen.

Sitter det inte en tjej i 12 års åldern på cykeln så är den stulen kan jag säga, ända fram tills att jag vet att den kommit till rätta igen eller jag skriver annat här.

Nu till någonting annat som är mycket trevligare men kanske inte så roligt att skriva om egentligen, match emot Arboga skedde idag på eftermiddagen så den matchen blev avgjord.

Grabbarna mötte ett lag över deras årsklass men det brukar inte vara något problem kan jag ju säga men den här gången blev det ingen vinst. Arboga hade domaren på sin sida, fult spel från Arboga men inget som dömdes för utan det var som att Arboga fick spela hur fult som helst och det värsta av allting var att det nästan kändes som att dem var ute efter att skada.

Gång på gång en massa tacklingar som inte är godkända och liggande spel men inga avblåsningar. Våra grabbar gav igen men fick avblåsningar av någon anledning.

Det här var en match som inte alls spelades på lika villkor kan jag garanterat tala om för er men jag kan bara säga att våra grabbar spelade en innebandy som fortfarande var ren, kanske skulle dem ha gett igen mera men som sagt så ska man spela hårt men inte fult.

Sälja ut

Jag ska inte prata om att sälja sin själ till Djävulen men kanske har det lite i samma stuk, jag vet inte men ibland känns det som så.

Det som jag ska prata om är att kunna sälja sitt lag för att andra ska komma ihåg det och tycka att det är en upplevelse att se dem spela men hur ska man göra det?

 

Jag har upptäckt att många juniorlag har svårt att få fram sitt lag i rampljuset och faktiskt få nya spelare att komma till för att kanske börja seriöst att spela. Vi alla vet att innebandy är en sport som är starkt begränsad till höst - vinter - vår säsong för att läggas på hyllan under sommaren. På sommaren så ska alla spela fotboll, så är det bara och då får innebandy stryka på foten för den.

Jag har många gånger undrat varför man inte kan lira innebandy under sommaren för nu råkar det bara vara så att det finns ungdomar som bara spelar innebandy, dem har inget intresse av att spela fotboll också.

 

Hur ska vi kunna sälja våra lag eller hela innebandyn till att bli någonting som vi pratar om ständigt? Kanske skulle man se över sina lagsidor för att kanske ge dem en ansiktslyftning med spelarbilder och en vettig lagbild. Det här är inget som behöver kosta mycket mera än lite tid av en förälder som har ett intresse av det.

Man kanske kan göra ett snyggt säljande bildspel med en presentation av sitt lag då man har matcher och cuper, man kan ha spelet vid fiket för vem är det inte som köper fika på en match?

 

Jag ska villigt erkänna att jag har tittat på en rad lika lagsidor och jag blir en aning förbluffad av det som jag ser, inte många lag som har en sida som tilltalar eller berättar så mycket om sig själva. En annan sak som kan slå ned på är att man inte rensar bort gammalt skräp i sin gästbok på sjukanmälningar och mycket annat.

Det finns väl inget som är så deprimerande än att se att man sparar skräp under så många år i en gästbok och som inte har någon betydelse?

 

Det gäller verkligen att kunna sälja sitt lag för att få någon sponsor utifrån som kan bidra med några tusenlappar till lagkassan, den kassa som ska hjälpa lagen att få åka på cuper och upprätthålla stadens anseende som idrottsstad.

Här gäller det verkligen att alla i laget hjälper till med att kläcka idéer om hur man ska få visa upp sitt lag och stödja sitt lag i framtiden på bästa tänkbara sätt.

 

Även om det bara är en liten sak det handlar om så blir det ett otroligt stöd för laget och dess tränare som faktiskt inte får betalt för att träna våra ungdomar.

Kunna hoppa över

Visst finns det dagar som man mycket väl skulle kunna hoppa över helt och hållet, en sån dag hade jag idag. Den första biten var väl ganska bra men sista biten var bara skit kan jag ju erkänna, hade kunnat slippa den biten helt och hållet.

 

Jag var trött i dag då jag klev upp och jag hade velat sova ett tag till men se det går inte alls för sig, man måste bara knega på trots värk och trötthet. Det är trots allt inte bara jag som känner av sömnbesvär eller värk men jag kanske talar om det helt plötsligt för att det finns ingen anledning att hålla käft längre.

I så många år gick jag och bara höll inne allting men sedan förra hösten så gör jag det inte, jag har betalat ett pris och tänker inte göra det mera.

 

Har varit ledig ett tag men som sagt, man blir bara sugen på ännu mera ledigt då man får blodad tand för det. Vädret att snacka om under ledigheten är inte ens värt att nämna, så illa var det men någonting som ni kanske märkte av om ni var vakna under den tiden.

Man kallar vecka 44 för höstlovsvecka där man ska ha en chans att vila ut eller kanske om man har tur ta sig till backar med skidor.

 

Jag vet inte ens om det funnits någon snö i fjällen och ska jag vara ärlig så bryr jag mig inte, jag åker inte skidor och jag har varken råd eller tid med att ta mig dit. Det finns en kategori av människor som har ganska svårt att få ut ledigt då alla andra har ledigt och det är vårdfolk faktiskt, är man sedan under 40 så har man inte råd med att ta semester för dagarna räcker inte. Skolan suger ur oss några dagar under terminen och ska du ha fulla fyra veckor under sommaren så räcker faktiskt inte dagarna till.

 

Första dagen efter en ledighet och den börjar så illa för jag tyckte att dagen var illa, länge sedan som jag kände det på det viset och det fick mig att bara sucka och önska att jag fick gå hem.

Hoppas kan jag göra på att resterande vecka blir bättre för mig men det blir den nog... betänk på att jag säger nog för det är ju bara måndag idag.

Sista dagen

Det är bara att inse det, sista dagen av en veckas ledighet är det här för att därefter återgå till jobb. Vad jag känner? Jag skulle mycket väl kunna vara ledig en vecka till faktiskt, jag har mer och mer börjat känna att det är ganska skönt att få vara hemma och göra saker i den takt som passar mig för jag orkar inte göra så mycket varje dag.

Den här dagen började tidigt för att jag skulle köra grabben till andra sidan av staden för att därefter bli hämtad till sin andra dag för innebandyn. Slutspel väntade honom och jag önskade bara att han skulle ha en bra dag och att vi syns i eftermiddag, önskar att jag kunnat åka med honom för jag vet att det är viktigt för honom men minst lika viktigt för mig.

Hem för att vila en stund för att åka med tjejen till sin träning inför SM, någonting som är stort för henne och då hon ska stå buren som väktare, en sak som hon har blivit duktig på. Jag känner att det rullar på i barnens klubbar faktiskt, det har blivit mycket bättre sedan dem fick byta lag om man säger så.

Tjejen just nu får den uppskattning som spelare som hon många gånger inte fick i det andra laget utan man sa bara en massa saker men inget hände med det som sades, nu är det helt annat.

Följer på datorn hur det går där borta i Järfälla och det ser bra ut, kvartsfinalen vinner dem med 7 - 0 så visst är det ett starkt lag som kommit dit. Grabben får ett assist och det är bra det men visst skulle det väl sitta fint med ett mål också, ska inte begära för mycket för någonting säger mig att man sagt till honom att han ska spela på ett speciellt sätt. En av tränarna vet jag har en tendens att bromsa min grabbs framfart, nästan som att säga honom ibland att han inte är tillräckligt snabb men han har redan visat vad han går för.

Nu är det spännande men jag känner att det är skönt att grabben får sitt första stora pris för det slit som han lagt ned på sin sport, han är duktig på den och kommer att bli bättre. Det som är viktigast för mig är att veta att han trivs med att spela, har kul och verkligen vill någonting med att idrotta.

Tjejens träning som målvakt går framåt, finns saker att arbeta med men det kommer som sagt var. Elddopet för henne som målvakt kommer nästa helg då det är SM så det ska bli kul att se hur det går för henne, tror bara det bästa men jag hoppas att hennes lag spelar som dem ska med ett bra försvar.

 

Grabben kommer hem från Järfälla och en bra dag igen hade han haft, med sig medalj av guld, en skorpion för vinsten där borta i Järfälla. Han hade gjort det jobb han skulle göra blev det rapporterat om och då kan jag känna mig nöjd men mest nöjd ska han själv vara för det.

 

Missa

Lördag har gått och det har varit en lång dag för oss alla men allra längst måste den i alla fall ha varit för grabben som varit till Järfälla och spelat. Tidigt som attan i morse klev grabben upp och det utan protester men det gjorde han nog med glädje över att få komma iväg för att spela matcher.

Jag för egen del låg kvar och sov ett tag extra som jag har sagt att jag ska göra då jag är ledig, fortfarande har jag en tendens att vara trött.

 

Masken som jag ska ha på mig under natten åker av varenda morgon utan att jag tänker på det, vid ett tillfälle har jag medvetet tagit av mig den men det var för att jag trodde att jag skulle drunkna i luft. Det är inget roligt att ha en mask över trynet på nätterna kan jag ju säga men jag sover lite bättre med den så bara tiga och lida så att säga.

 

Jag är inte alls glad att behöva missa en cup som barnen spelar men jag har inget val än att vara hemma, hade jag haft körkort så hade jag givetvis åkt iväg med grabben och dottern för att se spelet. Nu har jag inget körkort så bara vara hemma med dottern för att göra ingenting kan man kanske tro... glöm det säger jag.

Jag har alltid saker att göra här hemma och det är inga roliga saker må jag säga.

 

Städa och rensa och hålla ordning verkar ha blivit en bit som verkligen tilldelats mig av någon anledning... och lika många suckar som vanligt drar jag är jag inser att vi är faktiskt två vuxna som bor under samma tak men kanske inte under samma villkor.

Inser att det finns en massa skit som bara är att plocka bort från hyllor eller slänga ned i varandra för att få så lite som möjligt att damma.

 

Hela tiden håller jag koll på liverapporterna från Scorpions Cup, ser att resultatet är detsamma som i serierna här hemma men känns skönt att grabben fick en chans att komma med och spela för annan publik igen.

Det är lite annat att spela i en cup än i dem vanliga seriespelen.

 

Första matchen vinner dem med 11 - 4.

Andra matchen vinns med 8 - 4.

Tredje och sista matchen för dagen vinns med 12 - 0.

Ny månad

Jaha, då var det en ny månad och mörkare blir det hela tiden där ute. Lite deprimerande väder kan man kanske påstå att det är, inte undra på att det är så många som mår dålig av det här. Jag ska bara säga er att jag mår inte dåligt av det om det är någon av er som tror det, jag mår riktigt bra faktiskt för jag har saker som håller mig uppe.

Nu vet jag att det finns dem som anser att jag skulle proppa i mig en massa lyckopiller för att jag ska må bra men som sagt, jag tror inte på att äta en massa tabletter. Inte blir jag starkare av att knapra tabletter utan det är att hitta genvägar till ett bättre mående som gör en stark.

Jag har nu varit ledig ett tag och jag måste säga att det har varit otroligt skönt att bara göra saker i min takt och inte alls behövt tänka på att kliva upp ur sängen för att ta mig till ett arbete. Det här är någonting alla skulle behöva, ett break på hösten för att möta den där årstiden som ingen av oss vill ha.

Nu är det ju inte snö som fallit utan en massa regn men man får göra det bästa av det hela för ingen kan styra över vädrets makter.

Enda sättet vi kan få en massa sol och värme på är att antingen resa bort eller som många valt att göra, se till att förorena så att ozonet tunnas ut...

 

En ny månad som sagt var och kanske därför det bara blir tok för att man tycker att det går så bra än så länge och inget allvarligt har hänt ännu. Det är då det smäller till ordentligt, en ny stor utgift kommer i form av en tvättmaskin som sitter och pekar finger åt mig snyggt där i tvättstugan. Satans skit, det är ju inte riktigt det som jag vill ha ut av en ny månad så här nära till att det ska bli jul och en massa cuper och matcher sker.

 

Bara att bita i det sura och ta sig iväg för att skaffa en ny maskin för det finns inte en chans att jag går ner i tvättstugan, jag tjänar inte en spänn på att gå dit heller för den del. Varför ska jag ställa mig i en allmän tvättstuga då jag kan tvätta hemma men slipper då också möta en massa jobbiga människor.

Tur i oturen ska man ju ha för nu fick jag en billig men bra maskin, viktigast av allt så en el snål och vattensnål maskin och det passar mig ypperligt då jag tänker på pengar och miljön.

Smyga runt

Jag kan inte alls förstå det här, varför smyger man runt ett problem på det viset istället för att vara helt ärlig med hur det är? Det kan inte vara acceptabelt att en enda spelare ska få förstöra för 27 spelare till och uppta en massa träningstider i att prata då den behövs till att träna sitt spel.

Nä, här har man använt sitt ego för att få sin vilja igenom och på det viset tror att man kan hålla på så i hela sitt liv.

 

Jag ska säga det att jag skiter i om föräldern är gammal bandyspelare eller inte, barnet ska inte i alla fall få förstöra för andra som kämpar för att komma vidare emot ett mål som dem satt upp. Det finns dem som tar sin sport seriöst och då behöver dem lugn och ro i att få utföra sporten.

Det här är inte alls bra för moralen hos övriga spelare och det gör att man inte kan koncentrera sig på att spela och hur man ska spela, man vet inte när den här spelaren kommer att förstöra och hur den kommer att göra det.

 

Jag som förälder måste ju säga det att jag tycker det här är bedrövligt att det inte blir någon ordning på det hela och då jag får höra att det har varit på det här viset under en längre tid gör mig bara mer bedrövad. Man kan inte låta en spelare få styra träningar och matcher bara för att få som man vill, man kan inte låta den spelaren få som den vill för att då kommer det bara att fortsätta hela tiden och vilka förlorar på det?

Det är min tjej som har ett mål med sin sport som kommer att förlora hela tiden, irritation kommer att ta över koncentrationen från hennes sida men kommer också att göra det att hon tappar tron på vissa individer och lär sig att vissa ska man bara behandla som luft.

Vet inte hur mycket man ska bry sig men skit i det nu, det finns roligare saker att prata om och tänka på.

En resa till Uppsala blev det idag där grabben skulle få spela lite extramatcher emot Sirius och det kan man se som lite extraträning i säsongens spel i serien och för att förbereda sig till cuper. Det är inte speciellt långt att åka men det känns ändå som vägen till Helvetet då man har ont i ryggen så som jag nu haft några dagar av någon anledning. Smärtan kväser jag genom att tänka på att jag ska få se innebandy.

 

Matcherna som spelades slutade som dem alltid brukar sluta kan jag ju säga, match ett med 4 - 9 till och 3 - 10, vinster båda matcherna med andra ord och ganska stor vinst.

Jag får mina bilder som jag vill ha men jag kan erkänna samtidigt att en sådan här innebandy kan vara lite tråkig att titta på då den slutar på samma sätt som alla gånger.

 

Resan var värt allt besvär i alla fall och samtidigt fick vi tag på väska till tjejen för att transportera sina målvaktsgrejer som hon har med sig till träningar och matcher, grabben fick en ny klubba som en liten present i efterskott.

Vi kan nog säga att det är lite av födelsedagspresenter och julklappar som barnen får lite tidigare för julklappar köper vi ju inte och finns ingen anledning. Jobbar båda föräldrarna på julen så är det ju ingen jul, eller?

Livet

Vad är det som gör livet värt att leva? Svaret på den frågan kan variera från person till person men en sak kanske vi har gemensamt och det är att vi tycker att det är värt att leva trots att vi många gånger får våra törnar i sidan.

Man får många hårda smällar genom livet men efter varje gång så ställer vi oss upp och borstar av oss för att bara fortsätta vägen fram. Visst är det tufft många gånger att kliva upp men vi gör det av någon anledning men det gäller bara att se framåt, ha ett mål för att fortsätta hela tiden.

 

Tyvärr är det så att i dagens samhälle finns det dem som inte alls är lika starka som oss andra, det är dem som vi kallar för uteliggare eller luffare på ett mera utpekande ord. Vi är inte alla lika starka men det är här det gäller för oss att se till att dela med oss av den styrka vi har eller i alla fall ekonomiska medel vi har.

Ja, jag vet om det, det finns dem som har kommit på att man inte behöver göra så mycket för att få pengar, bara skylla på en massa saker som gör att dem slipper kämpa och bara få hjälp.

 

Visst är livet värt att leva? Man ska se framåt i tiden och inte tillbaka till tiden som en gång varit för det är det som kan sänka oss. Man ska minnas det som varit men man ska inte gå in i den tiden igen för den är förbi och vi ska se till att den inte heller återkommer.

Den starke är den som överlever och hur blir man en överlevare då? Svårt att säga faktiskt men jag tror att det är då man har satt upp en målsättning för sig själv och hur lång tid det får ta med vissa saker.

 

Det är inget fel i att inte nå sina mål med en gång, man kan gå tillbaka för att fortsätta där man slutade för det handlar om att ta en paus i sin kamp i det hela. Den där pausen kan vara väldigt viktig många gånger i hur mycket man ska lyckas med.

Lite att göra

Idag är det en sådan där dag som kommer att innehålla lite fart från min sida men det spelar ingen roll, känner mig rätt utvilad faktiskt efter natten. Jag har vaknat någon gång under natten på grund av att masken skavt mig på näsan, fick den inte att sitta som den riktigt ska och det som stört mig.

Jag märker att jag har lite lättare att andas under sömnen men nu kommer den där lilla förkylningen som gör att det blir svårare att dra efter andan alla gånger, ingenting som är unikt för min del.

Vaknar upp till dessa snabelmänniskor utanför som blåser bort löven från höstmarken, hur skulle dem klara sig utan dessa eviga maskiner som för sådant oväsen så att andra blir förbannade? Jag minns faktiskt tiden då man använde sig av kratta för att få ihop alla löven innan vintern skulle komma men den tiden är förbi för länge sedan.

Jag mår inte speciellt illa av dessa ljud men det låter ju hela tiden och dem låter från fel sida, dem gör en massa jobb på min bekostnad och bara kommunen som tjänar på det här. Varför ska jag betala för det som ligger under kommunen för?

 

Dagen börjar nalkas sitt slut kan man kanske säga. Klockan är inte så lite och jag ska förbereda mig på att gå till sängs, klämma dit masken och sova goda timmars sömn som jag ibland kan säga. Nu vet jag ju inte i förväg om det blir god sömn men jag kan väl alltid hoppas på det som alla andra hoppas att dem får, kanske finns det dem som bara vet att dem inte kommer att sova gott.

 

Matchen idag som grabben spelade slutade med vinst som det brukar vara men jag måste erkänna att jag inte tyckte matchen var så bra. Det var alldeles för mycket ensamspel eller divaspel i det hela den här gången. Det finns ett antal spelare i det laget som ibland kan köra sitt egna lilla spel och som kan tycka att dem är bättre än andra på grund av att dem spelar hockey, jag anser inte dem spelarna mycket bättre.

 

Jag har alltid trott att en hockeylirare ska kunna ta smällar eller ge smällar men så är det faktiskt inte, dem är mer mjäkiga än vad vi kan tro och det visar dem på innebandyplanen kan jag lova er.

Nä, kanske är dem bästa spelarna dem som inte spelar "mobboll" som jag kallar fotboll för eller hockey, dem lär sig att ta smällarna för att visa att dem inte är några "pussys" som grinar för allting.

Ledighet

Japp, den här veckan ska man vara ledig från jobbet och lite konstigt känns det för inte brukar jag väl vara ledig ett lov med barnen men bra att man kan vara det.

Jag har inte alls känt mig hängig så inte det som gjorde att jag tog den här veckan ledig, jag hade en massa dagar kvar att ta ut och det är inga dagar som jag vill ha i pengar för varför ska jag bara betala en massa skatt till stat och kommun utan att få någonting av det.

Att bara veta att man ska vara ledig en hel vecka gör att man kopplar av för mycket, ja ni hörde rätt, det är så att redan från första dagen stänger man av sin hjärna och nästan kroppen bara för att inte behöva anstränga sig för mycket. Är man ledig så ska man inte göra en massa saker eller så ska man köra full fart hela tiden, jag vet inte vilket som är bäst.

 

Jag ska bara ta det lugnt hela veckan, göra saker som jag vet att jag måste ta itu med för att inte skjuta dem framåt ännu längre. Man måste någon gång ta itu med saker som bara legat och skrikit på att bli gjorda och nu passar det väl, det är ingen annan som gör sakerna åt mig.

Försöka att bli den hyperaktiva människan kan jag glömma men jag behöver inte bli den där som jag har hela tiden runt mig vart jag än kommer, gör bara saker som gynnar en själv. Jag tänker inte heller bli den där personen som har kapacitet men skiter i att göra saker för att man vet att man ändå får pengar.

 

Nä, det blir lite blandat den här veckan av både nytta och nöje och just idag ska jag bjuda er på lite innebandy i bild.

 

 

Nedlagd

Vaknar till en ny morgon gör jag igen och jag blir lite förvånad, masken har jag tagit av mig under natten av någon anledning men jag kan inte alls minnas att jag gjort det. Kanske har jag drömt om någonting som gjort att jag tagit av mig den, kanske blev jag sårad i stridens hetta och man varit tvungen till att ta av mig den för att prata med mig.

Jag har sovit bra i alla fall som jag fattar det som av min kropp som känner sig relativt pigg trots att man skulle ställa om klockan, ett idiotiskt påfund av Europa för jag fattar inte fortfarande varför. Att hålla på med att leka med tiden kan inte alls vara bra för alla i världen, det är bara stressande och just då man ska till sommartid så är det.

Många som jag känner som inte alls fixar tidsomställningen bara för att dem antingen kommer för tidigt till jobbet eller så kommer dem försent.

 

Ja, det blev en ny dag igen som skulle göras och jag räknade bara timmarna tills jag skulle få komma hem, en annan får ju höstlov med barnen den här veckan som kommer. Känner faktiskt att det ska bli riktigt skönt så att jag kan smälta allting igen med det som varit sedan semestern för det har varit ganska mycket.

Jag har det bra på jobbet för dig som tror att jag tycker att det är jobbigt där, visst är det långsamt ibland men jag har det fruktansvärt bra på jobbet så inbilla dig ingenting.

 

Vad ska den här veckan bjuda på då? Det blir lite innebandy men mest vila, jag ska vara så slö som jag kan få vara ibland utan att kommunen pekar på mig och tycker om vad jag ska göra... jag är i alla fall civil ibland och då har dem ingenting att göra med mig. Nu finns det ju dem som tycker att det är inte så, kommunen kan tala om vad jag ska tycka och tänka men då får dem väl tycka det, jag kan visst registrera när jag andas också om det är så dem vill.

 

Nu ska jag inte vara nitisk men jag blir bara irriterad av att höra från kollegor att det är ju så, arbetsgivaren äger egentligen dig som arbetar åt dem men då har jag en fråga, hur ska dem bli bättre om dem inte tillåter kritik?

Nähä, varför

Japp, jag överlevde den här natten med, inga strider i den yttre rymden för min del men visst är jag lite besviken måste jag erkänna för att det hade varit kul. Leka med farliga vapen som kan skada dig själv är väl alla killars dröm, det är liksom sådana saker som ligger framför fötterna på oss killar.
Vem har inte drömt om att få spränga lite här och där men nu vet vi ju att det är bara terrorister som gör sådant, kanske skulle man bli en sådan?

Nä, den här drömmen om att vara en karlakarl som får skjuta en massa och spränga allt som kommer i ens väg är väl det enda som jag får göra. Jag har pepprat med automatgevär en gång i tiden och visst fan var det kul men det var då det.

 

Egentligen var det inte mina drömmar som det skulle handla om idag faktiskt då det varit innebandy idag, en match av tre gick av stapeln och det får väl räcka till och det gjorde det också kan jag ju säga. Efter en sådan här match tror jag inte att man klarar av att ta emot fler än en för det var ingen rolig historia.

Själva matchen kanske jag kan svälja men det fanns andra saker som jag inte alls kan svälja faktiskt, handlar bara om en spelare i det hela just nu.

 

Jag har reagerat tidigare på det här och får inte ihop det hela, kommer alltid försent men går också för tidigt, gör lite som hon själv vill i det stora hela och jag kliar mig bara i skallen för att förstå.

Nu har jag förstått en sak och det är att försöka att förstå är inte riktigt meningen att jag ska förstå varför det är som det är för ingen annan kan förklara vad det är jag ska förstå i det hela.

 

Är man ett lag så är man ett lag och ingenting annat, man lämnar inte sina kamrater i sticket bara för att man inte får som man vill i en match. Man kan inte bara lämna en match i andra perioden för att man inte får spela forward utan blir placerad som back men nu är det så att om man inte passar som forward så kanske man kan fixa som back?

Torka sina tårar måste man kunna göra för att få laget till en seger men nu tänker man inte så alla gånger, man skiter i att spela vidare och går av planen för att det passar en själv.

 

Man kan inte bara tycka att man själv är viktigast i hela laget, man spelar som ett lag och så ska det vara för det kan ta en till seger och höja moralen för att vinna sina matcher så mycket som möjligt. Nu har jag varit med under två matcher som samma person har lämnat planen för att man anser att man är den viktigaste spelaren på planen.

Torka din tår flicka lilla, det är alla runt omkring som är viktigast i din placering där ute på planen egentligen, är du inte en i laget så är i stort sett ingen att räkna med på planen.

 

Man kliver inte av planen för att man blir omplacerad på planen för att se hur spelet kan bli och gör man ingen nytta som forward så ska man inte alls spela den positionen, hårt att säga men det är dagens sanning...

 

Nu skiter vi i det här för snart ska jag ut och kriga i drömmarna, hoppas kan jag ju få göra, vara den hjälte som jag alltid drömt om och som kan bli sann i drömmarna. Tar jag en skalp så ska jag tala om det för er andra här ute i den mörka världen...

Nervöst

Måste erkänna att lite nervös blev jag inför sänggåendet igår kväll inför det här med att sova med skrot i ansiktet.

Man är ju inte riktigt van vid att ha en mask som täcker hela ansiktet då man ska lägga sig för att få vilan, det är för det mesta kudden som sitter tryckt som ett klister där. Länge drog jag ut på det här avgörandet och jag kände att jag gick upp i varv men vad i helsicke? Det kan väl inte vara så farligt ändå om jag nu blir hjälpt av det?

 

Yes, på med masken och ner i sängen, en fiende för mig många gånger för jag vet aldrig hur min natt ska bli men den här gången hoppas jag på att jag ska vakna till en piggare morgon. Att tro på hoppet har blivit en liten vana för mig för visst vill jag se världen och dagen ur ett annat perspektiv, vaknare perspektiv.

Känner masken strama åt över ansiktet och får en känsla av att vara instängd, känner mig lite fånig och undrar om jag ska få uppleva Stjärnornas krig i drömmarna, vara en av fulingarna?

 

Nej då, drömmar hade jag inte om att strida med varken lasergevär eller ljussvärd men önska sig kunde man väl få göra, vara ett litet barn i dem sötaste drömmarna, he he, vara i samma ålder som grabben men med skillnad att han sover som en liten gris på natten.

Många gånger jag varit avundsjuk på honom för att han somnar med en gång då han lägger ner skallen på kudden, sjukligt men så är det och det skapar en viss avundsjuka...

 

Natten gick men vet inte riktigt hur jag ska beskriva den riktigt. Att andas med öppen mun kunde jag ju glömma och då jag råkade öppna den för att andas ut luften så fylldes den med luft så att jag mest liknade en kindgroda som blåste upp sig för att kväka. Vilken liknelse eller hur? Eller ska man kanske säga att man kände sig som en ballong som fylldes på med luft, tänker aldrig mera blåsa ballonger.

 

Vaknade ett par gånger under natten och kanske var det för ovanan av att vara Darth Vader där i sängen som än så länge inte vant sig vid att vara maskbeklädd eller så var det kanske för att jag KUNDE andas helt plötsligt i sömnen, vad vet jag?

Att jag rättade till masken ett par gånger för att den klämde minns jag mycket tydligt men det är väl en vanesak det med.

 

Nu har jag en månad på mig att vara en filmens största filmskurkar genom tiderna i sovande tillstånd, kanske skriver jag en egen Stjärnornas krig - film men med svenskarnas misslyckande av att få upp någonting i rymden...

Luften ur

Som ni kanske såg så blev det inget inlägg under gårdagen men visst tror jag att ni överlever det hela, jag är trots allt en trogen skrivare på sidan. Min tanke har varit att bjuda er på mycket blandad kompott för att det inte ska bli tråkigt, man ska kunna driva med saker runt sig men samtidigt ta saker och ting på allvar för att inte upplevas som en bastard.

Kryddan för att ha ett bra liv är att kunna bry sig om saker som angår oss alla i samhället och vad är det viktigaste för oss människor? Det måste väl i alla fall att vi har hälsan...

 

På tal om hälsa och sådant, jag var i alla fall iväg till Lungmottagningen för det där med att jag snarkar som trettio trötta timmerhuggare på nätterna. Jag fick det svart på vitt att jag har det ganska tufft på nätterna med att få luft och riktigt så illa kunde jag inte ens ana mig till att det var.

Jag har ju sagt i många år att jag har svårt med att sova och att sova borta har bara gjort det värre för mig men inte alla som lyssnat på det här, nu har jag det i alla fall på papper.

 

Jag tillsammans med tre andra var på det här besöket, jag yngst av alla men den som hade störst problem efter vad jag förstod. Visst röker jag men är inte överdrivet överviktig men jag vet att rökningen gör andningen värre så nu måste jag ta itu med det, vem vill inte sova som Törnrosa?

För att må bra så kan man få hjälp men för att kunna bli hjälpt så måste man själv vara aktiv i förändringarna men det är ett stort och besvärligt kliv från att vara osund till att bli sund, jag ska fixa det.

 

Alla dessa saker som man rabblade upp att man kunde få problem med kände jag igen och det var fruktansvärt så mycket skit man kan få bara för att man inte får luft på natten. Jag ser fram emot att testa det här med apparaten för vem vill inte kunna sova utan en massa förbannade andningsuppehåll? Någon gång måste man ju få ett värdigt liv men som sagt så är vägen lång till att få det riktigt bra.

 

Ler lite för mig själv för att ha masken på sig så ser man ut som en "Darth Vader", bara den där svarta dräkten som saknas men det är kanske ingenting man har på sig under nattetid men vem vet, har någon sett honom utan kläder?

En annan liknelse är att man ser ut som en stor elefant som är kopplad till en apparat som sprutar in luft i en döende elefant...

 

Nä, det ska bli intressant om jag känner mig piggare efter ett tag med hjälpen. Hur det gått kommer jag att få se den 21 november då jag ska tillbaka på återbesök och uppföljning.