Vissa saker eller samtalsämnen kan få gamla sår att slitas upp återigen. Man säger att tiden läker alla sår men så är det inte, vissa sår kommer aldrig att läka den ömma själen som vi alla har.
Vi lär oss att man inte ska prata om vissa saker för att det som en gång hänt finns alltid kvar där trots att vi säger att vi lagt det åt sidan, jag har inte lagt undan det kan jag ju säga. Jag reagerar hårt då jag ser eller höra samma sak hända andra.
Många tycker att det är den som är drabbad som ska straffas för att det är deras eget fel att dem har blivit utsatta, visst är det så, dem har inte slagit tillbaka innan det gått för långt och det är det enda som dem är skyldiga till. Den som blir utsatt måste lära sig att tidigt slå tillbaka för att visa att det inte är någon id'e att fortsätta dumma sig men av någon anledning har samhället tyst talat om att det är den som drabbas som är problemet.
Mina sår revs upp idag igen, allt som jag varit med om kom bara tillbaka och någonting grät inom mig, det var som att man tyckte att det gamla skulle inte pratas om men jag menar på att man aldrig velat lyssna på det som hände mig. Man ansåg då det hände att det var mitt fel men så var det inte, jag orkade inte stå emot allting som bara kom emot mig, jag gjorde mig till ett offer.
I dagens läge är det lite svårare att utsätta mig för olika saker för jag slår tillbaka ganska hårt då jag märker av någonting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar