Mycket minnen

I dag var det en sådan dag för mig, mycket av det gamla som kom fram ur mitt minne och som ställde till det för mig.
Det är inte alla gånger bra att skriva ned sina händelser och blicka tillbaka i tiden på vad som hänt för man är inte alla gånger beredd på att återuppliva allting, det var en sådan dag för mig.

Genom det jag skrivit men även genom samtal minns jag varenda stund då allting förändrade mitt liv till att bli ett liv med ett fel för resten av mitt liv.
Jag har i dagens läge kunnat förlåta tre av personerna som var medverkande till allting av det tragiska men dem övriga två vill jag inte ha med att göra. Det är just en av dem gamla som jag kar kontakt med och med den har jag en god kontakt med numera.

Minnen ska vara fina säger man men man kan inte bara ha fina eller goda minnen, någonstans måste det finnas minnen som är så fruktansvärda så man mår dåligt av dem eller i alla fall då det skedde.
Jag trodde att jag var redo att läsa det som jag skrivit en gång i tiden men uppenbarligen var jag inte det, jag mådde dåligt av att läsa det som jag skrivit.
Jag sade det inte öppet tidigare men när jag läser det så ser jag ropet på hjälp.

Öppnade sår gjorde jag igen och det är kanske så, jag vill inte riktigt att det ska läka på grund av jag ska kunna rädda andra genom att berätta hur skadad man kan bli om man låter det gå för långt.
Nu hoppas jag att dem som var inblandade ska förstå hur illa man gjorde en annan människa en gång i tiden och aldrig göra om det, jag ser det lite som ett långsamt mord...