Att vara ledig en längre tid behövs verkligen, alla behöver få vara lediga längre stunder ibland för att komma ifatt sig själva. I det samhälle som vi lever i är det mest en stress och en massa krav på att det och det ska göras, vad som händer inom oss är inte alla gånger man fattar men då man bränns ut så har vi äntligen fattat... då är det bara försent att göra någonting åt det.
Jag ska nu vara ledig en längre tid och jag bara säger att det ska bli så härligt för det är just vad min kropp och mitt sinne verkligen behöver, en gång räcker det att jag bränt ut mig och vill inte göra det en gång till. Jag känner att jag är på väg in i väggen igen och att bromsa är svårt för man har den där så kallade storheten som man att inte erkänna, inte ens för sig själv vill man riktigt erkänna.
Ganska ruskigt att veta att man kan bränna ut sig för att andra människor ska ha det bra, en annan är det väl inte synd om.
Jag ska inte vara elak men det finns dem som inte alls bryr sig om att man som personal har ett eget liv utanför dem där väggarna som man har runt sig på jobbet, det är som att dem fått för sig att man lever för sitt arbete.
Jag kan lugnt säga att jag inte lever för det arbete som jag har och kommer aldrig att göra det då det är ett arbete som är så otacksamt många gånger.
I samhället behövs alla dessa roller som vi har men för att alla ska kunna leva ett normalt liv så måste man kanske fundera på hur man ska gå till väga med att hjälpas åt med det?