Jag hade sagt det, skulle ta det lugnt efter jobbet efter en natt som jag inte sovit mycket på. Under hela natten hade jag så fruktansvärt ont i mina fötter och händer, trodde jag skulle krevera och inte nog med det fick jag en envis hosta som inte ville ge sig.
Andnöd just för hostan och det blev bara värre och värre för nu kommer ångesten över att inte få luft och inte få sova... andra natten i rad som varit jobbig.
Jag kommer iväg till jobbet och jag gör det jag ska göra men just den där glöden hade jag inte idag utan allt gick mycket långsammare för mig.
Vad det var som höll mig uppe idag vet jag inte men tror att det var dem här stunderna med kunderna som räddade mig.
Jag sade mig själv att idag efter jobbet ska jag ta det lugnt, glöm det säger jag bara. Jag ser allting framför mig som behövs göras för att bara bli klar någon gång. Allt det här småplocket som kan göra en människa galen, dem stora jobben är det ingen fara med men det där sista och minsta alltså!
Börjar med att mäta och såga för att gå över till att grunda på det som skulle grundas och här skulle jag stoppa sa jag mig själv.
Fortsätter ändå dum som jag är med att såga till golvlist till annat utrymme bara för att det ska bli klart.
Japp, nu ska jag väl ha gjort det jag skulle och orkat med men icke, nu skulle jag testa hur det blev med en sak och det blev en till... för att sedan leta reda på hängare som ska vara där.
Hittar dessa hängare och får för mig att jag ska lacka på en del av sakerna som är grundade... jag blir aldrig klar tycks det men jag ger mig inte. Efter flera timmars arbete hemma igen slutar jag jobba, måste för guds skull kunna koppla av nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar