Ändrade planer

Ledig dag idag och hade en massa saker jag satt upp på min lista över vad som skulle göras. Jag är känd för att följa min lista men det blev helt ändrade planer den här dagen. Kände att jag inte kunde göra det som jag tänkt mig för att jag blir bara osäker på att få hjälp då min andra hälft ska vara med.

Det finns en tendens till att springa i vägen eller inte ens finnas där jag räknar med att ha henne, en totalt hopplös hjälp kan jag erkänna.

Mitt borrande fick jag hoppa över för att göra andra saker som senare skulle göras men som jag lik väl kunde göra nu så att säga. Tog ner ytterligare en dörr för att ordna till den och på det viset kanske jag kan få alla dörrar klara inom en vecka. Tredje av fyra som jag gör nu och det ska bli skönt att få alla klara... vet att jag måste ta det där taket efteråt för att sedan kunna lägga golv och tapetsera upp.

Jag har saker att göra ska ni bara veta, trots att orken tryter mera nu så kämpar jag bara på för vill inte alls känna mig besegrad på långa vägar.

Hade en del ärenden som skulle utföras den här dagen också, kanske lika bra att jag hoppade över min lista idag med andra ord för jag var bra trött efter att gjort mina ärenden.

Jag blir fruktansvärt trött då jag kommer i kontakt med mycket människor av någon anledning och jag vet inte om det är för att intrycken blir för många. Ja, efter en kort vila så var jag igång igen med att pyssla för jag vill bli klar och det inom en snar framtid.

Ändrade planer för mig är inte det allra bästa men ibland måste jag kasta om allting för att det ska fungera och bara hoppas på att då jag ska göra det jag hoppat över att det finns någon som ger mig hjälp.

Bara jobbigt

Jag tycker att det blir bara jobbigare och jobbigare med att vara människa. Märker att det finns en tendens att skylla saker på mig hela tiden bara för att det är enklast att göra på det viset.

Jag skulle kanske vara van vid att man skyller på mig för det har man gjort tidigare också för att slippa ta smällarna som kan komma med jämna mellanrum.

Jag ber någon att markera vart en regel ska sitta, två personer sätter ett märke som inte ens syns på väggen där regeln ska fästas... vad i helvete? Tror man verkligen att jag ska se ett litet blyertsstreck? Då börjar man snacka om att jag sagt att man ska göra det snyggt men jag säger bara att vägghelvetet är ju inte renoverat!

Det är jobbigt att göra allt på egen hand och då jag ber om hjälp så suckas det och man förstår inte vad jag säger, ser ut som fårskallar och därefter skyller på mig. Vad ska jag kunna göra åt att man inte begriper enkla instruktioner, tycker att man själv ska fatta att dra ett streck så betyder det att man drar ett ordentligt streck som syns.

Så trött

Redan då jag vaknade idag var jag trött, fattar inte bara hur man kan vara trött efter att sovit i sju timmar? I regel ska man klara sig bra på sju timmar men jag verkar aldrig bli pigg just nu trots att jag sover som man bör göra, någonting verkar bara vara fel.

Jag tar mig iväg till arbetet sömndrucken och undrar just bara hur jag ska klara av den här dagen utan att nicka till, svaret hade jag inte med en gång.

I min skalle är det mycket som snurrar, energin går åt till att just fundera på allting som jag har runt mig och försöka hitta en massa lösningar på allt. Jag vet inte riktigt om jag lyckas alla gånger med att hitta lösningar men jag vet att jag får fler saker att fundera över.

Det här påminner mig om en tid för länge sedan, en tid som jag bara funderade och blev bara tröttare och oroligare för var dag för att sedan bara kollapsa totalt. Nu gäller det att väja för alla gupp som kan komma.

Tröttheten bekämpar jag och se på attan, jag klarade av att hålla mig vaken och fick dagen att gå trots att det blev så fel direkt på morgonen.

Jag sträckte på mig så att säga och satte mig i arbete med att göra saker som får allting annat att lägga sig till botten och låta övriga kroppen få sin energi för att hålla sig uppe. Man måste kunna skjuta ifrån sig vissa saker men tyvärr är det inte alltid man klarar av det.

Navelbråcket

Jag fick ett navelbråck för några år sedan och jag tyckte det bara var konstigt men jag fick en förklaring att man kan hosta sönder en bukväv så det blir så. Vad är då navelbråck? Jo, det är då tarmen glider ur magen och lägger sig utanpå buken och till en början var det inte så stort på mig men nu har det blivit större och jag börjar få mera ont av det... förra gången då jag var till läkaren på stora sjukhuset tyckte man att det var ingenting att göra åt.

Nu börjar det göra mer ont hela tiden och jag vet ibland inte om jag ska våga göra vissa saker bara för att slippa komma åt magen.

Kommer fram

Jag har alltid sagt det, fusk kommer alltid fram och jag blir lika förbannad varje gång jag hittar det här som man fuskar med. Istället för att göra saker ordentligt från början så tar man till en massa fusk bara för att hålla sin budget men som senare kommer kosta en massa pengar.

Jag är en sådan som kanske inte är världens bästa på saker men att fuska medvetet gör jag inte, gör mig bara arg om någon säger att det gör ingenting om det blir fel... vad menar man med det?

Förtroende

Vi människor försöker genom tiderna hela tiden hitta andra människor att få förtroende för och det har varit ganska enkelt förr att hitta dessa speciella. Nu för tiden vet jag inte riktigt om det finns några som man har förtroende för, det är som att man ljuger hela tiden för att andra ska få förtroende för en och ändå sviker man dem.

Jag tillhör kanske en av dem miljoner som inte alls litar på andra människor hur som helst, van att dem ljuger för att roffa åt sig av det som man skulle få en kaka av.

Visst har jag ett par stycken som jag känner förtroende för men dem är då inte många, svårt att lita på vem som helst i nuläget eftersom det är som det är. Jag väljer att lyssna men att tro kan jag inte göra förrän jag sett resultat av deras lovord, jag kan förlora mycket genom att tro på dem från början.

Jag vet inte varför människor har en tendens att bryta förtroende men jag har blivit mera van vid att man gör det än att man håller det.

Vi människor samlar på kompisar på olika sidor men då jag ställer frågan om det är personer som dem träffar i det verkliga livet får jag svaret nej, hur fan kan man då säga att man är kompis?

Mycket märkligt att man blir kompis med någon man inte känner och ger dem sitt förtroende på samma gång, skulle aldrig göra det i hela mitt liv.

Jag känner av hur människor är och det är inte många som jag riktigt litar på, vet inte om det är vän eller fiende alla gånger... vore ganska farligt att ge min fiende ett förtroende.

Just nu ligger jag i det läget, en ny person kommit in i min omgivning och som ska vara viktigt... kan inte känna något förtroende för den personen faktiskt. Känner lika mycket förtroende för den personen som den som ska vara högra handen åt den, det känns inte alls bra men jag går på instinkten jag har då det talar för att jag ska akta mig.

Om jag inte aktar mig så kan jag hamna i ett läge som påminner om förr, en tid som jag försöker förtränga hela tiden.

Det tar sig

Jag drar en lättnads suck för jag ser att allting går framåt hela tiden, det finns en ände med det som jag gör både här hemma och på jobbet. Ja, på jobbet är det väl inte så mycket egentligen då jag egentligen kan känna att jag står och stampar ibland på samma ställe men det kan jag tacka kommunen för, satsar inte mera på sin personal trots att det skulle löna sig många gånger.

Det som känns viktigast för mig just nu är att få ordning på det jag har hemma, visst är jobbet viktigt det också men varför bränna ut sig på någonting som inte är värt det. Jag lägger egentligen ner mer tid än vad jag ska göra på det, om inte kunden vill satsa så kan jag inte göra så mycket mer än vad jag gör. Det går inte att tvinga någon till en förändring utan det är dem själva som måste vilja det... var för göra någonting då man har det så bra ändå?

Att allting går framåt är jag enbart tacksam för då det betyder att jag gör någonting. Hemma går det framåt varje dag och det är för att jag planerar det mesta in i minsta detalj. Jag vet vad jag ska göra och i vilket steg jag ska vara i hela tiden men så har det alltid varit, planerat mina saker som ska göras och det har alltid fungerat.
Då min planering inte fungerat har det varit någon som stört mig.

På jobbet finns det visst lite saker som gått framåt men jag anser att då man tar tre steg fram så backar man oftast bakåt ett och det gör att det blir segt, man måste vara väldigt på för att visa resultat och få till en förändring. Ibland kan jag tycka att jag är grym då jag ställer frågan om vad dem egentligen vill att det ska vara, inte hur det är utan hur det ska vara. Jag får alltid ett svar som gör att jag kan trycka på om att ; Varför gör du det då inte?

Kunde vara roligare

Inte kan jag påstå att jag har det roligaste liv man kan ha, kunde vara roligare men jag har det bra som det är då jag inte har några större egentliga krav.

För att göra det roligare så måste man göra lite själv, andra kan inte hela tiden se till att det blir roligt och sedan har vi det här med att humorn är så olika hos oss alla.

Tror aldrig att jag haft ett liv som alla andra men det har berott på att jag varit så upptagen med att jobba, komma någonstans med det som jag satt mig in i och då bara låtit arbetet tagit över livet. Det kan man inte påstå vara ett roligt liv men jag har inte klagat speciellt mycket över det, fick ju själv välja hur jag skulle göra.
Jag har haft ett ganska hyggligt liv måste jag säga men det har även satt sina spår på mig så att säga, jag har en rad åkommor som just kommer från mitt yrke.

Jag har inte det roligaste livet nu heller men jag möter människor som gör att det blir ganska roligt eller trevligt för mig, glömmer att det finns saker som gör livet tufft att leva.
Jag försöker fylla mitt liv med saker som visar att jag funnits men samtidigt visar att jag inte bara klarar vissa saker, mina erfarenheter är ganska breda om jag själv får säga det. Man ska försöka med att fylla sitt liv med olika kunskaper och att man sedan inte är expert på allting är en annan sak.

En egen stil

Det blev ingen tidig morgon för mig, behövde få vila lite längre. Den senaste veckan har jag varit fruktansvärt trött och då har jag ändå sänkt mitt tempo kring allting som sker för jag kände att det blev för mycket bara.
Att vara i farten hela tiden fungerar inte, kroppen klarar mycket men ibland kan det bli alldeles för mycket och jag är farligt nära den där stunden som kan leda till kollaps.

Jag tar mig i alla fall upp men jag har ont utav bara den, kan inte släppa att jag har saker som ska göras idag igen på min lediga dag. Det krävs av mig att jag bara fortsätter och att jag till en början står på benen för att allting ska flyta på. Vet inte hur många gånger jag bara velat strunta i allting men kan inte göra det då jag är för envis för att ge mig.
Jag skulle ha den här dörren klar idag som jag sagt att den skulle bli för att börja med nästa, jag blev faktiskt klar med den.

I och med den här renoveringen har jag brutit mot alla målares regler tror jag, jag har laserat dörr som ser sliten ut och kanske inte skulle passa in i deras miljö. Jag har valt att inte ha allting så skinande vitt utan att dörren ska se sliten ut, blev faktiskt läckrare än vad jag trott.
Någon målare är jag inte och jag är kass på att måla men jag försöker få det snyggt och det är det som är meningen. Allting behöver inte vara snyggt utan det är viktigast att man skapar en egen stil och är nöjd med den.

Jag är väl lite sådan hela tiden, bryr mig inte vad andra tycker om det jag gör utan jag skapar en stil som gör att jag känner mig harmonisk. Jag är gammalmodig av mig och på det här sättet skapar jag en gammal miljö genom att inte vara för noga med lasering av dörrar...

Sjukt trött

Att det närmar sig val kan ingen ha missat, nu ljuger våra politiker ännu värre för att få röster på sitt parti. Jag kan verkligen erkänna att jag har inte enda aning om vem jag ska lägga min röst på, det är samma skit alltihopa men i olika former enbart.

Det dem där gubbarna och tanterna skulle ta sig en funderare över är om dem inte skulle försöka arbeta lite mera gemensamt för att få fram det allra bästa för folket och landet som jag kan se som ett land på väg bort i horisonten.

Äcklar att höra all dessa löften om dittan och dattan men som inte blir av för att det är någon som inte alls håller med eller för att det kan förstöra ännu mera för folket.

Jag vill inte ha högre skatt för att finansiera saker som inte ens hör hemma här i landet eller att vi ska skicka ännu mera bistånd till stater som inte använder det till det som det är ämnat för. Tro inte att Afrikas stater köper livsmedel för pengarna, tror ni det så är ni ganska blåögda av er. Det är vapen och en fruktansvärd massa mutor det går till och vi dumma svenskar går på det hela.

Inga större uppehåll

Ja, jag kan inte bara sitta stilla och låta tiden rulla på hur som helst för det skulle betyda att allting blir försenat. Jag har en plan på vad som ska göras och hur lång tid saker får ta så här kan man inte bara sätta sig i soffan och pilla sig i naveln, andra gör det bättre än mig.

Trots att jag varit på jobbet i cirka tolv timmar tar jag mig hem och fortsätter min arbetsdag med tre timmar för att få saker gjorda.

Om jag håller på att bränna ut mig? Nä, jag gör någonting som jag tycker om att göra då det handlar om att ta fram någonting som kanske andra skulle banna, ingenting jag bryr mig om faktiskt. Under alla mina år har jag gjort helt annorlunda än vad andra skulle göra men det passar mig bra då jag vägrar anpassa mig efter vad som är inne och ute. 

Jag har min vision om hur det ska vara och jag följer den ganska bra tycker jag men viktigast är att den övriga familjen tycker om det jag gör.

Att ha en bostad som ser ut som alla andras vägrar jag, allting behöver fasiken inte vara helst perfekt gjort, ska synas att man gör saker på egen hand och man ska känna att det här är någonting som mina händer skapat i samarbete med hjärnan.

Att ha ett felfritt hem kommer jag aldrig ha men att plocka bort gammal stil kan jag inte heller göra, anser att det ska synas på en bostad att det ligger lite år på nacken och därför försöker jag få fram den stilen ännu mera.

I mitt arbete med att göra ordning hemma kan jag inte göra några större uppehåll för kanske blir det att man tappar farten i det hela, hjärtat får ta stryk men visst, jag blir klar för att sedan få koppla av. Mycket väl vet jag att det här kan leda mig till samma situation som tidigare men fan, värt varenda sekund att få allting som jag vill ha det och jag kan då få vara i en miljö som jag valt på egen hand. Jag ska slutföra det jag satt igång, är inte den som ger upp hur som helst.

Dags igen

Då var det dags igen att ta sig till det vardagliga livet efter en lång ledighet igen, lite tar det emot men ska samtidigt bli skönt att få sätta igång igen. Jag är lite seg till en början men det lär släppa ganska fort som jag tycker att det gör så fort man sätter foten på jobbet.

Den här morgonen känns det lite bättre i kroppen och jag tar mig upp utan större hinder, jag klarar mig i alla fall från det värsta så att säga.

Jag tar mig till arbetet och som tur får jag en parkering på den lilla parkeringen intill där jag arbetar, slipper stå på gruset som dessutom är fullt.
Lite blandade känslor faktiskt har jag inför den här dagen då jag vet att vi nu har en ny chef som ska läras kännas, kanske blir det bra eller så blir det inte det. Tiden får utvisa vad det blir.

Lite så här efteråt då jag suttit på det här arbetsplatsmötet får jag en svag känsla av att vi kommer få det lite mera styrt, inte som vi vant oss vid tidigare att slippa inblandning. Jag vet inte men känslan känns inte riktigt bra så jag vet inte... kanske dags att röra på sig.
Jag kan ha fel i mina känslor men kan ju ha fel den här gången men jag tror inte att jag har så fel faktiskt. Då man vill att ett mötesprotokoll ska skickas till chefen för att hon ska läsa det först för att sedan lägga upp det känns inte så bra, tycker att kanske att det är då chefen som ska skriva det på en gång.

Ja, dagen gick i alla fall och jag orkar egentligen inte bry mig så mycket just nu om vad som kan komma att ske på min arbetsplats. Jag har en massa frågor som jag får ta senare, frågor som går emot svaren som jag hade tidigare fått.
Min kväll gick mot ett slut och jag tog mig iväg för att kolla lite fotboll i Tillberga, en skön avslutning på en lång dag så att säga.

Allt blir bra

Ganska trött på att höra det här, allt ordnar sig inom en snar framtid. Lätt att säga sådana saker om man aldrig behöver bekymra sig för någonting annat än sig själv för då är det enkelt att rätta till allting så det blir bra, svårare då man har andra runt sig att tänka på.

Visst har jag väl sagt dem här orden någon gång men då har det handlat om någonting som blivit fel målat eller felräknat, sådana saker brukar vara lätt att ordna till.

Politiker säger att allt blir bra om man röstar på rätt parti men då kommer min fråga, vad är rätt parti egentligen? Visst kan en sosse säga att deras parti är rätt men för den som ska rösta kanske det inte är rätt parti och hur gör man då?

Jag röstar inte på sossarna och har aldrig gjort då deras politik är ganska svängande för mig, vet inte riktigt vad dem vill och vad dem tänker hålla.

Visst tror jag att det mesta blir bra men just inom den politiska banan tror jag inte riktigt på det, mycket som inte blivit bättre av att det blev en sosseregering.

Mycket konstiga saker man sagt man ska genomföra men som till slut liknat alla andras politik... kanske skulle man fundera på att slå ihop alla dessa partier till ett? Missnöjet har ökat mot politik och jag vet inte vilka som är värst egentligen, dem i kommunhuset eller dem som sitter i Stockholm?

Allt ordnar sig men hur vet dem det då det är som ett enda stort kaos på många olika fronter i vårt avlånga vackra land som bjuds ut till alla.

Ja, det bjuds ut till alla andra. Ett sätt att göra oss attraktiva och få stämpeln att här kan man egentligen göra som man vill då man kommer hit. Vill man ha grillparty på gatorna så har man det för är ingen som riktigt straffas för det.

En sak har jag lärt mig och det är att man ska ta itu med sakerna på egen hand för då blir allting så mycket bättre med en gång.

Fortsätter som

Ja, jag har nu återvänt hem och livet fortsätter som vanligt trots att jag fyllt ut mitt liv med ytterligare ett år, inget konstigt med det.

Jag vet att nu kommer det att dröja ett tag innan jag blir ledig som jag varit den sista tiden men det ska jag väl klara av kan man tycka. Har jag klarat mig så här långt så klarar jag mig nog ett tag till.

Det var en helt okej resa till Helsingfors i det stora hela men som jag sade så ska jag nog resa ensam i framtiden för att ha med sig familjen gör att det inte blir lugnt. Det är alltid någonting som inte är bra och det reagerar jag ganska hårt på då jag helst vill att allt ska vara lugnt, jag åker bort för att koppla av men jag tar ändå med mig problemen som faktiskt är ett problem då man inte kan låta bli varandra.

Jag är i alla fall hemma igen men jag vet inte riktigt om jag skulle vilja vara det, om jag fått som jag velat hade jag kunnat vara borta ett tag till.

Jag vet vad jag har att vänta mig här hemma och jag är inte alls speciellt road över det kan jag erkänna, bara en massa arbeten som gör att jag blir tröttare och mera besviken över att jag får göra det på egen hand.

Kanske är jag inte ämnad för det här livet alla gånger men jag lever igenom det och jag vet att jag gör saker och kommer att veta att jag gjort det den dagen då jag lämnar det.

50

Ja, har nu nått den åldern men som jag inte bryr mig om. Jag gör mig inte äldre än vad jag känner mig då det skulle göra att jag åldras i förtid. Inte känner jag mig som 50 kan jag säga er utan jag är den yngling som jag alltid varit och kommer vara.
50 är en siffra som alla andra i systemet och ingenting annat.

Andra skulle fira den här dagen med storslagen fest men jag ser inte poängen med att göra det, varför skulle jag kasta ut en massa pengar på människor som inte är intresserade av mig utan bara av att få festa.
Jag behöver inte bli 50 för att ta mig en fylla, kan jag göra annars ändå och jag har liksom ingen lust att ha en massa människor runt mig under begränsade timmar för att sedan uppleva samma sak efteråt.

Nä, jag flyr undan fältet för att slippa anordna en fest och en massa andra saker, har inget som helst intresse av att fira att jag bara blir äldre och passerar en viss ålder.
Själv tog jag mig till Helsingfors för att få lite lugn om man kan se det som så, jag hade med mig familjen och jag skulle egentligen kunnat vara helt själv om jag ska vara ärlig.

Nu har jag passerat den här milstolpen så det är gjort och det är bara att vänta på nästa om jag nu får uppleva den.

Ruskigt

Vaknar till liv ytterligare en morgon och det innan min klocka väcker mig, vaknar av att jag har så fruktansvärt ont i vänster hands fingrar.

Jag säger inte att det gör ont utan det här är mycket värre ska ni veta, jag känner ingenting mera än den här fruktansvärda smärtan som sitter i. Jag förstår inte vad det här beror på och då man gjort sina undersökningar kan man inte svara på vad det är.

Då jag minst anar det så tapper jag känseln i olika delar, det är aldrig samma och det finns inget riktigt mönster i det hela. Det som jag känner först är att det sticker i delen för att bli helt borta och som i vänster hand en fruktansvärd smärta... otrevligt som bara den.
Äta Alvedon för att lindra skulle kunna vara ett sätt att lindra det hela men jag vill inte tillsätta kroppen med en massa preparat, vill inte bli beroende av det.

Det finns mycket som vi kan se som ruskigt i v¨år underbara värld och en annan sak som jag kan se som ruskigt är det här med valet. Vi får nu höra inför valet alla löften om vad man ska göra för Sverige och hur det ska kunna bli bättre för alla invånare, är det ingenting som vi hört tidigare och det har inte blivit bättre?
Jag vet faktiskt inte vem som ska få min röst då jag tycker att allting låter likadant, har inte ett parti haft en sak med så tar man den på grund av att dem fattat att det är det som drar väljare.

Det kan bli en ruskig utveckling i Sverige då det ser ut så här, det lovas fram och tillbaka vad man ska göra och så blir det inte så i alla fall. Innevånarna får leva med tomma ord för mycket som man snackar om sker i alla fall inte.
Det enda som vi kan enas om är att vi inte kan låta andra leva på dem pengar som vi andra drar in... kan låta rasistiskt men så är det. Vi kan inte tänka på andra hela tiden då vi inte ens har råd att tänka på oss själva.

Ruskigt är det men vi får väl lära oss att leva med smärta och tomma ord.

Dagarna går fort

Jag tycker att det har gått fort sedan jag gick på min ledighet den här gången, har knappt hunnit med någonting annat än att arbeta här hemma. Nu har jag själv valt att hålla på med att renovera men jag har också väntat på att den andra skulle sätta fart med att hjälpa till men det har inte blivit så, man brukar säga att tron kan göra underverk... skitsnack.

Jag tog ut lite ledigt för att kunna koppla av men jag vet inte riktigt om jag kan säga att jag har kopplat av, vet knappt vad det är heller så. Jag känner att det kryper i mig då jag sitter för länge och det är då jag sätter igång med alla dessa arbeten som jag har hemma att göra.

Här ser man hur bra den här operationen var för mig, det tog ett år innan jag fick tillbaka det som jag hade innan.

Dem här dagarna tycker jag bara har forsat iväg utan att jag riktigt hunnit med, bra att tiden går men vore bra om jag själv hann med.

Nu ska jag ha tre dagar ledigt så att säga men jag vet inte riktigt om det blir ledigt då jag har med mig en viss person? Alltid ser man till att skicka över beslut på mig och ställer mig en massa frågor, jag bryr mig inte om det som frågas för jag tycker fortfarande att som vuxen ska man ta beslut själv.

Hände lite

Till en början idag var det inte mycket fart på mig, kände mig lite slö kan jag säga eller ska man säga trött?

Jag har varit igång ganska kraftigt dem här senaste månaderna och det förvånar mig själv att jag orkat med det som jag än så länge har lyckats för gjort. Visst har jag haft ont i alla delar av min kropp men efter ett par timmars vila har jag satt igång igen med det som ska göras, varför ska man kasta bort sitt liv med att vila?

Det går inte att vara på sin topp hela tiden, någon gång måste ju krafterna sina ut lite och det gjorde det idag på förmiddagen. Det var på eftermiddagen som jag kom igen med att orka med en del småsaker, fick upp ett par våder tapet och det är ganska bra för att då står ingenting stilla.
Det är för mig dags att sänka mina krav på mig själv och försöka sprida ut och fatta att man inte kan göra allting på en gång i det här som jag gör.

Unna mig en dag utan att göra någonting gör jag inte utan det ska hända lite i alla fall och det var så det blev idag, mycket slötid och lite arbete men så får det inte vara hela tiden.

Inte mycket till City

Ni får säga vad ni vill men jag säger bara att Västerås City måste vara ett av dem tråkigaste city som jag varit med om, finns inte mycket där nere som intresserar mig.
Med tanke på vilken stor stad det är så är det här något av det stendöda som jag varit med om, det är liksom ingen fart där nere. Vet inte vad våra politiker snackar om egentligen, jag brukar inte åka ner till city för att handla kan jag säga er.
Mina ställen som jag handlar på är Hälla och Erikslund och det är just våra politiker som skapat den situationen.

Jag förstår varför butiker nere i city slår igen, inga kunder som söker sig ner dit på grund av att det är för dyrt att parkera och att affärer slår igen titt som tätt. Dem butiker som finns betalar överpriser i hyra och som gör att dem måste slå igen efter ett tag.
Med sjunkande kundantal så klarar man inte av att försörja sig eller ha anställda i sina butiker, billigare att då flytta dit man vet att kunderna tar sig.

Jag tror i min enfald att det skulle behövas lite billigare markhyror och längre öppettider i dem olika butikerna för att få ett centrum som lever, ska inte heller glömma våra barn i dem lägre åldrarna som skulle behöva lite mera aktiviteter just inne i centrum till rimlig kostnad.
Ett centrum som lever ska vara grönskande och färgrikt och då snackar jag inte om dem här fula puckar man placerat på ett ställe och tror sig vara duktiga, fy fan vad fult.

Jag själv undviker som sagt var att åka till centrum på grund av att det är så fult överallt, saknar en rad äldre byggnader som sätter sin prägel på staden.
Som politiker har man tagit sig rätten att smälla upp en massa fula byggnader eller annan skit bara för att man tycker det ska vara så. När ska folket få vara med och tala om vad man egentligen vill ha?

Mycket förändringar

Visst har det varit mycket förändringar det här året men jag vet inte om alla förändringar varit så bra egentligen, det kanske inte har gynnat alla så att säga.

Jag har förändrat mitt hem ganska mycket på ett plan men det är behövliga förändringar för att få till ett hem att kunna leva i utan att känna sig som en andra handens människa bland alla höjdare, ja det finns dem som tycker så på grund av att man inte bor i hus.

En annan förändring för oss alla är att det varit en extrem sommar med grader som vi inte ens har haft på den här breddgraden under så många år, 33 grader varmt vissa dager och et kan vi nog säga är extremt.

Jag tror att det inte är över utan vi kommer att få extremt väder i framtiden på grund av olika orsaker så kanske det är dags för oss alla att agera. Vi kan inte längre säga att vi inte ska sortera utan det är nästkommande generations problem... jag har hört kommentaren och jag blir bara förbannad.

Andra förändringar är att man slår ihop två klubbar och detta för att man fått ett bete om extra pengar, bara dem som utövar idrotten som förlorar på det. Det handlar om att ta fram elitspelare och dem som inte lägger hela sitt liv på det här satsar man ingenting på, allt känns bara fel.

Läser i Västeråsaren från redaktörens sida vad valet kan göra här i Sverige, tycker att han ska vara tyst för han är delaktig i att förstöra för våra ungdomar som spelar och gror bara en massa bekymmer runt sig.

Visst är det bra med förändringar men jag undrar hur många som är beredda på dessa, inte många som man kanske tror. Vi människor behöver tydliga riktmärken om vad som gäller men en del vill inte följa dem då dem tror sig vara "Övermänniskor" som kan göra som dem vill.