måndag 16 mars 2015

Svår sömnapné

Japp, det är bara så att en del ska drabbas av en massa saker som man inte vill ha men som kan vara svårt att värja sig ifrån, man får det även om man inte vill ha den.
Man tror sig vara en övermänniska ibland och det var det som jag trodde jag med men si där, man sket i det blå skåpet som man brukar säga.

Hjärtat säger ifrån med att sluta kasta ut blodet som det ska, taskigt med syresatt blod som strömmar i ådrorna och kanske inte undra på att kroppen kändes som en jäkla sandsäck många gånger. 
Blodtrycket högt så det skrek om det bara för att man ville vara så mycket både här och där, brydde sig inte om att man själv mådde bra om bara andra gjorde det genom att få som dem ville ha det.
Sov dåligt på nätterna men gjorde allt för att klara av det bara för att andra inte skulle belastas av det som man sade sig inte klarade av men som man ändå gjorde då det passade sig själv, ingen som klarar sig på 2-3 timmar per dygn... någonting måste det bli av med skiten?

Domen klar i alla fall för en annan, medicin resten av livet och knuten till en maskin på nätterna för att kunna sova utan att skadas av sin egen kropp som inte vill  fungera som den ska. 67 andningsuppehåll under en enda natts sömn, uppehåll som ligger på 25-50 sekunder vid varje tillfälle... ruskigt så mycket syre som inte kommer till kroppen och inte undra på att man var trött på morgonen... inget värdigt liv kan jag ju säga.
Bara att inse det att det där "normala" livet kan man ju glömma och försöka att acceptera sitt öde.

Svår sömnapné fick man och en massa annan skit för att man ska vara snäll och ställa upp på andra människor medans man själv blir sparkad på bara för att man vill vara det, rent för djävligt kan man säga att det är.
Här gäller det att vara stark för att inte gå ned sig och inte agera utåt och hur gör man det? Det fungerar faktiskt att skriva om det då man blir påmind men skulle vara skönt om andra runt en kunde förstå att man inte är som man var förr... man blir inte yngre om man säger så.

Kanske ska man göra som många andra, skita i andra och bara bry sig om hur man har det själv, låta andra göra det som man själv ska göra. Det verkar fungera för andra och komma undan hela tiden så kanske ett koncept man skulle pröva på för att bara må bra?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar