Bara att inse det, det är dags igen i morgon att ta sig till jobbet för att jobba ihop lite pengar som ska användas till att leva för. Känns lite grymt att man ska behöva arbeta så mycket för att inte kunna leva men jag är inte ensam om det så det får väl vara en tröst.
Allt blir bara dyrare och man får inte så mycket för dem pengar man tjänar ihop och den största utgiften är bostaden, märkligt att det man använder sig minst av kostar mest.
Kanske i framtiden kan man spara in på boendet, skaffa sig lite mindre och då en stuga som inte behöver kosta skjortan på en men det blir då barnen har flyttat ut.
Nu när man har körkort och bil så kan man bo en bit utanför den där stora dyra staden och då kan man spara pengar på så vis. Jag vill inte bo mitt i smeten så att för mig kommer det att bli en dröm att kunna göra så.
Det blir en lång helg som jag ska göra nu men jag vet att jag har saker som ska göras och det gör att det känns lite lättare att komma tillbaka till jobbet efter sjukdom och en del dagar borta. Det finns alltid saker att göra kan jag ju säga men jag kan inte säga att allting är så roligt att göra för då ljuger jag bara för er och att ljuga kommer jag aldrig att göra då det aldrig löser någonting.
Jag vet bara en sak egentligen och det är att det är kanske dags för mig att röra på mig igen, har gjort det jag kan.
Att arbeta måste jag göra för att dra in pengar så länge jag har barn och så ska det vara men visst, hade inget haft emot att slippa. Pengar måste man ha för att överleva har jag insett men pengar betyder inte så mycket för mig och har aldrig gjort utan jag är bara glad om jag har så att allting går runt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar