Extra

Inte ofta jag gör det, jobbar extra men det för att jag inte vill och jag är inte intresserad av att tjäna några kronor extra heller för den delen. 

Det som jag jobbar in extra går bara till en massa extra skatt så varför skulle jag jobba en massa extra. Jag blir inte lyckligare av att få några kronor till i min börs utan det blir bara mera att bli av med under månaden.

Nä, det där med att jobba extra är ingenting för mig hur som helst.

Dem gånger som jag jobbar extra är då det saknas personal och är akut men aldrig annars för jag är inte alls intresserad av att arbeta mer än vad jag redan gör kan jag ju säga. Det finns annat som är viktigare för mig än pengar i detta liv som jag har men det har jag ju inte heller så... det skulle jag ha tänkt på innan jag började som jag gjorde.

Varför slita ut sig mer än vad man behöver för att försörja en massa andra med mina skattepengar?

Det finns dem som ruskar på huvudet åt mig för att jag inte är intresserad av att jobba extra men jag säger som det är och dem blir bara mer och mer förvånade över svaret. Jag lever inte för evigt och då jag inte vinner speciellt mycket på det så väljer jag bort det där med att jobba extra.

Varför

Många har frågat mig varför jag inte är som alla andra och min fråga blir då, hur är alla andra?

Jag får alltid höra hur roligt och trevligt det är att göra saker som att gå på krogen eller gå på en fin restaurang men jag menar på att jag kan supa mig full hemma och äta på restaurang, om jag gör lite fin mat hemma så är det lika bra... jag är ingen som lägger ut en massa pengar på saker som jag kan göra hemma.

Efter va jag fattat det som så kostar ett glas vin 70 spänn på krogen och det får jag en flaska vin för på bolaget och då är det inte ett glas, om nu inte glaset är på helflaska vill säga.

Jag har inget intresse alls i att gå på krogen eller möta andra människor, supa mig full och käka gott kan jag göra hemma och träffa människor får jag nog av genom jobbet och då jag går runt i stadens affärer.
Varför skulle jag sakna att gå ut för? Har inget för det i alla fall så som jag känner det och jag har aldrig haft det intresset...

Jag vet att det finns många som inte tycker att jag är som alla andra men det är inte så svårt, vill inte vara som alla andra heller så. Jag är den jag är och jag brukar kalla mig för anarkist, en människa som inte luras till att vara eller tycka som alla andra. Det finns för många av den sorten som gör som alla andra och tycker som andra bara för att stå i samma fålla som dem men jag hör inte dit.

Varför skulle jag vara som alla andra och vad har jag för glädje av det egentligen? Ingenting så som jag har fattat det som...

Tre trötta

Jag har haft tre intensiva dagar och jag har varit otroligt trött efter dem, en skön trötthet. Man ska vara trätt efter att ha varit igång och jobbat men man ska inte vara trött för att man inte haft saker att göra utan för att man har haft saker att göra.

Jag kan inte säga just nu att jag inte har en massa tid som jag sitter av utan nu är det egentligen tvärtom, jag har lite för mycket att göra.

Jag tänker inte klaga på att jag har för mycket att göra utan jag ser det som ett tecken på att man kanske förstår nu att det som jag har att göra räcker mer än väl för att det ska sättas in någon mera vissa dagar. Vi har arbete så det räcker för två enstaka dagar men inte alla dagar, det är dem här timmarna dem vissa dagarna som behövs täckas.

Tre trötta dagar för mig har det varit och jag har sovit innan jag ens har tänkt på att jag ska sova, det är det sköna med det hela då man haft att göra. Nu skulle många säga att man inte kan bli så trött av det som jag gör men det är det man kan bli kan jag informera, inte samma sak hela tiden utan en stor blandning av sysslor.

Jag har väl aldrig varit utan arbete men det är den där tändningen som jag saknat som gjort att jag inte orkat med att göra en massa saker.

Nu känner jag bara att jag är nyttig i och med att jag har saker hela tiden att göra för att utveckling ska kunna ske.

Så är det

För att saker ska hända så krävs det många gånger en person som slår näven i bordet och rent ut säger att det får vara nog med barnstugan... det går inte att lalla med i alla människors konstiga nycker för att få som man vill.

Finns man med i ledet så är det bara att rätta in sig och följa det som sägs ska göras men så har vi dem här som inte förstår allvaret i det hela, dem har lyckats med att bli anställda men skiter i vad som sägs.

En hel del

Man kan inte säga så mycket annat än att det har blivit mycket livligare trafik för mig sedan i början av juni månad det här året. Efter att jag gjorde mitt ingrepp så har jag orkat med att röra mig på ett helt annat sätt än innan och jag är nöjd.

Att klara av att promenera gör att man känner sig mycket friare än vad man gjort på länge, om jag kan bli lite magrare av det så skulle jag bli ännu lyckligare.

En rörlig person har jag varit i hela mitt liv så att få ett sådant fel som gör att jag inte kunde röra mig var värre än döden kan jag säga, handikappad men med en önskan om någonting annat.

Att vara så beroende av att kunna ta mig fram med ett fordon var jag ett tag men kunde inte cykla trots att jag ville, fick förlita mig på moppen ända fram till att mina händer inte klarade av det.

Nu är det bilen som får ta mig fram längre sträckor men att promenera är någonting jag älskar att göra... så en lång promenad för mig är ingen match efter ingreppet.

Just den här dagen blev det mycket gående för min del man jag klagar inte, är så skönt att kunna röra sig som en riktig människa ska kunna göra för att må bra.

Nu ska jag bara rikta in mig på att försöka börja med att träna för att bli starkare och starkare på alla möjliga sätt. Man överlever inte bara på att ha starka käkmuskler...

Nöjet är kort

Man brukar ju säga det om saker som är roliga men så är det även med det här bidraget som man får en gång i månaden, man jobbar hårt för att få det under så kort stund. Då man fått den ser man siffrorna men sedan är det inte mycket mera för då ska alla räkningar betalas och då är nöjet borta.

Visst blir man trött på att inte få behålla mycket av dem pengar man får, kanske har man valt fel yrke och skulle sadla om till politiker som inte alls behöver göra så mycket för det som dem får i bidrag. Tror inte att dem svälter eller behöver dra in på någonting alls...

Man får det där bidraget varje månad men det försvinner lika fort så varför ska man ha bidraget? Kanske vore det bättre om arbetsgivaren stod för alla utgifter och gav oss en fickpeng men då skulle det väl bli orättvist eller så skulle någon även det system utnyttja.
Ja, jag är ju en av dem där som inte tycker att pengar är allt, jag vet jag måste ha dem för att överleva men det är inte viktigaste i mitt liv kan jag ju säga er... finns mycket som är gratis att njuta av.

Vi får akta oss riktigt ordentligt för snart kostar det att andas, det finns mycket man kan sätta skatt på för att låta oss betala det som vi tjänar varje månad.

God morgon

Ja, man tog sig upp den här dagen också för att göra en dag. Det måste finnas ett skäl till att man ska komma upp dag efter dag, ett syfte har man trots allt i det här livet som jag fattat det som. Jag har ibland funderat på vad det är för syfte man har som gör att man alltid vaknar upp på morgonen för att göra en dag till i denna ondskefulla värld.

Jag har kommit till den slutsatsen att jag måste vara med ett tag till för att se till att vissa saker inte sker eller sker, beroende på hur man ser det.

Visst är det skönt när man fattar att det finns ett syfte till att man vaknar upp och möter en ny dag som man egentligen inte alls vet hur den ska bli? Man gör dagen som den kommer och kanske lika bra det, visste man redan så hade man kunnat ligga kvar där i sängen för att slippa tråkiga saker.
Man har ett stort syfte i att leva och det är att överleva fram till den dagen då det inte finns ett syfte längre...

Pysslat lite

Det är tur det att man är en kreativ man som inte behöver ha tråkigt då det är tråkigt. Man ser bara till att hitta på saker för att få tiden att gå och idag har verkligen tiden gått framåt, kunde ju ha mått lite bättre men varför klaga då man haft att göra?

Ett projekt som jag startade upp för länge sedan på jobbet och som jag återupptog idag för att bli klar med det så fort som möjligt. Att vänta mycket längre ska man inte för då kan det bara falla i glömska och aldrig bli återupptaget igen... ibland blir det på det viset och ingenting som jag vill.

Jag har levt efter det mottot att om man sätter igång någonting så ska man slutföra det, det är så man visar att man kan räkna med att ett jobb blir gjort.

Hela dagen har gått till att pyssla med lite saker på jobbet för att bli klar med det arbetet som vi planerat under så lång tid men inte gjort verk av, det har funnits ett stopp som vi nu har tagit bort. Nu ska det bli gjort så att miljön blir bättre för oss som ska arbeta och kanske kunna få vara ifred en stund utan att sitta på vår arbetsplats på lunch. Jag känner att man kan inte vila på ett kontor.

Den kreativa gamla personen plockade jag fram igen för att jag inte kunde sitta och titta på eländet, har andra et vilorum så måste även vi kunna ha det men då måste någon ombesörja att det kommer till.

Jag som är där mest så lotten hamnar på mig att jag ska göra det här och jag gör det med glädje kan jag erkänna, lite kul att hålla på.

Ännu en bra

Jaha, jag trodde inte jag skulle få säga det men idag har det varit en bra dag igen och det just för att jag haft saker att göra under min arbetstid. Det snurrar på med det som jag satt igång och jag känner att jag gör någonting meningsfullt av det hela.

Det är lite saker kvar som ska göras men varför ha för bråttom med det? Det ska gå lagom fort så att man har saker hela tiden att göra och får fler fina dagar...

Det är just så här jag vill att det ska vara, ha att göra så man inte märker av tiden går för då vet man att man varit upptagen med en massa saker.

Sitta av tiden är inte riktigt det som jag vill göra för då kan jag lika gärna ligga hemma och sova och vad gör man för nytta då?

Karolinska

Dags för ett uppföljningsbesök av hjärtat var det nu.

Upp tidigt som attan för att ta sig dit med ett tidigt tåg den här gråa dagen som vi hade i Västerås, trött var jag och jag hade med mig en trött dotter som inte ville ge sig i det här, hon skulle med. Att hon orkade med att ta sig upp klockan fem var helt otroligt måste jag säga, en sådan trött person som henne har jag sällan skådat men okej, lika bra att hon får åka med.

Upp på tåget och sedan iväg men jag vet inte riktigt om jag tyckte att tågresan var så kul, för första gången mådde jag illa av att åka tåg då det skakade ordentligt. Den där vilan som jag trodde jag skulle få infann sig inte alls, det gick helt enkelt inte.

Huvudet ruskades fram och tillbaka och jag kände hur allting i magen bara vände sig runt och ville komma upp.

Ska ju bara tala om jag var lycklig då vi kom fram till Stockholm.

En promenad på morgonen, en helt otrolig morgon också bort till Karolinska för att sätta igång med besöken som jag hade idag. Ultraljudet är det som jag alltid bävar för då jag tycker att det är otrevligt, obehagligt då dem trycker så det ömmar men gick i alla fall bra.

Lustigt är det att jag får ny information hela tiden kring min sjukdom som ingen velat säga någonting om till mig, man har krupit runt hela tiden från Västerås sjukhus men från Karolinska får jag reda på saker.

Besöker läkaren som konstaterar att allting ser bra ut vid den här första kontrollen och det kan jag bara tacka för, nu har jag ett annat problem att lösa och det är den här förbannade magen.

Nästa kontroll på Karolinska ska ske efter jul och jag har faktiskt inget emot att åka dit för mina kontroller, har ju själv fått välja det så.

Det är sjukt

Visst är det totalt sjukt att det kan gå till på det sättet, vi tar ifrån oss själva för att ge till någon som inte ens lyft ett finger för att få det. Jag kan mycket väl förstå att man vill komma till landet som ger och ger trots att det inget finns att ge men ändå ger...

Rättvisans land har man kallat Sverige ett tag men jag har liksom inte hittat den där rättvisan man snackat om, det är kanske rättvist att ta från svensken och ge till nyanlända? Inte vet jag men inte kan jag kalla det för rättvisa utan jag kan bara säga att det är ett idiotiskt system som ser till att svensken får dra in på mer för att nyanlända ska få mera.

Kanske dags att göra uppror rejält i staten men som vi vet allmänt så är svensken ganska feg av sig.

Inte får jag en dyr hyresrätt av min kommun om jag skulle behöva det och inte får jag bidrag om jag lägger av med att arbeta, jag får sälja av allt av värde innan jag kanske kan få hjälp, ja, jag säger kanske för det är då inte säkert att jag får hjälp.

Vi ser hur man har hemspråk i skolan och det är även en bit som jag starkt protesterar mot, tycker kanske att man skulle till en början lära sig svenska innan, man kommer inte långt med att enbart säga "jag ska knulla din morsa"... för det är dem duktiga på att säga till oss svenskar.

Det är så sjukt system vi har i Sverige där man är mer mån om hur utomstående och nykomlingar mår istället för att tänka på hur vårt eget folk mår. Det är trots vi som får kämpa för att dessa ska få sina pengar och kunna leva i överflöd många gånger.

Hann med mycket

En sådan där dag som man ska vara nöjd över hade jag idag. Jag hade saker att göra och som måste göras för att ta nästa steg i utvecklingen för hela stället, det var bara skönt att vara i farten hela dagen.
Jag klagar inte över att det finns att göra men då det varit för lite att göra ett tag så blir det bara jobbigt när allt kommer med en gång.
Det ska helst finnas hela tiden att göra men man måste veta vad man ska göra för att vara där.

Alla punkter som satts upp och som skulle göras fick jag gjort under den här dagen så visst kan jag känna mig nöjd, trots att jag var trött så fick jag det gjort. Märkligast av allting var att jag vaknade till av att jag hade saker hela tiden att göra. Det är ju så här jag vill ha det för att man ska må bra då man är på sin arbetsplats, många tycker att det är soft att vara hos oss och tjäna sina pengar utan att göra mycket men dit hör inte jag.

Nu kan jag bara se fram emot dem projekt som jag har på gång för det betyder att jag har en del som ska genomföras på min arbetsplats, tror att jag kommer hålla mig nöjd ett tag i alla fall.

Måste synas

Jag har förstått att det finns dem som alltid vill synas och att man ska tycka att dem är fantastiska, det går så långt så att man säger emot sig själv. Man tycker att man är så fantastisk så att man tror att en hel by ska slockna om man inte fanns där, det är det som kallas för storhetsvansinne.

Det finns en del som tror att dem är lika bra på allting men det ska dem veta, det finns flera saker som dem inte klarar av. En sak som dessa människor verkligen inte klarar av är att få kritik eftersom dem flesta har höjt dem upp i skyarna, i deras lilla by vill säga. Nu kommer det en från stora staden och säger att den här personen inte alls är så bra som han vill göra sig.

Visst har man stått på topp en gång men det betyder inte att man alltid kan vara där, tyvärr finns det dem som inte förstår när det är dags att lägga av eller i alla fall be om hjälp för att det ska fungera. Det finns alltid någonting som skulle kunna fungera bättre om någon annan höll i det, man kan inte sköta allting på egen hand för det gör laget eller klubben bräcklig.
Den dagen då den här personen inte finns längre så går det hela åt helsike eftersom man förlitat sig på en och samma person.

Dem här som hela tiden vill hävda sig och synas är i många fall värdelösa på dem sakerna som är viktiga för att det ska fungera, en del är planering...

Valet är gjort

Dags att rösta var det idag men vad då? Det är inte så många som röstar i det här valet men kanske dags att fler gör det för att påverka på alla områden man kan...
Nu vet jag inte hur viktigt det här valet är men lika bra att rösta den här gången för att det ska bli så bra som möjligt för alla i landet.

Det glömda valet kallades visst det här valet men jag har inte glömt det, jag har bara struntat i att rösta i det. Den här gången kände jag att det var viktigt att rösta för att kanske ska bli lite bättre inom kyrkan för nu liknar det ingenting.
Vad jag valde ska jag inte säga och lika bra det för det är ingen som har med det att göra, hur man än röstar så blir det ändå bara fel.

Man står inför många val här i livet och så är det, inte alltid man gör rätt val men för mig känns det som att hur jag än röstar så får jag aldrig som jag vill. Jag röstar men inte är det någon som lyssnar på vad jag tycker för det... man slickar bara folk inför valet och skiter sedan fullständigt i dem. Vi ser ju redan nu hur man delar ut valfläsk för att komma till makten eller behålla den, hur man i alla fall sviker efter valet.

Karlstad

Man måste vara lite knäpp för att göra en sådan sak som att sätta sig i bilen för att åka ner till Karlstad och kolla på innebandy.

Grabben skulle inte spela men vi hade tagit beslutet att vi kunde ta en tur ner och titta på ett par matcher, den på eftermiddagen var den som var mest intressantast då den skulle vara emot Skälby.

Lång väg att åka för att titta på lite innebandy men vi gör annars inte så mycket så, det kan vara bra för grabben att sitta på läktaren för en gång skull och titta. Han vet inte riktigt om han kommer fortsätta heller så den här trippen skulle fylla ytterligare ett syfte och det var att bestämma sig för att fortsätta.
Fortsätter grabben spela så har vi sagt att cup åker vi inte på då det blir lite för mycket pengar igen. Det finns som sagt inte hur mycket pengar som helst att kasta upp.

Vi kom fram i god tid för match ett, kände mig inte så att man riktigt tillhörde gänget om jag ska vara ärlig. Det finns föräldrar som verkligen tillhör dem här som grupperar sig... håller undan vissa andra från att komma in i gruppen.
Så kan det vara, det är tur att det finns andra föräldrar som kommer utifrån och dem är tacksamma att vi finns i alla fall.

Vi såg våra matcher som vi kom för och det togs bilder för att göra den där reklamen för laget, vet inte om det är uppskattat precis men gör i alla fall ett nytt försök.
Man måste vara ett riktigt fan för att köra ner till Karlstad för att se innebandy eller så är man bara knäpp men nu har vi gjort det...

Terrorism

Vi snackar hela tiden om den terrorism som vi har i världen men vi pratar mindre om den vi har inom landet för det kan nästan liknas vid terrorism.

Det förekommer dagligen någon form av mobbning på våra skolor och våra arbetsplatser men det är inte många som vill prata om det här problemet. Jag vet inte riktigt varför man inte sätter upp riktiga exempel på vad som kan ske när man mobbar andra människor, jag anser att man ska göra likadant mot den som utsätter.

Det jag fått lära mig är att den som utsätts är den som alltid ska straffas och den som utsätter är den man ska hjälpa, det här är någonting som är jättekonstigt. Inte tror jag att det hjälper att ge stöd åt dem som utsätter för det liknar mest en belöning åt dem då det satsas en massa pengar på rehabilitering.

Den som blir utsatt får inte mycket stöd av samhället, dem får lita på att deras anhöriga finns till hands i alla situationer.

Bedrövligt

En sådan där dag igen hade jag, en dag då jag var så fruktansvärt trött trots att jag sovit. Det var mycket energi som gick åt för att ta mig upp och då jag gjorde det så hade jag inte mycket tid på mig. Det är bara för mycket just nu och jag tror att det är det som påverkar mig på det här viset och gör att jag mår ganska dåligt...

Min mage har börjat spöka rejält och det gör ont i bråcket som jag har men jag tänkte avvakta ett tag till så att det blir ett akut tillfälle, det kan man inte nonchalera. Nu tycker jag kanske att man skulle ha åtgärdat det hela innan det blev värre men man menade på att det var ingen större fara.
Jag tycker att det är dags nu för det har blivit större och jag blir illamående av alla dessa saker som tarmen kan ställa till med.

En rent bedrövlig dag har det varit för mig kan jag erkänna och det är knappt så jag klarat av att hålla mig vaken. Man måste vara vaken för att sköta sitt arbete men idag har jag bara velat sova hela tiden... hur jag lyckades med att hålla mig vaken är för mig en stor fråga men lyckades.
En del saker kan hålla mig vaken men samtidigt finns det en del saker som kan få mig att bara slockna som en död ros.

En rolig dag hade jag som sagt var inte och inte blev den bättre av att veta att jag skulle ha ett arbete som jag reagerar mer och mer på. Det jobbet får mig att känna mig som en slav som ska göra saker som jag inte riktigt tycker är någons uppgift att göra för att andra alltid ska klara sig undan det som ingen annan skulle komma undan så även det gjorde min dag bedrövlig.

Nu börjas det

Jag visste om det, det skulle komma efter sommaren så ingen överraskning alls. Det är faktiskt riktigt skönt att allt har satt igång så att det blir ett slut på det hela en gång för alla, hoppas på ett slut i alla fall.

Ja, jag vet att felet hos mig kommer att vara i resten av mitt liv men kanske kan jag få vara ifred ett tag efter den här omgången.

Nästa vecka tre olika besök inom sjukvården och det på två dagar, ganska mycket på så kort tid och jag vet att jag kommer att vara trött.

Jag blir trött efter alla mina läkarbesök men dem ska göras och jag får vila efteråt. Det här är någonting som bara måste göras för att komma vidare i det hela som jag har och den situation som jag är i.

Jag kan inte säga att jag mår så dåligt i hjärtat som är det största felet med mig, visst kan jag känna av det ibland men det är då jag blir stressad eller upprörd.
Det här är helt naturligt att hjärtat tar stryk av dessa saker så det kan jag inte göra så mycket åt mer än att försöka motverka det genom att sluta stressa och sluta ta åt mig för mycket.

Hotelser

Verkar som att det är någonting som är väldigt populärt i dagens läge, hota över telefon. Jag har aldrig förstått det där med att sitta och skicka sms med hotelser eller bilder med sina hot, dem går ju för helsike att spara!
Hur dum kan man bli kan jag fråga mig faktiskt och det här med att vara anonym är svårt att vara i dagens läge, hotar du någon så går det alltid att få reda på vem du är.

En sak som jag har märkt av är att det förekommer mycket hotelser från dem som kommer utifrån eller är födda här med utifrånkommande föräldrar. Det man själv har flytt från tar man med sig hit och fortsätter med, min fråga är ju bara varför man har då kommit hit för. Sverige är väl ingen uppsamlingsplats för det som ingen annan vill ha.
Två kategorier har jag märkt leder ligan av detta och det är somalier och kurder... mycket märkligt.

Jag är ingen älskare av dessa två nationaliteter och kommer aldrig att bli och jag har mina orsaker. Stopp där! Jag säger inte att det inte finns bra människor bland dem också men dem är förbannat sällsynta kan jag tycka.
Kommer man hit så kan man inte bara gapa och skrika om att samhället är orättvist och börja med sina hot mot oss svenskar, är det några som är orättvist behandlade i sitt eget land så är det svensken.

Visst har vi rasismen i det här landet, kan inte förneka det men man ska inte påstå att det är bara svensken som bedriver den. Numera kan du inte säga ett dugg om utlänningar utan att vara rasist men är det en utlänning som säger en massa om svensken så är den inte rasist.
Jag tycker att vi svenskar inte är speciellt rasistiska utan det är utlänningar som skapar den rasistiska synen mot oss.

Mitt råd till dem här delen som tycker att det är okej att slå sönder andra är att lägga ned. Det är inte tufft att hota att man ska ta med sig fem killar till för att slå sönder en person, ganska fegt men kanske så man gör som kurd.
Det är sjukt att en kurdisk kille sitter och sms ar om att han ska knulla en annan kille, är han homosexuell eller? I mina öron låter det som en våldtäkt från en homosexuell person som blivit utsatt för det själv och verkligen gillar det, skada någon som inte ens har samma homosexuella eller bisarra läggning.

Vilka kompisar

Man pratar ofta hur många vänner eller kompisar man har men då kommer man till den största frågan, är dem verkligen vänner eller kompisar?

Hur ska man vara som kompis för att det ska vara en kompis som man kan lita på eller umgås med dagligen?

Det finns många frågor kring det här ämnet och visst lurar man sig själv ofta med att kalla någon kompis trots att det inte är en sådan, jag använder ordet bekant numera... tycker faktiskt att det ordet stämmer bättre in på dem allra flesta i dagens samhälle.

Man kan ju fundera lite om det är en riktig kompis om han/hon utsätter dig för en massa saker som inte är helt okej, jag kan inte tycka att det är en kompis om den får dig att snatta exempelvis.

En kompis är en person som man kan anförtro sig åt utan att halva staden får reda på vad du sagt, numera tycker jag att det cirkulerar mycket skit i staden om både dena och den andra och det kommer från så kallade kompisar.
Man undrar om man förstår vad det är man gör när man sviker sina kompisar, man kan bli väldigt ensam på grund av det. Det är helt okej att markera för sin kompis att om den gör någonting olagligt så är kompisskapet över.

Jag har sagt att jag är inte kompis med någon då jag anser att det är ett så brett begrepp, kallar alla för bekanta och då behöver jag inte heller bry nig.
Jag säger inte mer än vad jag behöver många gånger och då är det ingen som behöver må dåligt över det heller men då jag märker någonting är fel så pratar jag gärna.
Nä, skippa det där med kompis för det finns inga riktiga kompisar längre.

Oden

Jag var och tittade på,den här matchen som skulle spelas idag på Blåsbo, behövde inte se hela matchen men av det som jag såg så förstod jag en sak, dem spelar som grisar. Det är ingen fotboll dem spelar utan det är enbart en grisboll dem spelar och tränaren Per tycker att det är helt okej.

Det är ju bra att tränaren tycker att dem är bra men jag anser att han gjort sitt som tillåter det här spelet som skadar motståndaren.

Jag har mycket synpunkter på Oden kan jag ju säga och det blir bara mer och mer ju mera jag ser dem spela. Det här är inga riktiga spelare som spelar för då skulle inte händer och armar användas som dem görs i spelet.

Det finns en svart spelare där som jag kallar för händer i ansiktet för det är just det han gör, använder sig av dem i ansiktet på motståndaren hela tiden.

Oden har gjort sig kända som ett som sparkar sönder spelare då dem ligger under i matchen, gör allt för att skada för att vinna sina matcher.

Har läst referaten som tränaren skrivit och jag känner inte igen matchen i hans beskrivning...

Fullt upp

Min dag har varit full av saker som skulle göras men passar mig bara bra. Jag ville ha att göra som jag noterade tidigare och för att ha saker att göra så måste jag skapa det på egen hand, ingen annan som gör det på det ställe där jag är.
För att inte hjärnan ska förstöras av all stillhet så måste man tänka ut hur man vill ha det och sedan komma på hur man ska genomföra det hela.

Visst hade jag lite av det som jag ska göra inom ramen för mitt arbete men sedan då allt det är klart och alla avböjda besök så måste man få tiden att gå framåt. Det gör jag genom att planera den där tråkiga miljön som vi har på vårt kontor, ett ställe som känns som ett fängelse många gånger. Jag vet att det finns arbetsplatser som har det mycket mysigare än vad vi har, deras arbetsplatser kan man koppla av på men hos oss är man spänd hela tiden.

Efter att ha gjort nytta på jobbet den här dagen så tar man sig hem för att få dem där timmarna att vila upp sig på innan man ska jobba igen.
Trodde att allt skulle vara bra men tji fick jag, samma sak igen händer men ännu värre. Jag förstår inte varför man inte fixat det...

Det regnar in i vardagsrummet, nu var det så att det droppade här inne och jag visste inte vad jag skulle göra först, allt låstes. Jag blir tokig på den här föreningen som inte agerar med en gång utan låter det bara gå, det blir ju bara värre med tiden och kostnaden ökar med det.
Andra gången nu som det anmäls och nu är jag riktigt förbannad för jag vill ha någonting för mina pengar jag med.

Ännu mera

Som jag sagt tidigare, har man inte tillräckligt att tänka på att göra så får man ännu mera.

I det här fallet är det inte jag som skapar alla dessa saker som jag får att tänka på, det är andra människor som skapar detta. Lite svårt har jag att förstå varför man inte kan låta bli att dumma sig med andra som en gång sagt ifrån, någonting måste ju vara fel i skallen på dem?
Jag ger inte så mycket för mänskligheten för jag vet bara att den kommer att förinta sig själv någon gång i framtiden, om det kan starta om igen sedan kan man aldrig svara på.

Jag tror alltid att nu är det slut på allt det här att tänka på men jag lurar mig själv hela tiden, det kommer bara nya saker hela tiden som ska tänkas på.
Bryr mig inte så mycket om att det är mig saker drabbas men då det är mina barn så kan jag inte släppa det. Märkligt nog så är det så att då allting lugnat ner sig så kommer det igen... är som att man inte kan släppa den där tanken om att man ska pina andra, det du Aleksander...

Även om inte den drabbade tänker så mycket på det så gör en annan det, det är ju ens barn som drabbas och då går man upp i försvar. Det här som sker gör att jag mår dåligt, sämre än vad jag gjort på länge och u är det frågan om hur länge jag orkar med det här? Helst skulle jag bara vilja lägga mig ned och aldrig kliva upp...

Kan kanske börja tro

När jag äntligen börjar tro att jag kanske kan börja tro på att allt ska ordna sig så händer det saker, undrar om det någonsin kommer att bli lugnt runt mig?

Jag har ett missnöje inom mig och som jag alltid får kämpa emot för att inte skadas av allt det här, det är inte lätt alla gånger att arbeta emot sig själv men det fungerar ganska bra. Krafterna som hela tiden försvinner för att det är alltid någonting som händer är bara så jobbigt.

Jag vill ha den där tron om att man ska kanske kunna tro på olika saker och människor, jag vill tro på att man gör sitt yttersta för att det ska bli bra men det kommer nya saker hela tiden.
När ska andra människor förstå att då man beter sig så som dem gör mot andra så skadar man dem för hela livet, bara se på mig.
Jag har varit utsatt för så mycket svek genom mina år så att tron på människor varit nere på noll, är på ett möte och kan kanske börja tro igen, bara för att människan ska kunna visa upp att jag kan glömma det där med att tro.

Jag kan göra ett försök i att tro men jag anar mig till att det som jag vill tro på kommer att grusas sönder ganska fort. Människan är det största problemet just i den här frågan om att tro... det går inte att hela tiden säga att man inte ska skaka av sig det här. Någon gång måste man markera att det får vara ett slut på det hela....

En kort dag

Så mycket jag har hunnit med under den här dagen och jag tycker den har gått så fort, blev en mycket kort dag.

Man upptäcker ganska snart att det finns saker som man skulle ha utfört tidigare men som man ibland säger, gör det senare och då man gör det senare så är det mycket man sagt det om. Nu måste det bara göras för att det inte ska hamna på hög.

Nu ska jag inte säga att jag hade bara saker hemma att tänka på för den här dagen handlade det om att  gå på möten som kommit upp. Ett möte var arbetsrelaterad samtidigt som ett inte var det, timmar av min fria dag försvann i alla fall så dagen blev kortare än vad jag hade tänkt mig. Jag har inte hur mycket tid som helst att göra olika saker på och då jag har tid så kan jag inte få hjälp med det heller, dessa möten är inte bra att dem hamnar så som dem gör ibland.

En hel del på förmiddagen hann jag med innan mötena och sedan iväg på träning med grabben... hela tiden saker att göra även om dem inte är hemma.
Ja, trots få timmar på mig att göra dem här sakerna så får jag i alla fall saker gjorda men jag märker hur kort dag den här dagen blev för mig.

Bara jobbigt

Just nu är det bara jobbigt att vara människa på många olika vis kan jag lova er. 

Det är jobbigt att vara på arbetet då man inte har en fast medarbetare utan det är flera som man ska försöka leda åt samma håll, detta utan att man möts över överhuvudtaget någonting. Man ska göra allt som andra inte kan göra av bekvämlighet och till på köpet får en massa beröm för någonting man inte gör utan som andra gör där...

Det är jobbigt att veta att bilen inte fungerar som den ska och man ska sätta sig och köra en bil som man själv inte gillar att köra.

Nä, just nu vill jag inte vara med riktigt utan skulle gott och väl kunna tänka mig att få den där pensionen som andra just nu får men som dem inte vill ha.

Jag skulle verkligen behöva få bara vara ett år för att koma underfund med vad jag egentligen vill ha ut av livet eller fundera på om det skulle vara värt att studera till någonting annat...

Jag är irriterad av mycket i dagens läge och att inte ha någon att lufta sig med gör det bara värre, en bitter människa är jag men blir bara mer och mer bitter av det här. Nä, jag måste försöka få någonting annat göra för att känna att jag gör nytta av den kunskap som jag har, det här är inget som min kunskap mår riktigt bra av.

Jag vill inte vara en människa som man minns som en bitter människa men tyvärr, jag tror att det är så man upplever mig faktiskt.
Jag säger exakt det som jag har på tungan bara för att jag har bestämt mig för att ingen ska sätta sig på mig hela tiden, detta har gjort att andra inte helst vill ta ordstrid med mig.

Långtråkig

Jaha, jag kom iväg till jobbet även denna dag så inte mycket att orda om faktiskt. Jag var inte alls pigg men man kan inte göra så mycket åt det hela just nu, bara jobba på så gott det går.

Inte var det mycket att göra men det var inte det värsta för mig som vill jobba utan det var det att jag hade så ont i kroppen och bara frös hela tiden... vad är det som egentligen händer med min kropp?

Inte mycket att göra så att säga, skulle vilja ha lite mera så man inte tuppar av som jag kan göra då jag blir utan saker att göra.

Det som jag har att göra är ju viktigt det med men tyvärr blir det bara långtråkigt för samma sak hela tiden och går fort att göra, man kan inte säga att det är speciellt upplyftande på någon nivå alls.

Eftermiddagen kommer och det kommer lite mera som ska göras men det kryper i mig, jag vet inte alltid var mina tankar går någonstans just nu.

Det kan inte vara sant det här, måste det vara så långtråkigt att arbeta med samma sak hela tiden? Trots att jag försöker koma på nya saker hela tiden så faller jag in i samma mönster, måste ut ur gravkammaren för att få luft...

En givande dag

Det var en ganska tidig dag för oss här hemma, skulle åka iväg på en familjedag som anordnats av Länsförsäkringar. Jag tyckte då jag fick inbjudan att det här kanske skulle vara någonting som vi som familj kunde gå gemensamt på, vi gör inte så mycket annars tillsammans faktiskt .

Inte så långt hemifrån och det passar oss väldigt bra, trötta på att åka längre sträckor för att göra saker eller besöka andra.

Det kunde vara skönt att få bara vara några timmar och därför vi tog oss dit, samtidigt som man fick någonting gratis i sitt liv. Det är ju inte ofta man blir bjuden på någonting, man lär sig ganska fort att det inte finns någonting som är gratis i världen och det gäller även det här. Med tanke på alla premier man betalar in så är det här kanske ett tack till dem som betalar.

Mycket folk var det men inte så man trängdes ihop som en skock får måste tilläggas. Gick runt och strosade i godan ro gjorde jag, mycket frisk luft och bara pratade med varandra. Just det här saknar jag att göra med familjen, bara vara ett tag.
Man tog emot det som bjöds och jag kan lova er att den där hamburgaren var någonting över det vanliga och jag tror att det var mycket för hamburgedressingen, har aldrig smakat på godare dressing.

Det fanns saker att prova på och jag tyckte att barnen skulle prova, efter lite prat så kom man till skott. Grabben var en hejare på att slå till golfbollen så nog har han anlag för det där, dottern var inte heller dålig så visst finns det en hel del anlag hos dem.
Frugan prövade på också men det gick inte lika bra men jag tycker att det är viktigt att prova på saker man aldrig gjort tidigare, bra eller inte spelar mindre roll.

Tre matcher

Dagen betydde en tidig morgon för oss alla här hemma då det stod fotboll på menyn... grabben skulle till Tillberga för att spela en match med start klockan 10.00 så det betyder att det är samling klockan 09.00 för oss, i alla fall tre av oss kan jag säga.

Dottern låg hemma kvar i sin varma goa säng då hon inte har något intresse av att se fotboll.

En match blev tre matcher för mig i alla fall då jag valde att stanna kvar i Tillberga för att se både dammatch och herrmatch och som vanligt betyder det fotografering för mig. Att jag fotar grabbens match är självklart men att jag fotar dem övriga matcherna är inte lika självklara men då jag är kvar så kan jag lika gärna ta kort.

Av alla korten blir det bildspel som jag vill hoppas på att medlemmarna gillar...

Vackert väder började det med, lite blåst men inte så det störde så visst var det en vacker dag att befinna sig utomhus och kolla fotboll. Klockan gick och det började dra in mörka moln över oss men har man bara lite skydd så går det bra att sitta kvar där ute och kolla.
Bara så där plötsligt så öser regnet ner då herrarna spelar och det sköljer ordentligt ned under en stund för att sedan sluta... för att börja igen och efter det så vill det inte sluta.

Jag är nöjd med den här dagen trots ett konstigt väder, har ju varit ute hela dagen och fått mycket frisk luft så man blir lite seg i kroppen. Man behöver inte göra mycket utan handlar om att rensa sina sinnen från allt det där vanliga och just det jag gjorde.

Bara vara

Valde att bara vara idag på en av mina lediga dagar, tycker att jag har den rätten som människa då andra anser sig ha det.

Visst har jag gjort lite saker idag men inga större utsvävningar ska det erkännas, jag ville bara vara helt enkelt för att känna att jag jag också kan vara ledig.

Nu har jag jobbat en vecka efter min semester och min skalle har börjat jobba så som den gjorde innan min semester, det här är på gott och ont kan jag förmedla. Det är en hel del som snurrar runt hos mig och som jag söker svar på men jag kommer aldrig att få dem svaren men en dag ska jag se till att svaren kommer.

Det ska inte alls behöva vara på det här sättet på en arbetsplats, alla behöver en viss kontinuitet då man arbetar.

Känner mig inte riktigt bra i kroppen och det började då vi kom hem efter Kreta, direkt började kroppen protestera då det var mycket kyligare här hemma. Man kan fundera på hur det ska bli i vinter då den där riktiga kylan kommer?

Både mina knän, höfter och händer påverkas ganska mycket av det kyligare klimatet numera. Jag har haft dem här problemen i några år men inte sagt så mycket om det för jag har vetat om att det kommer bli värre och nu är vi där.

Att bara vara denna dag har varit skönt men dagen blev istället väldigt lång, alldeles för lång men jag har inte kommit på vad jag ska göra som inte är alltför jobbigt...