Dag 29

Alla vet om det, det är skottår det här året och innebär att februari har 29 dagar istället för vanliga 28. Nu är jag inte den som bryr mig men det är som att alla andra bryr sig men det är mest för att man får arbeta en dag mera... inte alls kul men dem får nog betalt ändå.

Upp ganska tidigt kom jag idag, före klocka och allting och upptäcker till min lycka att det är fint väder ute. Solen är uppe och skriker sitt "God morgon" till mig och en varm känsla sprids i kroppen på mig för att nu kanske den där våren kan sätta sina små spår i oss.

Vi behöver solen men att säga att det var varmt är lite att överdriva, - 3 ute då jag tog bilen för att äta brunch på IKEA med barnen.

Vad ska man säga om möten, det är jobbigt att sitta och lyssna då man ändå redan vet hur det är och att det egentligen inte spelar så stor roll vad du säger, det blir inte som du vill.
Det som man måste göra i dem här fallen är att sätta lite tryck på det hela och tala om vad man tycker och tänker, låt dem andra fatta att du är en person som inte kommer att ge sig i första taget i det som blir sagt.

Pustade bara ut då jag fick åka hem och trött var jag... tog det lite lugnt för att sedan åka iväg och handla lite saker på COOP och skjutsa grabben till Bjurhovda.
Dottern drog till Bäckby men jag orkar inte med henne just nu för det är mycket lögner och undanhållande från hennes sida så lika bra hon inte är hemma.

Man tror

Då allting blir lugnt så tror man att det ska fortsätta på det viset, visar sig att man har bara lurat sig så otroligt mycket. Under den där lugna ytan är det i alla fall någonting som jäser och pyser upp med jämna mellanrum, det är ruskigt kan man ju säga.

Jag trodde att allt skulle vara lugnt men det är som att det aldrig ska vara lugnt någonsin, det måste vara någonting för att annars är det fel.

Jag tycker att det senaste året så har det varit mycket, alldeles för mycket som har kommit fram utan att man själv har fattat det riktigt att det funnits någonting under ytan.

Som jag har förstått det så är det ganska mycket avundsjuka det hela handlar om, man får inte vara bättre än andra för då är det bara fel... typisk svensk avundsjuka kan man säga.

Undrar bara när allt ska ta slut så att vi får det lite lugnt.

Under ytan från en sida som man inte riktigt hade räknat med kom skiten och det som är så ruskigt, den som sade det är den som är sämst av dem alla.

Jag fattar att om man inte är bra nog så måste man försöka trycka ned andra så att dem får känna sig värdelösa, ett effektivt sätt att knäcka eller såra andra men är ändå en form av mobbing. Spelar ingen roll om man är lagkamrater, tryck ned dem för fan så att dem inte vet vad dem själva heter.

Just nu undrar jag om det är lönt att fortsätta med det här för det verkar ju som att det aldrig ska ta slut utan bara fortsätta år efter år, tycker själv att vi har fått tillräckligt med skit för att andra är avundsjuka på allting. Mitt uttryck "dum svensk" är kanske inte så illa trots att jag själv är svensk ut i fingerspetsarna men jag skäms över att vara det ibland.

Mörker

Det är då fan... Då jag ska köra så får jag mest göra det i mörker men okej, ju mer man kör i mörker ju bättre blir man på det.

Jag kommer ihåg att då jag skulle köra första gången så blev det i mörker med frugan och sedan har det bara blivit så, övningskörning privat i mörker och det är lite märkligt.

Jag hade inget val egentligen idag än att köra ett par vändor på egen hand efter att ha fått körkortet, kanske var det just det som skulle bryta den nervositeten för att börja köra på egen hand.

Jag kan inget annat säga än att jag är ganska duktig som bilförare trots att jag inte kört överdrivet mycket genom åren. Det jag kan har jag lärt mig av bilskolan som verkligen har kämpat med att få mig att begripa hur man ska hantera bilen.

Lite skillnad i bil är det att köra kan man säga, från en Golf till en SUV, mycket större bil med en helt annan styrradie på bilen. Det tar en stund att vänja sig vid att man ska hantera en större bil men då får det vara så.

Allting handlar om att inte köra över sina medmänniskor och då är det bara att titta sig runt hela tiden.

Mycket som

Jag har alltid gillat att göra sådana saker men just nu så vill jag inte för det är så virrigt överallt, det går inte riktigt att planera saker och ting så som det gjorde förr.

Hela tiden så kommer det så mycket nya budskap eller så lämnar man inte ut informationen som den ska och i tid.

Det är mycket som spelar in för att det ska bli en vattentät planering och ett utförande som man kan kala för bra, jag ser det som att det inte existerar en vattentät planering.
Man vet inte vart man ska vara under möten och man har inte det där rätta intresset för att driva någonting till en annan nivå med en maximal säkerhet, egentligen skulle allting plockas ned och byggas upp igen.

Allt för ofta så ser vi överallt att man inte har haft det där rätta tänket med sig, det blir bara skit av allting och man funderar hur vissa tänker då man tar fram sin planering. Kanske är det så att man bara planerar utifrån sin egna person och struntar i att det finns andra med i bilden... det är som hemma, man måste ha med sig övriga medlemmar för att det ska fungera.

Gjorde det

Jag gjorde det i alla fall!

Jag klev upp idag, försov mig faktiskt en timme men kom i all fall i tid för den stora dagen, den dagen som skulle göra slut på en tre månaders lång väntan på att lyckas med någonting som jag skulle kanske gjort för tjugo år sedan.

Trött var jag men efter lite kaffe och en dusch så kunde jag känna mig redo för att göra det här avslutet.

Lite darrig i kroppen hoppar jag upp på moppen och tar mig ner till Råby där det hela ska börja för mig och kanske bli en rent otrolig lycklig dag faktiskt... Jag har den förutsättningen att jag inte ska lyckas med det här och det är för att jag inte ska bli för besviken om det skulle bli så men att jag skulle bli desto gladare om jag lyckas.

En nervös morgon blev det i alla fall men det klaffade rakt igenom och det kändes skönt, därefter var det dags för det slutgiltiga.
En bra snubbe som jag fick som skulle göra sin bedömning av mig på dem olika delarna så nu var det bara att koncentrera sig på det jag skulle, magen fick vänta. 50 långa minuter gick och så var det dags att ta sig tillbaka... och jag blev godkänd!

En sagolik känsla i kroppen efter att jag lyckats med just det här steget efter så många år sedan som jag sagt att jag ska skaffa det här. Jag har mycket att tacka för till Rolands körskola i det långa led som jag gått längs för att komma hit.
Det här måste firas på något vis och så blev det, hela familjen åkte iväg för att äta ute för att vi skulle ha ett minnesmärke för dagen.

Morgondagen

Jaha, då har denna dag gått den med och det har varit en lång dag kan jag säga, en dag där jag funderat över hur min morgondag kommer att bli faktiskt. Det är en stor dag för mig där jag ska göra mitt stora prov och visa om jag har lyckats med att ta till mig det som jag satte igång för tre månader sedan.

Visst var jag lite nervös då jag hade min lektion idag men jag nekar inte till det kan jag säga för det finns inget att förneka.

Det är imorgon det hela ska ske men redan idag så känns det ganska rejält i min kropp av en oro, jag vill så gärna lyckas men ingen idé att ha för stora förhoppningar. Misslyckas jag så kan det bli ett riktigt dråpslag för mig så bra att inte ha för stora förväntningar.
Tröttheten har infunnit sig hos mig inför morgondagen.

Idiotiskt

Hur man tänker kan man ju undra, att ta fram ett system som är så knepigt att hantera. Jag är inte dålig på datorer eller andra system men det här är någonting som jag har svårt för att använda mig av, alldeles för bökigt att arbeta i.

Ska man ha ett system så måste man kanske fundera på vad det finns för kunskaper bland sin personal eller i varje fall ge utbildning så att man kan arbeta smärtfritt i skiten.

Jag var in och jobbade i systemet idag och lika arg blev jag igen för det blev bara rörigt av det hela. Den utbildning som man säger att jag har fått kan jag inte ge mycket för men det är för att man samlar ihop ett gäng som ligger så olika i nivå.

Inte kan jag det här mycket bättre för att jag har fått dem här timmarna i ett system som jag inte gillar. Jag undrar hur dem som är sämre än vad jag är på dator ska göra?

Jag har alltid varit för att dokumentera på dator men det här systemet är ett riktigt skämt... Det fungerar ju inte likadant för alla för man måste gå in på olika sätt så vad ska man säga?

Ett idiotiskt system är det och inte är det enkelt och dem som ska lära ut det kan inte det heller speciellt bra kan jag ju säga, jag har inte lärt mig speciellt mycket i alla fall.

Man kan ju undra vad det är för idiot som konstruerat systemet men det är förmodligen någon som själv inte behöver arbeta i det.

En sak som jag nu undrar över, kan man få ett par terminalglasögon nu, datorarbete ingår ju i min tjänst nu för tiden?

Mycket ska

Det är bara att inse det, vara människa är helt enkelt inte det enklaste man kan vara för mycket ska man vara med om då man försöker leva.

Är du för snäll så sparkar man på dig och är du för hård så sparkar man kil fan på dig, spelar ingen roll hur man är för skit får man ju alltid men i olika valörer.

Som sagt så ska man vara med om mycket som människa men samtidigt ska man lämna efter sig så mycket man kan för att din nästa generation ska kunna föra det vidare så att du kan leva vidare, inte i den här världen men i nästa.

Jag är en av dem där som har en hel del saker som jag kommer att lämna efter mig till mina barn och jag kan bara hoppas att dem får någon nytta av det hela till sina egna barn en dag.

Mycket saker ska man samla på sig för att det finns en liten tävling som man inte tänkt på, den som har flest grejer då han dör vinner det hela. Vad är belöningen för att du har vunnit? Inte ett skit kan jag tala om utan man får vara tacksam för att man slipper slita mer för att samla all denna skit eller vad man nu ska kalla det för.

Mycket ska man göra, se och höra innan man droppar av och man vet inte hur man ska tycka och tänka alla gånger. Jag vet inte alla gånger hur jag ska reagera på saker som jag ser, hör eller upplever, vet bara att det här är någonting man får med sig som människa.

Ytterligare seger

Visst är det skönt att vinna, tror ingen egentligen vill förlora och inte alls mot ett lag som alltid säger att dem är det bästa laget.

Idag var det en match mot ärkefienden kan man kanske kalla dem och vi hade räknat med en tuff match och det blev det också, tuff men sjysst match måste ju jag säga.

Alla dessa matcher har varit rena rama slaktmatcherna i kampen om att vinna men idag var det ganska lugnt måste man erkänna. Det var lite tacklingar men inte som dem brukar vara och som vi är så vana vid att se, inga större skador på någon sida av laget och det är skönt att se. Man måste kunna mötas utan att trasa sönder motspelare hela tiden för det finns ingen vinning i att skada andra människor i en vanlig match.

Jag fick mina bilder och frugan filmade matchen för att kunna lägga upp den på lagets sida på Facebook så att alla medlemmar har en chans att få materialet som kommer fram i matcherna.

Jag vill inbilla mig att det som läggs upp ska stärka laget och kunna fortsätta spela som ett lag och inte som individuella spelare som dem har en tendens till att göra ibland.

Jag är nöjd med matchen idag och jag tror dem allra flesta är det, motståndarna är kanske inte nöjda eftersom dem förlorade med 6-4. 

Nu är det inte många matcher kvar på den här säsongen och den här klassen men för det så kan man inte slappna av, fortsätter man spela på det här sättet som man gjort den sista tiden så kommer det här att bli ett farligt lag i framtiden, blir ett av dem främsta kan jag säga.

Med den här ytterligare segern så ligger laget på 41 poäng och det är bra kan man säga...

Blir bara värre

Man kan säga att det blir bara värre hela tiden att vara anställd till kommunen.

Det finns ingenting som jag kan kala för ordning just nu utan det är ett rent kaos på allting och kanske det som är meningen, man kanske hellre vill ha in nyanlända till ett billigare pris? För min egen del spelar det ingen roll för jag har tröttnat på det här okontrollerade skiten där man sliter sönder sina anställda.

Jag fick telefon idag från min kollega som talade om att det inte finns vikarier och vad ska jag göra? Jag bryr mig egentligen inte för att det hade inte hänt om vi fått sköta vårat schema på egen hand men eftersom dem där i huset ska göra det så får dem väl stå för konsekvenserna också.

Jag tänker inte slita mera för att kommunen ska få beröm för sin planering som dem inte alls klarar av att sköta.

Jag rekommenderar ingen att börja inom kommunen för det finns ingen framtid där, finns ingen chans att avancera över huvud taget om du finns på golvet. Man har sina knep för att hålla kvar alla där man vill ha dem och ger ingen som helst feed back som kan stärka moralen hos någon.

Skamligt

Var iväg till tandhygienisten idag för den där årliga kontrollen men inte hade jag någon lust med det, betyder alltid ett hål i fickan efter ett sådant besök. Det är inte billigt att göra besök där kan man ju säga och det vet nog alla svennar om.

Så mycket pengar för så lite tid, elvahundra spänn för mindre än en timme ska dem ha och man blir förbannad då man kommer på att våra nyanlända inte betalar en krona, det är deras rättighet att få sina tänder fixade men våra egna som har dåliga tänder har inte den rättigheten.

Det börjar bli dyrt att vara svensk kan jag säga, avgifter för allting eller det man kallar för skatt. Det dröjer inte länge förrän dem säger att man ska betala för luften du andas också.

Ett rättvist samhälle lever vi fan inte i kan jag ju säga er för vi är indelade i olika skikt och just nu kan man tro att den egna befolkningen står läggs i rang, skrämmande att behöva säga det.

Man subventionerar hit och dit för vissa men dem som arbetar och sliter för att få det att gå ihop blir det bara än värre, var tyst och betala är det som dem säger till oss. Vilket underbart samhälle vi lever i.

Det är skamligt att man inte ska ha råd med att fixa sina tänder utan att känna sig rånad, kanske skulle man utbilda sig till tandläkare och tjäna stålar? Det finns fler saker som man skulle kunna bli utan att bli kallad för rånare, man rånar folk men man är inte rånare ändå...

En jobbig dag

Sticker inte under stolen med att jag tyckte att det här blev en lång dag för mig, mycket som snurrade i skallen på mig och jag hade en del frågor som bara snurrade runt där inne.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tro just nu men jag har frågor just om det för det gör mig bara mera stressad för det som ska komma nästa vecka.

Jag får beskedet om att jag ska göra en uppkörning men bara en vecka innan så får jag reda på att jag nu inte är redo för att jag har saker som jag måste åtgärda, vad ska jag tänka egentligen. Då jag kör privat så får jag höra att jag inte gjort några fel och då blir ju mina frågor bara flera.

Ja, jag vet att jag ligger lite över och att jag ibland växlar fel men att jag har fel växel kan jag inte tycka ska vara något större problem.

Jag gör så här, jag kör dem här två lektionerna i nästa vecka innan uppkörning och sedan får det bära eller brista, jag är ganska trött på det här just nu kan jag säga för det skenar i kostnad och jag har inte hur mycket pengar som helst.

Misslyckas jag med uppkörning så får jag väl göra om det men då har jag inte råd med att låna bil kan jag ju säga...

Inte bara det här som jag hade i skallen utan jag var orolig för jag hade så ont i magen också, vet inte riktigt vad det är som händer där inne.

Sedan hade jag ett arbete som jag inte alls ser fram emot kan jag ju säga, ett arbete som mera känns som att man ska vara som en sanerade. Det är som att man sitter fast i en ond cirkel ibland där man inte riktigt vet hur man ska göra med vissa saker.

Misslyckad

Annat än det kan jag ju inte säga att det var idag, floppade med min körning totalt faktiskt. Jag trodde att jag skulle klara mig undan mera kostnader men tyvärr så blev det inte så. Jag gjorde dem där felen som jag inte får göra i en körning och bara mig själv jag har att skylla på i det här fallet.

Det började bra men sedan var det någonting som gjorde att jag tappade min koncentration i det hela och då körde det sig. Jag kan ju säga att det här är någonting av det mest ansträngande jag gjort för hela min kraft måste ligga på det och det trots att jag har en mage just nu som gör ont.

Nu var det bara att slänga upp niohundra till för att köra två körningar innan jag ska köra upp, därefter vet jag inte om jag har råd att köra mera.

Jag kan bara hoppas till nästa vecka, att jag ska klara av dem här två körningarna utan problem samt att jag ska köra i helgen för att därefter köra tidigt på torsdag nästa vecka för att se om jag kan få kortet.

Jag kan ju säga att då jag kom efter körskolan så var jag ut och körde privat för att se hur det gick och då fungerade allting som det skulle, märkligt.

En totalt misslyckad körning som jag gjorde idag kan jag erkänna för jag kan bättre och det vet jag och det vet min lärare.

Nu gäller det att lägga all min tid och energi på det jag ska för att lyckas och inte låta det på jobbet störa ut mig.

Trött och frusen

Det började inte alls bra idag för mig tycker jag, somnar om och vaknar eller blir väckt sent. Stressar på en aning för att komma iväg i tid till jobbet men jag hade kunnat sova en timme till faktiskt av någon anledning, la mig före tolv igår så jag tycker inte jag ska vara trött.

Kommer ut och inte har jag då räknat med att det ska vara så kallt som det var, ville bara vända om in men nu har jag kommit dit jag ska vara så lika bra att ta mig dit jag ska. Frös gjorde jag kan jag ju säga och det är sådana här mornar man önskar att man inte körde moppe ibland, gillar inte att frysa häcken av mig och inte blir jag heller friskare av det.

Hela förmiddagen frös jag och jag var trött, en jobbig förmiddag med andra ord för det gjorde ont i kroppen och det var svårt att koncentrera sig på det jag skulle.

Inget roligt jobb som jag hade framför mig idag för jag vet att det inte spelar så stor roll vad jag gör i det här fallet, bli inte bättre ändå. Man gör allt man kan och ordnar upp det men bara kort efteråt får man börja om från början för att an är van vid att man kan göra som man vill, det finns andra som skyddar en.

Att frysa och vara trött för att sedan anstränga sin hjärna efter en bra lösning är aldrig lätt, man blir bara mer och mer frustrerad över att man inte lyckas komma fram till ett bra mål. Man vet vad som ska göras men man orkar inte göra allting själv...

Vilken dag

Då man är ledig så tror man att man ska få sova länge på morgonen men det kan man ju fetglömma som mina barn skulle säga i det här fallet, nä, man ska upp tidigt trots att man är ledig.

Jag tror alltid att mina barn är ledig från skolan för dem har så konstiga tider så man ibland funderar varför dem går dit för? Jag kan inte riktigt hålla med om att dem går i skolan och jag kan definitivt säga att skolan inte kan lära ut någonting.

Nä, skolan finns bara till för att dem som arbetar där ska ha någonstans att gå till om dagarna...

Ja, då fick jag kritisera lite om skolan då så jag kan vara nöjd en stund.

Upp ska man som sagt var och jag tycker inte att man kan sova lika länge nu jämfört med förr faktiskt, trots att man vill så kan man inte av olika skäl.

Mitt skäl till att inte få sova idag var att jag hade en stor viktig dag framför mig, skulle till Trafikverket. Ja, jag kan ju även här säga att dem inte sliter ut sig i onödan om dagarna och då var dem ändå tre stycken på samma arbete som två skulle kunna fixa.

Tar mig ut i kylan på Bettan som inte var sugen på det här, kallt och ruggigt var det så när jag väl kom till platsen så var en del leder stela och en del leder fanns knappt kvar som jag kände det just då.

Varför skulle jag vara där en halvtimme tidigare för? Det var ju ingen som fotograferade mig utan det fick jag göra på egen hand och jävligt illa blev fotot kan jag ju säga, liknade mest någon som rymt från någonstans.

Kallas in ett gäng i en sal med datorer, hm, inte så här jag hade tänkt mig det hela men okej, skiter i vilka som är där eller inte för jag ska bara göra det här och sedan hem igen.

Använder mina minuter som jag ska tycker jag och menar på att jag gör det jag kan och sedan får det bli som det blir och så blev det... godkände blev jag så nu är det bara ett steg kvar till att jag får bli frigiven... eller friare i mitt liv..

Veckan slut

Vad annat kan jag säga, skönt att den här veckan är slut nu för det har varit en tung vecka med sex dagars arbete.

Att få vara ledig imorgon ska bara bli skönt trots att jag ska iväg tidigt för att skriva mitt prov för körkortet men ingenting som jag egentligen oroar mig för då jag läst och pluggat på inför.

Lite pirrigt är det att veta att jag är så nära slutet av den här historien i alla fall och fortfarande svårt att fatta varför jag inte gjort det tidigare, trots att man inget intresse har så skulle man ha tagit det. Nu har jag i alla fall gjort mitt för ett tag då jag får det här, inte mycket mera som jag känner för att göra heller utan det räcker som sagt var.

Nu ska jag ta den här veckan som kommer med ro för det är inte många dagar jag jobbar så då får jag väl försöka vila upp så mycket jag kan, skidveckan som väntar mig efter den veckan.

Lite drygt att varannan vecka ska behöva jobba på det här viset för att jag känner mig lite sliten på söndagen då jag går av, inte alls mycket som har blivit gjort och blir inte heller under skönveckan för det går till att vila.

Skönt är det i alla fall att veta att arbetsveckan för den här gången är över.

Om inte ens

Jag blir bara lite förundrad hur andra människor tänker ibland kan jag ju säga, om saker inte drabbar en själv och ens barn så gör det ingenting.

Man kan inte se något fel i att andras barn drabbas av olika saker men då ens egna drabbas så går man upp i taket för minsta lilla sak och det förstår jag mig inte på.

Jag försöker att vara ganska neutral i allting men då jag ser att något är helt fel så reagerar jag och då spelar det ingen roll vems barn som drabbas för jag resonerar att det ska vara lika för alla.

Uppenbarligen är det ju så att alla barn är inte lika mycket värda då det kommer till kritan utan man ska kunna ha olika regler för alla, inte för att jag fattar hur man ska kunna ha det om det ska fungera.

Under dem här åren som har gått och som jag har haft barn så har jag upptäckt att det av någon anledning varit ganska bra att angripa mina barn på olika sätt då dem gjort någonting som andra också gör och har brister i, poängen är att vi har fått höra det medan andra inte har fått höra det.

Under flertalet gånger fick jag höra att min grabb skulle jobba med sin kondis samtidigt som en annan som hade ännu sämre kondis inte fick höra det.

Jag har lärt mig att om ens egna barn drabbas så ska man göra ett otroligt väsen av det medan andras barn kan behandlas hur som helst utan att man ska reagera.

Jag reagerar då mina barn drabbas men jag reagerar även då andras barn drabbas för jag tycker inte att någon ska behöva bli behandlad illa för att föräldrarna har ett "sämre" jobb än andra. Jag vet att det finns dem som går efter vad föräldrarna har för yrke...

Jag vet det

Jag vet mycket väl om det, många olika former av tjuvar har vi i vårat samhälle och det indelas i olika grader. Dem tjuvar som jag tycker sämst om är dem som finns i vår närmaste omgivning och med det menar jag dem som är släkt med en själv.

Jag vet att jag har en del sådana tjuvar runt mig och det gäller verkligen att gardera sig ordentligt så att man inte blir av med allt man äger och har.

Jag köpte mig en bil och den skrevs just i mitt namn bara för att man inte ska kunna ta den ifall någonting skulle hända oss, man ska inte kunna ta allting från våra gemensamma barn då det finns barn som inte är gemensamma.

Just det här är ett stort problem, att tidigare barn ska kunna ta fastän att deras biologiska inte äger någonting eller inte varit med och betalat det.

Vilken otur

Jag har börjat med att spela in matcher, inte hela matcher men delar av dem och jag har vetat om att en del grabbar uppskattat det, att det fanns tränare som ville ha dessa visste jag inte.

Nu är det ingen större fara för att filmen finns på Facebook, det går att titta på dem där men nu visade det sig att man ville ha dem på sticka.

Hade jag vetat att man ville ha dessa som utbildningssyfte så hade jag sparat dem åt tränaren men vad gör man då ingen säger någonting eller visar intresse för dem? Vilken otur att jag hann ta bort dem ur min dator men som sagt, hade jag vetat om att man ville ha dessa så skulle jag givetvis sparat ned dem.

Det blir fler filmer kan jag ju tänka mig så att det är bara att skicka över dem på sticka så att dem får dem.

Jag själv har suttit och studerat mina filmer och jag kan peka på en rad olika saker som man gör fel, det finns spelare där som tycker att dem inte behöver spela som ett lag och det är dem som jag tycker att man ska ta.

Flera gånger reagerar jag på att man inte passar till en passningssäker spelare utan bara kör sitt egna spel för att sedan förlora bollen, man tror att man är bättre än vad man egentligen är.

Okej, vill man ha film för utbildning så kan jag visst bjuda på det om det gör att laget spelar bättre än vad man gjorde i tisdags.

Bara otur att jag plockade bort filmerna idag på eftermiddagen från min dator...

Ännu mera daltande

Man kan inget annat bli än mörkrädd då man anmäler Alfons Åberg som olämplig film för barn bara för att ett barn blivit skrämt av filmen. Jag undrar hur mycket mera tramsande som vi svenskar ska hålla på med för att vi tror att vi skyddar våra barn?

Är inte vi svenskar tillräckligt rädda eller fega som jag hellre vill säga att vi är? Vi ska inte hålla på med att förbjuda allting för våra barn för att då blir det ett ganska tafatt folk längre fram i tiden, vi är redan tillräckligt tafatta som det är.

Hela tiden så sitter det någon och talar om vad som är rätt och fel för oss svenskar kan ju jag tycka.

Du är myndig vid 18 och du får rösta men du får inte köpa alkohol på bolaget förrän du är 20, ganska märkligt, du får till och med ta körkort vid 18 och då sätter man vem som helst i en mordmaskin... ganska märkligt i mina ögon måste jag erkänna.

Jag tror inte på alla dessa förbud som vi håller på med men det är klart, har man inget annat för sig så ska man ju förbjuda både det ena och andra.