Oförklarlig

Under ett antal dagar har jag haft en enorm värk i skallen och det har verkligen varit så att jag blivit tvungen att pumpa mig full av Alvedon trots att jag är emot det. Vad dessa spänningar kommit från vet jag inte riktigt men kan vara av både väder och att jag skaffat nya ögon att se med, jag känner av båda dessa saker faktiskt.

Då det är ett väderomslag så kan jag få riktigt ont i skallen och det blir ju inte bättre av att jag spänner mig.

Att skaffa nya ögon kan göra att man spänner sig mera i början för att man ska vänja sig vid dem och lite där kan det komma av sig att jag har ont i skallen, att det är progressiva gör det inte alls bättre. Det tar alltid tid att ställa in sig på n värld som är ny och det kan tyckas vara ganska obehagligt till en början men sedan, man fattar hur mycket man har missat ibland och vad man lidit på olika vis.

Vad problemet varit med värk kom nu under kvällen den sista dagen av april, ett oväder kom i form av regn och därefter snö... inte klokt egentligen att det snöade men så var det. Nu ska vi inte tro att det är den sista snön som kan komma att falla för det har snöat ännu senare förut så bara vänta och se men inget som vi ser fram emot. Världen är upp och ned och totalt oförklarlig kanske man kan säga, världen gör sitt uppror emot människan oftare genom åren men skulden ligger totalt hos oss.

Att bli äldre

Det är ingenting man funderar på då man är ung och frisk om man får säga så, det är då man kommer upp i 40 som man börjar undra vart allting ska leda till.

Konstigt nog då man är i yngre tonåren så vill man bara bli äldre för att få ta del av det som är roligt och tillåtet, det man får är även en massa förpliktelser till samhället som att exempelvis slita sönder sig och betala för det.

Nä, jag var precis som alla andra då jag var ung, hade en strävan efter att växa upp och bli äldre för att kunna gå på bolaget, ja, det var nog bolagsåldern man var ute efter på den tiden men ingenting annat.

När man väl kom till bolagsålder så var man inte speciellt ofta där för då skulle man ut på krogen och där köpte man sitt dricka bra mycket dyrare. Vilken jävla dåre man var på den tiden!

Nu ska jag inte säga så mycket för jag var inte speciellt ofta på krogen, jag var alldeles för snål för att göra av med en massa pengar på sådant, jag la det på annat som var nyttigare.

Man växer upp och blir vuxnare, man tror det i alla fall men man har fortfarande det där barnet i sig för det kommer alltid att finnas där inom oss alla. Vem vill vara en gammal gaggig gubbe?

Jag brukar säga att jag är 20 och jag blir aldrig äldre och hade det inte varit för den där begynnande flinten och besvären med leder så skulle man nästan kunna tro det... ja, jag måste lura mig själv ibland för att inte känna efter hur ont jag har ibland.

Börja inte tjata om att träna för det hjälper mig inte speciellt mycket längre kan jag säga, jag rör på mig och gör saker som gör att jag håller igång men mycket mera än så orkar jag inte.

Jag vet att det finns dem som är bra mycket slappare än vad jag är så ta dem istället, jag säger inte nej till att röra mig om man bara ber mig.

Att bli äldre är ingenting som jag ser fram emot men vad kan jag göra mer än att bara hänga med och göra det bästa av det?

Alltid att göra

Jag vet inte om jag tillhör dem där som bara har att göra hela tiden eller är det bara jag som inbillar mig. Jag tittar ut genom kontoret och ser hur andra har tid för att bara sitta och slappa i solen, kanske har dem en massa andra som assisterar dem i det mesta?

Jag önskar att jag kunde ta mig tid att göra som alla andra, kasta all skit åt sidan för att inte göra ett vettigt handtag om dagarna men hur skulle det se ut?

Jag ska inte alls säga att jag är avundsjuk på dem som har det på det viset för jag vet att dem har andra problem som är bra mycket större än det som jag gnäller på. Jag har det rätt bra ändå kan jag ju säga, jag behöver inte ha en massa dumma samtal med människor som försöker snoka sig till uppgifter av mig.

Dem som bor runt mig är inga som jag alls umgås med för jag har ingenting gemensamt med dem, jag bor bara här och ingenting annat som sagt var.

Jag har haft fullt upp med att rensa bort saker som jag bara inser att jag inte kommer att behöva, en hel del gamla papper åker ner i soporna för man kan inte spara på allting och förresten, allt går ju att lägga in på datorn.

Nu måste man bara vara lite aktsam då man kastar skit här ute, man vet inte vad det är för nyfiken själ som kollar igenom pappersinsamlingen? Jag har alltid tuggat alla mina papper men då pappersstrimlaren gick sönder så står jag utan en just nu men spelar ingen roll, föreningen tyckte att jag som tuggade mina papper skulle slänga dem i en plastpåse innan jag kastade dem? Det skulle jag göra för att det virvlade papper då man tömmer kärlen men det skiter väl jag i, kastar jag det i en plastpåse så är det ju inte sopsortering... undrar vad man egentligen vet om sopsortering på det här området.

Jag använder mig inte av mycket här på området men jag gör inget heller för att hjälpa till med att fixa heller, jag bara betalar för en massa som jag anser jag inte ska behöva betala för. Jag betalar bland annat för mark som andra har ockuperat för egen del men som jag står för, man tror då att jag bara är avundsjuk för att jag inte har tomt men det är inte det som det handlar om, jag betalar men dem behöver inte betala extra för det som jag redan betalar för.

Skit i samma, får jag bara vara ifred så är jag glad för en massa gaggiga människor kan jag vara utan, sköter mig själv och låter andra fundera på varför jag inte vill ha grannsamverkan. Ska jag skratta eller gråta över att regler är olika för oss alla?

Vacker dag

Det blev en vacker dag igen och det märkte jag på kvällen att det måste ha varit, solen hade faktiskt tagit lite på mig i ansiktet. Jag var en aningen rosig i ansiktet då jag för en gång skull ställde mig framför spegeln som för det mesta är min värsta fiende då jag inte orkar se det där förbannade anletet som alltid ska förfölja mig då jag tittar mig i den :)

En kort stund satt jag i solen idag då jag hade min rast men det behövdes inte någon längre stund utan solen hade gjort sitt underverk ännu en gång, kändes bara skönt att veta att jag kan få färg på mig men att sitta och trycka för att få den tänker jag inte alls göra.

Jag är inte fåfäng men att bli lite brun innan sommaren kommer är väl allas dröm kan jag tänka mig, ingen som vill vara lika vit som ett Alvedon i asken.

Det tragiska är kanske att man var tvungen att vara inne den största delen av dagen för jag har ju en del saker att sköta och som jag vill ha klart och jag jobbade undan kan jag ju säga, inte mycket kvar att göra.

Jag vet ju att det spelar ingen roll att jag jag jobbar undan för jag kommer inte att få fler soltimmar för det men kanske kan man koppla av lite bättre så man tar ut dessa raster som man ska.

En vacker dag till av våren fick vi och jag bara önskar att det kunde fortsätta ett tag till så man hinner med att vänja sin vinterkropp inför den stundande sommarens värme. Brun ska jag bli men frågan är ju om jag blir det här hemma eller där borta som jag ska vara under en tid om ett tag?

Synas

Många har det behovet, att synas. Jag tillhör dem där människorna som skiter i om jag syns eller inte faktiskt, ser man mig så är det väl så men jag gör inget speciellt för att synas för jag har inte det behovet och kommer aldrig att ha det heller som tur är.

Visst är det väl så, jag skulle kunna göra saker för att man ska se mig men jag undrar bara varför jag ska synas?

Mitt behov av att vara människa är att jag ska kunna agera i bakgrunden och jag tar helt inte åt mig av äran av det som jag gör för det skiter jag fullständigt i, om någon vill ha den äran så ger jag gärna den personen äran av ett arbete som jag gjort bara jag slipper stå i centrum.

Det finns så mycket annat som jag ser som viktigare än att behöva anstränga mig för att synas eller märkas av, det är ingen som minns mig i alla fall om några år då jag inte finns.

Vi ser här i Sverige att vi har människor som gör allting för att andra ska komma ihåg dem, ta Kicki som exempel, hon blir bortglömd och då hon märker att hon inte pratas om så dyker den fan upp i tidningarna med någonting nytt och så lever hon upp. Jag kan lika gärna tala om att jag spyr över sådant för det är ett sjukt beteende enligt mig, skaffa dem ett riktigt arbete istället för att leva av svenska staten och sin så kallade stjärnstatus som många skulle kalla det.

Det har ju faktiskt varit en stor fråga från min sida, var får dessa så kallade kändisar sina pengar ifrån då dem inte gör någonting? Vem betalar skidåkarnas misslyckanden egentligen, dem måste ju ha fått pengar från någonstans för att orka träna, men var kommer pengarna ifrån?

Inte tror jag att jag får en massa pengar om jag skulle lägga av med att arbeta, jag skulle bara bli tvungen att gå till den där bedrövliga Arbetsförmedlingen som kan skaffa arbeten. Nu ska man bara veta att Arbetsförmedlingen inte alls klarar av att skaffa arbeten....

Att synas är inte så viktigt som alla tror, man kan göra underverk trots att man finns i bakgrunden och vill man verkligen sänka dem som vill synas så stryper man bara deras tillförsel av kunskap från dig själv, så enkelt är det.

Jobbigt

Mycket saker kan man tycka är jobbigt men jag bara undrar över dem i toppen, skulle dem vilja ha samma arbete som vi där nere har?
Vi kan läsa om hur folket där nere ska enbart vara tacksamma att dem har ett arbete men hur ska man kunna genomföra ett arbete om man inte har resurser.

Håll käften på dig och snacka inte om någonting som du inte vet någonting om!  Ungefär så kan man ibland kan vi tolka dem som sitter där uppe och talar om att det ska sparas här och där men vad ska dem spara på egentligen.
Man sitter där uppe och talar om att man ska sköta saker centralt men hur har man då tänkt? Kan man verkligen ha folk i Stadshuset som lägger scheman till trupperna utan att veta någonting om deras problematik privat för visst är det så, vanliga människor som arbetar med människor måste väl kunna få ha ett privatliv?

Det som jag tycker är lite skrämmande är då det hamnar en person där uppe som inte ska vara där, han har bara hamnat där för att han inte vill tillhöra dem här nere eller för att han har slickat till sig en post där uppe. Här kan man snacka om att man verkligen har tagit avstånd från sina rötter.

Det måste verkligen vara jobbigt då bubblan spricker och man måste möta dem som verkligen drabbas av toppens misstag som ska vara så bra.

Ytterligare gång

Vid den här tiden i månaden är det alltid samma sak som ska göras, räkningar ska betalas och en budget ska räknas fram för att veta hur mycket man kan få kvar att kanske kunna göra trevligare saker för.

Det första man ska göra är att betala dessa räkningar man har och andra eventuella avgifter som finns att betala av, därefter ska man räkna ut en budget så att man har någonting att tugga på för att tyvärr är det ju så... man måste äta lite granna för att orka med livet.

Jag hatar den här tiden i månaden för jag sliter mitt hår, det lilla som jag har kvar, för att beräkna vad pengarna ska gå till och hur mycket jag måste spara in på mig för att det hela ska räcka så långt det går. Misstolka mig inte nu bara, visst har jag en del sparat men jag vill ju spara ännu mera inför den här kommande semestern. Att snåla under semestern vill jag inte alls utan det är då jag ska kunna unna mig det där lilla extra för att verkligen få känna att jag arbetar under ett helt år för att sedan njuta av någonting gott.

När jag sitter och räknar hit och dit så blir jag bara förbluffad över hur man kan räkna fel med en miniräknare så ofta, spelar ingen roll att det handlar om ören men jag vill inte att det ska vara ett enda öre som saknas. Pengar är jag försiktig med och spelar ingen roll vems pengar det är då det är ingenting som växer på buskarna.

Visst vore det väl underbart att plocka det man ville ha på en buske men inte skulle jag bli lyckligare av det för andra skulle ju kunna göra exakt likadant.

Ytterligare en gång så sitter jag här på kvällen med denna budget och inte får jag någon större hjälp med det. Det slår mig faktiskt att det hela ansvaret för var pengarna går och hur mycket som sparas ligger helt och hållet i mina händer, blir det fel så finns det en syndabock och det är väl trevligt....

Dags nu

Bara att inse sanningen nu, skiten måste bort som man ändå aldrig kommer att använda igen. Det är ju så att man genom tiderna handlar en massa grejer som är modernt för att alla andra har det, jag har väl aldrig varit för det men det finns andra som faktiskt går på det som andra säger är så bra.

Jag håller mig det där gamla skräpet som många skulle säga att det är men jag kan i alla fall lita på prylarna.

Under den här kvällen så har jag hållit på med att ta bort ett skydd på en dator som har samma nummer som min stora dator har, en laptop som inte används men ändå snodde ett skydd från mig och jag fattade inte att det var den datorn som det handlade om. Nu ska skiten bort för att överhettad blir den också och då är det ingenting att ha men först avinstallera skyddet så den inte suger nästa gång heller.

Jag håller mig till min stora dator samt att jag kör med paddan som jag skaffat mig, annat behövs inte.

Hur har dagen annars varit? Jo tack, den har varit bra men jag har varit ganska trött och kanske kan det bero på pollen som det är massor av just nu och kommer att kännas av ett tag till så som jag förstått.

Jag har en sådan tur att jag inte har så kraftig känning av pollen men visst känns den av en aning så kroppen blir ganska släpig, får vara glad att jag inte har allergi som många runt mig har för dem lider jag verkligen med.

Helt otroligt

Visst är det så, helt otroligt att man kan få så ont i ryggen av att bara gå i trappor för det är det jag har. Ibland tror jag att jag ska kasta upp då jag gör en för hastig rörelse, bockar mig framåt men ingenting kommer upp men en snurr i skallen känner jag så jag tror jag ska rasa.

Jag kan inte alls fatta att det kan göra så stor skada av att gå i trappor för min del, en gång i tiden så sprang jag upp för nio våningar men idag fixar jag knappt att gå tre trappor vid sex tillfällen.

Den där värken börjar i vänstra höften för att sedan sprida sig runt hela midjan och många säger att jag ska träna men det hjälper fan inte kan jag säga er, jag rör på mig som man ska och jag gör en del program som jag fått sedan jag fick det där i ryggen förra gången och visst lindrar det en del men inte helt.

Jag biter just nu ihop men att göra vissa saker gör bara att jag vill på svenska säga spy rakt ut...

En annan sak som är otrolig är det här med tjejens innebandy, dem tror fortfarande att dem har gjort framsteg inom idrotten trots att dem egentligen bara står stilla. Jag tycker bara att det är tragiskt för visst finns det spelare i laget som gjort en liten uppgång men så finns det dem där spelarna... som inte gått uppåt utan kanske mera står stilla eller faktiskt ärligt talat tagit trappsteget ner.

Jag vet inte egentligen vad jag ska säga men deras träningsfilosofi ger jag kanske inte så mycket för men allt kanske man inte ska lägga på dem, en del ska man kanske lägga på tränarsidan som faktiskt inte har sparkat dem i röven från början.

Inte tror jag på det där med att man måste vara snäll och fin för att få tjejerna att spela, det är inte dem behöver utan det är att få höra sanningen om hur jäkla illa det ser ut då dem spelar där ute.

Det var avslutning ikväll och vi hade med oss en spelare i lite högre serie samt en spelare från VIB, man märker vilken skillnad det är i spelet. Det som är lite tragiskt är att högre seriespelaren sade det bara att dem spelar så illa så kanske inte undra på att man inte vinner, VIB hade tjejerna ingen chans emot trots att han är yngre.

Jag kan inte påstå att man är duktig som spelare bara för att man tar bollen och springer över hela planen för att istället förlora den, just för att man inte vill passa fria spelare i sitt lag och få ett snyggt spel. Man kanske kan kalla det här för grisbandy eller farmarbandy, vad det jag?

Det som jag kan säga är att man behöver verkligen jobba med det här laget för att dem ska förstå vad det handlar om, eller ännu bättre, plocka bort dessa tränare som arbetar emot den tränare som verkligen vill ta i med hårdhandskarna!

Sommarens intåg

Vad är det som bevisar att sommaren börjar med sitt intåg?

Jag vet vad det allra bästa tecknet är för att veta att snart har vi sommaren här och det är faktiskt att få se andra komma i shorts och T-shirt mitt på dagen, då vet jag att det inte är långt kvar till stunden som vi vill ha. Jag bara mös idag då jag såg att allt fler börjar nu kasta av sig dessa lager av kläder som vi alla varit tvungna att ha på oss, ett lager med en massa irriterande tyg.

Vi kan inte säga att vi i Sverige är speciellt bortskämda med att ha soltimmer för ganska lätträknade timmar är dem så bäst är att passa på att få dem timmar vi kan. Egentligen kan man säga att vi svenskar skulle arbeta utomhus så fort sommaren kommer, finns inga hinder att hålla lektioner eller utdela stöd utomhus så som jag ser det. Man gör det man ska göra samtidigt som man får det där ljuset som vi alla behöver för att ladda våra batterier inför nästa kalla tid som vi alla vet kommer att komma till oss.

Tänk er själva, sitta under korkek och ge stöd i livets mening och hur man kan göra för att leva ett sunt liv samtidigt som man kan sitta och sniffa i sig alla dessa härliga dofter av sommaren. Det vore väl någonting? Ska vi inte ta och protestera emot inomhusarbete då solen kommer fram?

Jag skulle inte ha någonting emot att få arbeta utomhus då vädret tillåter att göra det, jag bryr mig inte om att det regnar heller för det kan vara ganska mysigt att vara ute då men då ska man inte sitta under ett träd som vi har lärt oss. Man behöver inte krypa undan för väderleken om man bara har vett i skallen att ta till dem hjälpmedel som finns för att klara av den.

Sommarens intåg betyder lättklädda människor och förhoppningsvis mycket gladare människor som njuter av det liv man har fått och vad det finns för möjligheter att må bättre av att vara ute. Visst är man trött på alla dessa människor som har alldeles för mycket kläder på sig och gnäller på att det är för varmt och en massa annat bara för att förstöra för oss andra?

Förbannade trappor

Det finns en sak som jag inte alls gillar, att gå i trappor för jag får så ont i rygg och ben efteråt. Om jag kan undvika trappgång så gör jag väldigt gärna det, jag visar inte direkt att jag får ont men då jag sätter mig ned så kommer den där skitvärken.

Jag får så ont i vänstra sidan så det går som nålar i mig och det värsta av allting är att jag svullnar i vänstra skinkan av det hela.

Visst kan man säga att jag är otränad men inte bara det som det beror på, det här är sedan jag hade det där bråcket för två år sedan och som jag kan känna av ibland. Det är inte lätt att bli gammal kan man kanske säga men annars mår man som en prins som nyss fått sin första kyss.

Nu ska jag väl inte alls gnälla för det finns dem som har det mycket värre än vad jag har det, så är det.

Att gå i trappor är bra träning, för vissa är det bra men för mig är det enbart en pina. Jag har svårt för det här då jag ska till olika arenor med höga trappsteg för jag vet att efteråt så får jag bara en massa problem med min rygg.

Vem fan uppfann trappsteget egentligen och varför måste man bygga höghus för att ta så lite plats som möjligt för att få plats med så mycket som möjligt, är det inte bättre att dra ut snabeln så vi slipper bygga så.

Lång helg

Påsk i all ära kan man kanske säga men det är en förbannat lång helg kan jag ju säga. Att veta vad man ska göra då man inte firar skiten kan ibland vara svårt att veta, jag har slutat med att fira dessa högtidsdagar för jag tycker nämligen att dem där dagarna blir bara fler och fler med åren som går.
Vi ska fira alla dessa skitar på högre nivå, behöver kanske inte säga att det är dem med krona på skalle jag pratar om, räcker inte att dem ska vara på TV, vi ska fira deras födelsedagar också.
Undrar när dem ska fira mig bara?

Jag tänker inte ta ifrån någon Påsk men kanske skulle vi kunna få slippa alla dessa utländska nationaldagar, jag har min nationaldag den 6 juni och det ska väl räcka för mig som är svensk eller? Det är ingen som firar den svenska nationaldagen utomlands som jag vet om,kanske i USA där man firar allt bara för att fira någonting och som spritt sig hit till kalla norden.

Två röda dagar kvar och sedan slipper vi påsk men då kommer nästa helger som jag inte alls har en aning om när dem är, inom vården existerar inte röda dagar för jag måste ju ändå jobba dessa dagar för att hela Sverige ska snurra. Det är dem som vill sniffa på groggen och äta fet mat som vill vara ledig och skriker som små grisar om man tar det ifrån dem, dit tillhör lärarkåren som jag vet om. Har man jobbat som lärare i trettio år så vill man väl inte mista sådana fina saker som lediga dagar från samhällets jävliga ungar?

En bedrövligt lång helg är det här och jag kan bara önska att den ska ta slut och jag vet att den kommer att göra det men bara för att avlösas av nästa högtidlighet som vi bara måste fira för att alla andra gör det.

Bortglömda

Man kan ibland tro att vi som arbetar inom vården är bortglömda, vi är inga människor utan bara en sorts slavar som ska se till att det fungerar under den tiden som... ja, ni andra bara ligger och slappar. Vi arbetar på tidpunkter som ingen annan gör och vi har enormt ansvar för att verksamheterna fungerar dygnet runt men hur är det med betalningen?

Alla tycker att en lärare ska ha bättre betalt men så som jag ser det så har dem det ändå bra betalt med alla sina fridagar under året, aldrig arbetar helger eller annan obekväm arbetstid och till på köpet tycker att det är bara rätt att man ska ta ledig för att komma på deras möten.

En lärare har inget ansvar för vissa saker för det ansvaret lägger dem ändå på oss föräldrar trots att barnen är i skolan, nä, en lärare ska bara ha bra betalt men inte ha någon form av ansvar för att allting fungerar.

Är det någonting som inte fungerar i skolan så kan läraren hävda att barnet har en diagnos eller att det är någonting som är fel i familjen, den makten vill dem inte lämna ifrån sig men att ta ansvar vill dem inte alls.

Vi arbetar på tider som ingen annan vill arbeta på, vi får offra så mycket av vår privattid för att hjälpa andra människor som vi inte alls har några som helt band med, bara för att andra ska kunna få vara lediga och tro att dem är förtjänta av mera i lön.

Ska man vara ärlig så är det kasst betalt att arbeta inom vård med alla uppoffringar som man får göra för att få ihop så att man klarar av det man bara måste betala för att ha ett drägligt liv.

Vad är det som gör att man arbetar inom vård egentligen? Jag brukar säga att man är antingen dum i huvudet eller så brinner man för att hjälpa andra, i det här fallet kunden, staten och kommun.

Jag tror det att man har glömt att vi finns där i tjänst dygnet runt inom vården. När man talar om att man ska arbeta en helg så får man alltid frågan om vad man arbetar med och jag kan erkänna ibland att jag inte ens svarar på den frågan... det finns faktiskt dem som ser ner på en och tycker att man är konstig för att man arbetar med det som jag gör och många andra.

IPad

Det är bara att konstatera att man blivit lite såld på att ha en sådan. Jag trodde faktiskt inte att man kunde ha så stor nytta av en padda som den allmänt kallas för men jag har det, inte bara av att lägga in fotografier under semestern för att slippa ha dessa kvar i kameran med en risk att radera dessa, man kan ju ta roliga bilder med den också.

Om jag är nöjd kan man lugnt säga för jag vet att i framtiden kommer jag att få ännu mera användning av den. En sak som kommer att bli bra att använda är den här funktionen "Facetime" som är kostnadsfri, man kan ringa upp sina barn och få se deras ansikte då man pratar med dem och det kostar mig ingenting.

Nu ska man bara samla ihop en massa pengar så att man har råd att bekosta sig med den teknik som man kan komma att behöva och i den här världen lär man verkligen behöva det senaste.

Jag har varit ganska emot den nya tekniken men bara att inse, man måste hänga med för att inte slås ut i dagens samhälle faktiskt och ibland kan jag tycka att det är tråkigt.... teknik har inte varit min starka sida förr men har lärt mig att jag bara måste hänga med hela tiden för att visa att man inte är en "gubbe".

Varför jag skaffade paddan var för att jag skulle använda den i mitt fotograferande men jag har insett att det finns så många andra områden att använda den på.

PC har jag hemma och jag har inte ens funderat på att skaffa mig en MAC, det får räcka med att skaffa sig padda och sedan en Iphone som alla måste ha i familjen för att det ska fungera, det blir nog bra i slutet.

Skada

Japp, då har man alltså fått vara där med tjejen och hennes skadade knä som blev av spelet och kanske någonting som man kanske inte vill uppleva i en sådan tidig ålder. Tjejen har inte haft några problem med sina knän tidigare men efter fällningen i Örebro så fick hon det.

Vad som väntar nu är en tid av rehabilitering av hennes knä för att det ska kunna bli bra utan en massa medicinska ingrepp, man hoppas ju att styrketräning skall hjälpa.

Här ser man hur viktigt det är att träna styrka och annan fysik samtidigt som man sportar, det här är ingenting som klubbarna bryr sig så mycket om i tidiga åldrar utan man satsar hellre på sina så kallade stjärnor istället, man kan ju undra vad dem tänker med egentligen.

Klubbarna tänker bara på att producera spelare men att skador kommer i tidig ålder bryr man sig inte så mycket om, kanske dags att tänka på att skriva kontrakt med styrketräningslokaler för att producera friska spelare?

Som tur är så är säsongen över men att tänka på att spela fotboll är en tanke som ligger långt borta just nu, nu är det kanske bara styrka som gäller för att bli starkare till nästa säsong om 4 månader?

Sista träningen

Tjejens sista träning för den här säsongen kan man kanske säga att det var denna tisdag men det var inte många som kom till den och lite fräsigt kan jag ju säga. Man tycker ju att flera skulle komma för att göra en sista tisdag med övriga spelare.

Det som kanske var det redigaste är ju att man avslutat en cup i helgen men det är som att man inte vill prata om den och hur illa det gick eller bra, vad vet jag egentligen om hur det gick?

Lite eftersnack blev det på träningen och jag kunde inte vara tyst faktiskt igen då jag är ganska frustrerad över hur spelarna beter sig. Inte kan jag säga att deras träningsmoral är den bästa kan jag ju säga så därför jag tagit mitt beslut att jag inte kommer att vara med nästa säsong som jag varit nu, en av dem flitigaste föräldrarna mister laget nu.

Det får vara för min del för är det så att inte spelarna tar detta på allvar så behöver dem inga som stöttar dem heller.

Att sitta och skratta då man tar upp saker anser jag inte alls vara helt okey, man ska ta till sig och förstå att det är allvar i det som ledarna säger, annars behöver man inte komma.

Ta det här med att man kommer till träningar och säger att man har ont i en fot, man kan faktiskt öva med en skadad fot för man kan väl öva skott? Att skjuta är någonting som man verkligen måste öva på. Inte behöver man väl lägga bollen till rätta då man ska göra ett dragskott eller direktskott, se bara till att följa med bollen då du tar emot den för att sedan skjuta ...

Nästa tisdag är sista säsongsträffen med festligheter men jag kommer inte att vara närvarande. Som en tjej i laget sade, tänk om inte en förälder kan vara med? Nu ska man bara veta att det är fan inte många föräldrar som dyker upp under året så vad är det som är så mycket viktigare än sina barn?

Längre tid

Jag har inte sagt så mycket om det och det är mest för att jag inte tycker att någon ska veta det, jag har haft ont i nästan två veckor i bröstet av stickande smärtor så att jag tappar luften. Jag genomlider det hela med att intala mig själv att det ska över och det gör det också, en stund i alla fall.

Det är nu i helgen som jag riktigt reagerade på att det gjorde ont, det började göra ont i vänstra armen till på köpet och kanske ska man vara försiktig? Jag vet inte, det kan ju vara inbillning men det har hållet i sig men jag vill ändå bara tro att det är för att jag har stressat lite för mycket den sista tiden. Det har varit ganska intensivt på alla fronter så att det här är kanske straffet för att jag inte bromsat men jag ser fram emot tre dagars ledigt nu, andra får ta över nu.

Tredje och sista

En ny dag för oss alla och en ny dag för innebandy men även den sista för den här gången... nu tar alla matcher och cuper ett uppehåll under några månader för att återkomma till hösten.

Nu är det enbart träning som gäller för att trimma sina muskler inför nästa säsong som vi hoppas ska bli ännu bättre och kanske mera vinster för en del lag.

Den här söndagen blev en tidig dag då RIBK skulle spela final klockan 09.30 och vi skulle se den trots att tjejen låg i sin säng och sov som en liten gris, inte hennes del av laget som spelade och hon ville inte alls följa med då hon var besviken sedan igår.

Nu ska jag väl inte säga att jag hade så stort intresse men kan väl se den för inte ska jag straffa alla bara för att jag är förbannad på en av dem, att smälta hans idioti är svårt men ska väl gå en dag.

Förresten så blir det här min sista säsong som jag kommer att vara med, anser att det finns ingen anledning för mig att bränna så mycket krafter när det finns sådana idioter till tränare som inte vill ta till sig det man säger. Jag har bara förstått att man inte tränar för att vinna utan för att man ska ha det lite mysigt på planen, det ska vara roligt men samtidigt allvar då man spelar... annars kan man skippa att spela matcher men även sluta träna om man inte anser att man ska spela hårt.

Förlust kan jag nämna att det blev för andra delen av laget men kanske hade jag inte räknat med annat kan jag erkänna, har man en center som inte vill röra sig så finns det ingenting annat att vänta sig. Som center kan man inte vara som en kastad påse sand på planen, den rör sig inte då den lägger sig platt där kan jag säga er, likadant är det med den här centern.

Jag har pratat om det här tidigare men inte lyssnar man på mig för det.

Sug i er av den fina luft som börjar dra sig över oss nu, helgen har varit riktigt skaplig och jag hoppas att ni blekfeta svenskar varit ute och fått lite uppfriskande sol och frisk luft i era lungor under helgen. Jag har faktiskt fått njuta lite av det fina vädret men är det inte så, vi som röker och förpestar för andra får alltid den bästa luften?

Andra dagen

Mälarenergicups andra dag här i Västerås och det ser lovande ut på flera fronter kan man säga, framför allt för grabbens lag där man mot Storvreta vann med 9 - 2 igår och inledde med en vinst mot Storfors på morgonen. Det här laget producerar mål kan man ju säga och kommer förmodligen att producera ännu mera i framtiden... tyvärr så förlorade man matchen på kvällen och då var det slutspelat.

Vet inte riktigt vad det var som gick fel men fel gick det trots alla skott på målen och som bara ville ta i stolpar och annan skit ...

Tjejens lag har väl spelat ganska bra kan jag tycka i dessa spelade matcher men jag är inte helt nöjd kan jag erkänna, jag har inget till övers för spelare som tycker att bollen är deras egen. Undrar om man ska kasta ut fyra bollar till så kan dem passa varandra som dem är vana vid men kanske tar dem bollarna och stoppar dem där ingen annan kommer åt dem?

Innebandy är ett lagspel men någonstans har man missuppfattat det hela, tror att den som är mest kåt i bollen ska ha den.

Jag ser hur man får bollen från en back och därefter kan backen glömma den för den får ingen boll tillbaka trots att man är fri... undrar vad det är för spel man spelar? 

Då det går illa så är det lätt att anklaga andra för en massa saker och det är saker som man själv gör men då man själv gör det så är det inga problem kan jag säga. Jag tror ju det att man inte alls vill spela som ett lag, om man bara får bollen så kan man väl skita i dem andra spelarna för en själv gör väl aldrig fel?

Aj fan, nu gick jag själv med bollen och blev av med den men det är inte mitt fel, vem ska jag anklaga för att ha gjort fel? Jag säger till Pia att hon inte får gå så lång med bollen utan att passa, kan jag göra det då hon sitter på bänken, det kan jag för ingen som tänker på det!

Just så var tjejens sista match idag på kvällen. Inte klokt kan jag ju säga att man anklagar den enda spelare som förstår det här med att passa och vad spelet går ut på och det mest jävligaste, den som gjorde lagets enda mål med ett skott från halva planen var boven att man förlorade??

Ingen bra avslutning på den här dagen kan man kanske säga men kanske blir morgondagen en bättre dag?

Söndertrasat

Hur kan man göra på det viset som man gjorde med laget? Man fick ihop ett lag som verkligen kunde spela i Örebro och meningen var att man skulle hålla det även i Mälarenergicup men så blev det inte. En av tränarna eller vad man nu vill kalla honom för var tvungen att lägga sig i den lagindelning som redan fanns och på så vis sabbade det som hade kunnat bli en revansch för tjejerna.

Jag säger inte att tjejerna i lag 1 är dåliga för det är dem inte men har man fått ihop ett lag som vet var dem har varandra så ska man inte trasa sönder det utan enbart komplettera det med spelare som tillkommer.
Vad gör man? Jo, man tar in spelare från ett annat lag och man envisas med att man ska med sin andra dotter bara för att dem inte kan sära på dem i transportfrågan, man ska liksom vara hopklistrade i rövarna på varandra...

En annan sak är med den här spelaren som inte kan ta sig med bussen trots att åka buss är gratis för alla spelare som har Aroskort, nä, man måste givetvis ha bilskjuts för att kunna spela.
Samma spelare hoppade av Örebro av anledningar men kan tänka mig att det var av ekonomiska skäl för medlemsavgiften är inte betald av dem själva heller så. Måste vara skönt att veta att man kan få saker betalda av andra och att man kan få bestämma för att man måste få spelare.
Samma spelare dyker inte heller upp på träningar utan enbart då det passar henne själv...

Trasa sönder laget ännu mera men missnöjet stiger i och med det. Jag rekommenderar denna tränare att fundera om han ska vara med som tränare då han ändå inte plockar ut lag utan vill bara vara med och bestämma så döttrarna inte skils åt i laget.