Dags igen

Då var det dags igen för att ut och resa eller vad man nu ska kalla det för, brukar säga att jag flyr en stund från det vardagliga då det slår mig att jag faktiskt tar med mig en del av den. Ja, man får väl ta det som det är men jag kan ju säga att om några år så behöver jag ju inte ha med den delen heller utan bara kan fly från allting.
Man behöver ibland att bara få vara ensam en längre stund från allting.

Det gick bra att köra till parkeringen där Bettan 2 skulle få vila en vecka utan körning eller annat, skulle vara skönt om jag slapp den där dubbla informationen som jag ibland kan få av hon där som sitter bredvid mig och säger saker och inte säger någonting ibland.
Det blir lite förvirrande då man helt plötsligt utbrister saker som inte alls har med körningen att göra.

Att behöva lämna ifrån sig Bettan 2 var inte så kul då jag är väldigt rädd om henne och det är ju hon som ska ta oss hem igen om en vecka. Det var nästan så att jag inte ville lämna över nyckeln till dem där i garaget men jag kan ju inte ha henne med mig så... skulle jag så skulle jag nog ta med henne.
Nu ska det bara kopplas av så att man kanske får nya krafter, hoppas på att det inte bara är jag som ska sköta allting den här gången.

Flygningen går bra ner till Kreta och värmen, 25 + slår emot en då man kliver ur planet för att komma in till terminalen så att vi får våra väskor, en lång väntan innan vi hittar på väskorna där på bandet. Greker arbetar inte speciellt snabbt alla gånger kan jag lugnt påstå men dem är förbannat trevliga istället.