Hela dagen i Köping

Ja, så blev det i alla fall. Jag hade inte tänkt jag skulle åka med efter allting som varit här hemma men att inte åka är som att straffa fel person så det blev av att jag åkte med eller körde dit med dem två andra som skulle med.
Kanske kan innebandy få mig att slappna av men jag säger bara kanske... det finns mycket som kan få det att bli värre ändå.

Vi kommer fram till Köping och jag ställer en fråga i bilen om en väg och får som vanligt svaret "jag vet inte", ska inte bli förvånad för det är egentligen det enda man har att säga mig. Vet ingenting, ser ingenting eller hör ingenting och då tänker man direkt på dessa tre apor man kan köpa, kanske dags att köpa hem dem och placera snyggt någonstans för att påvisa att det är just så det är.

Första matchen mot Kungsör och det går inget vidare, laget kämpar på för att få sina mål men vi vet ganska fort att det finns bara ett håll det kan gå till och det är till förlust.
Jag får lite filmklipp av matchen för dokumentera lite måste man ju göra då man ändå tagit sig hit till Sveriges metropol så att säga, en by som inte finns mycket i att göra.
Andra matchen går mot Visby och den blir ganska jämn av någon anledning trots att det är ett förlag till SSL kommer det fram till, mycket fult spel som kommer fram under spelet. Det är just det här jag tröttnat på i sporten, alla fula saker som man gör bara för att vinna, struntar i att någon skadas.

Att vara en hel dag i Köping kan jag inte säga är ett nöje då det inte finns så mycket att se egentligen. Visst är det vackert men det finns ingenting att göra plus att det är ganska tung luft som gör att man inte vill vara ute men inte heller inne.
Ryggen värker efter att stolen jag satt på gick sönder så det blev en så lång och smärtsam dag för mig.

Tredje och sista matchen vill jag inte ens tänka på, Västerås Innebandy klassade ut laget men hade inte behövt blivit så om spelarna inte gjort en sak man inte får göra. Så besviken är jag för jag trodde att man skulle kunna hålla sig från dumheter men det klarade man inte av, tycker inte det här är kamratligt att göra.
Deras misstag gjorde nu att jag vet inte om jag tycker att grabben ska spela i laget utan kanske ska ta det erbjudandet som han fått under den senaste veckan, spela i lägre spel men ändå kunna göra sig ett namn där.

En tung dag

Kan bara erkänna att det här var en fruktansvärt tung dag som jag genomgick och en del var för att gårdagen blev som den blev men jag står för allt som jag sade igår under det bråket.

Länge har jag haft mina misstankar och jag vet att jag har rätt i det jag sade och jag fick en del av bevisen idag på kvällen, såg ett SMS som skickats till den jag bor ihop med och jag kunde bara sucka.

Tycker att det får räcka nu då den personen lyckats splittra oss som familj och det är jag som utmålats som en stor bov... andra eller tredje gången det här skett och personen har dykt upp igen alla gånger.

En annan sak som jag bara suckade åt är att den som man tycker ska bli min kollega inte fattar att det som jag fick reda på inte ska tas med mig utan den som sagt det åt mig. Kanske är det så att man inte vill konfrontera den som sagt det för då kan man ju bli impopulär? Jag tänker inte tåla det som skrivits utan jag skrev det för att den här personen skulle ta det med den som sagt det och inte med mig...mindre tänkande finns överallt verkar det som.

Varmt idag var det också men jag slängde av mig jackan idag så jag skulle klara mig lite bättre men jag vet också att jag missade att dricka vatten som jag skulle.

Finns saker som bara glöms bort för att man är så splittrad i sig själv och just nu känns det bara som att det sprängts tusen granater inom mig, mår inte alls bra av allting och den oro jag har framför mig att oroa mig för, jag vill helt enkelt inte.

Försöker göra saker för att få andra saker att tänka på och kanske delvis lyckas jag med det men jag vet inte riktigt om jag blev nöjd... just nu ska jag inte ställa så höga krav men jag vet att jag måste komma härifrån.

Börja om från början på annat ställe är kanske det som skulle behövas för mig och därför kommer jag söka ett arbete på annan ort som jag hittade.

Bara värre

Varmt blev det idag igen och man kunde tro att det skulle bli lite svalare efter regnet som kom men tji fick man för den tron, bara värre blev det måste jag säga. Idag var det bara att byta tröja hela tiden för hur jag än gjorde så var jag blöt och huvudet hade jag fullt med funderingar om hur jag ska göra med det här så kallade livet.

Ja, jag anser mig inte ha ett värdigt liv just nu då jag känner att jag hålls undan information som jag egentligen skulle behöva ha för att hänga med.

Nu fick jag reda på en sak som jag verkligen satt ned foten om men som man bryter emot i alla fall, tycker mig ha rätten att bestämma vem som ska kunna komma in i det här så kallade hemmet jag har. Nä du, jag har ingen talan fick jag reda av min egen dotter utan hon tyckte rent ut sagt att jag skulle ta mina grejer och flytta. Nu vet jag det i alla fall och så kommer det nog bli men då måste jag få tillbaka pengar på skiten som jag bo i nu och vem ska fixa det då?

Precis som jag trodde att det var, jag är inte mycket att ha bara för att jag säger ifrån.

Läget blir bara värre och värre men jag har haft det på känn att det är saker som inte stämmer och nu när jag får det bekräftat så vet jag att jag gör rätt i att söka andra arbeten och ser om det finns andra boenden. 

Jag kan inte ha det på det här viset, slita från morgon till kväll och hela tiden känna att det är inte ens tacksamt att göra det... jag är bara kvar på grund av det ekonomiska läget som jag känner det som.

Jag avskyr värmen som är för det gör mig tokig eller tokigare hela tiden men förr eller senare måste det ta stopp.

Äcklig värme

Ja, varmt blev det idag igen men det passar vissa och passar inte andra och så ska det väl vara kan jag tänka mig. Hur dagen skulle bli visste jag inte från början men skulle då bli ännu mera intressant att se hur jag reagerade i värmen som redan var då jag åkte iväg.
Just den här dagen hade jag bokat in en sak men jag kom inte upp som jag skulle... ta det lugnt, jag började sent idag men jag kom upp för sent till det jag bokat men det går att göra senare.

Javisst, redan på vägen till jobbet svettades jag och det var enormt, vad är det med mig nu? Jag klarar inte av att vara ute i värmen och då ska jag ändå behöva gå i det här, klarar knappt av att röra mig inomhus på grund av det bara rinner.
Nä, jag vill ha svalka nu för det här fungerar inte och det blir bara värre av att jag känner mig pressad från flera håll också.

Ja, dagen fick sitt slut men för mig var det ganska bekymmersamt att ta mig hem för jag vill egentligen inte åka till det som ska kallas för hem. Hör inte riktigt hemma där längre av många olika skäl men jag måste väl eftersom jag inte har någon annanstans att ta vägen.

Det blev lugnt där hemma men det är i alla fall så att jag bara vill fly för det finns ingenting där för mig mera, har gjort det jag ska kan jag känna.
Nu ska jag vara glad att jag har saker som jag kan göra i det där så kallade hemmet för att hålla mig igång och ha annat att tänka på, hade jag inte haft det så skulle jag krevera.
 

Bedrövligt varmt

Hett idag kan man lugnt säga. Det stod igår att det skulle bli 27 grader varmt men det blev varmare än så och det var riktigt jobbigt att röra sig under dagen.

Att komma ihåg var viktigt men jag glömde det totalt den här gången med, fick inte i mig riktigt så mycket som jag egentligen skulle behövt få i mig.

Trots värmen slängde jag mig upp på cykeln och trampade iväg en bit där jag skulle hämta en sak, fick verkligen jobba i värmen och fattade inte vad jag höll på med. En sådan här dag ska man inte röra sig utan ligga hemma i skuggan eller någonting annat och dricka en kall öl.

Ja, man har inget val än att vara på jobbet och utföra det som man ska göra även om det är lite tysta protester från kroppen.

Dagen gick långsamt och jag vet inte om jag tycker att den här dagen var så trevlig... på slutet tyckte jag bara den var pest och det fanns anledning för det också men som jag inte tänker gå in närmare på. Jag säger bara att det här inte kommer fungera i framtiden för jag känner bara hur man förnekar allting och tittar på mig som att det är inga andra än vi som gjort fel, själv har man bara gjort som vi sagt fast det inte är så.

Tänker inte diskutera med människan om någonting för jag känner hur jag kokar för kritik måste man väl klara av om man gjort fel?

Hem efter jobbet svettig och äcklig och tror att jag ska få ta det lite lugnt men så blev det inte. Det ska göras saker hit och dit och jag hinner knappt sätta mig förrän det är nästa sak som ska ske för att det ska underlätta för andra.

Känner att just idag ska man inte hålla på för mycket, det är för bedrövligt varmt.

Järfälla

Just det, jag hade planerat in en tripp till Järfälla den här dagen och självklart en så varm dag på köpet. Japp, värmen får inte hindra mig från att åka för att skaffa byxor som passar in i min stil men jag trodde att jag skulle få sällskap men icke, jag fick åka på egen hand och det gick det med.

Att komma bort från Västerås en kort stund gör ganska mycket och märkligt nog så gör man inte så många utflykter som man egentligen skulle kunna göra, tar inte mer än en timme att åka.

Lite trött var jag på morgonen men jag skulle iväg hade jag sagt och jag kom iväg. Märker att det är inte så tomt på trafik som jag hade fått för mig att det skulle vara men märker också att dem som kör värst är dem som kör åt firmor. Nu är ju det ingenting ovanligt att då man kör firmabil kan man trampa på lite extra för att komma fram lite, lite snabbare, tror dem jag.

Jag håller mig till farten jag får hålla så vet jag att jag kommer fram.

Kommer fram och nu börjar mitt dilemma, ska ha tag på byxor som passar och bara hoppas på att dem har dem hemma. Prövar och hittar rätt storlek men märkligt nog skiljer sig byxorna sig ändå i storleken, även säljaren säger att det är konstigt och därför dem rear ut dem.

Ja, jag säger ingenting om att byxorna är lite för stora för jag har skärp på mig och jag vill att dem ska vara lite för stora så jag får plats med min mage.

Nu är det färden hem och jag blir bara mer och mer förvånad hur andra kör, en övningskörning som kör in så nära nosen på en lastbil... kan skuta riktigt illa om det vill sig.

Bilister som bromsar på 120 väg? Vad är det frågan om? Det är meningen att trafiken ska flyta på hela tiden och då förhindrar man en massa onödiga utsläpp men det verkar inte som det alls fungerar hos andra.

Varmt är det och jag vet inte riktigt om jag orkar med så mycket mera men jag måste väl... och då jag ska göra en sak visar det sig att maskinen inte fungerar som den ska!

In i bilen för att reklamera varan och jag får en ny med en gång och nu börjar man bara undra om jag fick ett måndagsexemplar förra gången för det var skillnad på maskin, som att skära i smör med varm kniv.

Tack Bauhaus för det snabba bytet!

Ännu varmare

Ja, om gårdagen varm så blev det bara varmare idag kan man säga. Från början till slut bara hälla i sig vatten men tyckte inte det hjälpte i alla fall. Kroppen tappar vätska så det bara skriker om det och det blir jobbigt med att tänka på det där vattnet.

Tycker man inte om vatten så är det svårt att hälla i sig men vad ska man annars göra? Det är omöjligt att dricka öl på arbetstid och det ska man vara tacksam för, vem vill ha en massa fulla människor på jobbet?

Turligt nog den här dagen hade jag lite tunnare kläder under så det var bara att kasta av sig ett plagg för att inte drypa sönder.

Blev bara varmare och varmare ju längre tid man var på arbetet och jag vet inte hur mycket vatten som åkte ner genom strupen men måste ha varit mellan tre och fyra liter. Gott kan jag inte påstå att det var men måste lyssna på kroppen i alla fall då den protesterar mot uttorkning.

Visst är det skönt att det fortfarande är varmt men tycker det blir lite för varmt då det blir varmt, kan inte vara så där lagom som vi svenskar säger.

Gör mina försök att hålla mig i den skugga som finns men då får jag ont i örena av alla ljud som finns runt mig, att hitta en bra plats att pusta ut är inte alltid enkelt. Bara tuffa på och acceptera att man inte kan alltid få som man vill.

En varm

Det blev en varm dag, mer än vad många klarar av efter det väder som varit just ett par dagar. Värmen gjorde sitt intåg och ska vara så även under morgondagen som jag fattat det som... ja, bara det är ljust är jag tacksam för mörkrets dagar vill jag inte ha redan. 

Vi ska försöka ladda våra batterier så mycket vi kan då det går.

Sjöblöt av att bara röra sig och självklart har man på sig alldeles för tjocka kläder en sådan här dag, bara skylla på sig själv. Visst hade man tittat på vad det skulle bli för väder men inte alltid det stämmer utan blir tvärtom... men inte idag inte.
Nu blev det bara en jobbig dag där det skulle fyllas på en massa vätska och det blev mycket springande fram och tillbaka på olika ställen.

Ja, man ska väl inte klaga egentligen för snart gnäller man om att det blir så kallt och allt det där andra som man inte heller vill ha. Typiskt att man aldrig blir nöjd.

Grå dag

Givetvis skulle det bli en sådan dag, en grå dag med regn då jag hade planerat jag skulle göra en sak som det var tvunget att vara fint... nu kastade jag mig ut ändå och fixade till det här arbetet och jag hann lagom klart innan regnet kom som värst.

Dem här gråa dagarna har varit ganska många just nu och det är väl förstått att det börjar gå mot mörkare tider, så passa på med att suga i er så mycket ljus som möjligt.

Jag tog mig en sovmorgon ofrivilligt idag kan jag erkänna men jag var så slut redan igår av hur den här veckan varit så jag behövde det här. Att vakna upp var inte enkelt men kanske ska det inte vara det alla gånger, kommer i alla fall upp och bestämmer mig att slå av telefonen den här dagen, orkar inte med att bli nådd.

Kommer in ett samtal men det får vänta till morgondagen för jag orkar bara inte prata med någon just nu... måste få vara ifred.

En grå dag där jag egentligen inte alls har lust att göra en enda sak men gör det ändå och trotsar den trötthet som jag har i kroppen. Att bara lägga ned allting känns bara fel trots att jag skulle vilja, kan andra så måste jag kunna kan man tycka men jag kan inte.

Att bara ge upp är inte riktigt min stil även om det blåser motvindar för det mesta från olika håll, det finns håll som jag kanske ska vara beredd på men som jag inte är det på...

Veckan har varit tuff och då på min lediga dag ha en grå dag är inte det som jag hoppats på då det sänker mig ännu mera i humöret.

Okej, bara bita ihop och köra på som att det inte finns någonting som kan störa mig.

Hade inte tid

Idag fick jag fullt upp med en massa saker så att hinna fundera så mycket på en massa onödiga saker fick jag inte, är tacksam att min hjärna fick lite vila från det som alltid kan bekymra mig.

Dem här två veckorna som gått sedan jag kommit tillbaka efter min semester har varit en enda ständig fundering på olika saker och hur jag ska lösa det hela men någon lösning har jag inte kommit på.

Det är ganska skönt att ha att göra hela tiden men ibland kan det bli snärjigt med tiden ska det erkännas, en sådan dag var det idag men jag fick ihop allting till slut. Jag hade kanske inte all den tid som jag velat ha för att kunna andas tillsammans med kunden men alla var nöjda och belåtna med det som blev av allting.
Jag kände emellanåt att det här är för mycket men som jag brukar göra, stannar upp och drar det där lilla extra inandningsdraget och sedan kör jag igång igen.

Ja, inte hade jag riktigt den tiden som jag kanske skulle ha behövt för att göra allting som jag satt upp som mål idag men det som skulle göras blev gjort i alla fall. Jag vet att jag vill så mycket mera än vad jag egentligen behöver göra och på så kort tid men ibland vill det sig inte alls för mig.
Bara ta nya tag och fortsätta kämpa på för ge mig kommer jag aldrig att göra ska ni veta.

Dem här funderingarna som jag hade i min skalle var bara att knuffa undan för jag hade inte tid med dem, det kan bli för mycket grubbel i skallen på mig ibland och det blir så mycket så jag inte klarar av att vara människa och se mig själv i det hela. Nu måste jag börja bry mig om mig själv för en gång skull och andra får sköta sitt.

Blir stum

Ibland bli jag helt mållös då jag får reda på att man inte har gjort det man förbinder sig att göra i sina roller och som kan drabba alla andra. Jag vet inte vilken värld som en del i min närmaste omgivning lever i men jag kan ju säga att det är en värld långt, långt upp i det blå.

Säger att man har förstått och att man kan detta som man fått till sig men då det blir en prövning så kommer det fram att man inte alls kan det som man säger, man har helt enkelt inte fattat vad det är för kunskaper man tilldelats.

Ja, man kan ibland undra vad det är man betalar för då man får reda på en del saker och som kostar fler än en person, många drabbas av det hela.

När personen sedan står och nekar till en sak som är så uppenbar så undrar man också där om det inte gått hem att det är just den personen som felat, verkar inte som så i alla fall. Jag vet fler som är likadana kan jag ju säga och alla är fruktansvärt snälla så inget med det.

Vi har andra i min omgivning som tror att dem är bättre än andra, kommer gliringar om att dem ska vara det men där sanningen är en helt annan ska man veta. Jag anser mig inte vara mer än någon annan men jag vet att den kunskap jag har är fruktansvärt stor, det jag inte vet någonting om ser jag till att få kunskap i för att kunna föra samtal kring olika saker på hög nivå.

Jag håller mig till fakta i det jag säger för ljuga kan jag inte och kommer aldrig kunna då jag anser att sanningen är viktigast av allt och framför allt, sanningen kommer alltid fram.

Just idag har jag varit utsatt får tre saker som gjort mig alldeles stum till en början, vet inte riktigt vad jag ska säga om det och föredrar just nu att inte säga så mycket mera om det. Jag vet bara att det kommer bli svårt att släppa allt det som varit idag.

Spara

Det har ni väl aldrig hört någon säga?

Tyvärr är det ju så att man måste se efter sitt eget och där inkluderar det att man sparar undan alla resurser som man kan för det kommer sämre tider. Det här är någonting vi alltid fått höra och alltid kommer få höra men så finns det dem som aldrig behöver spara för dem får allting gratis... vi har en monarki som inte ens behöver tänka på det här för dem får ändå sina stålar och vi övriga får slåss för allt vi behöver.

I mitt arbete rekommenderar jag alltid att man ska ha ett sparkonto, om det alltid går hem kan jag inte säga men hoppas att det går in i skallen på dem för att vid ett senare skede ordna ett sådant. Alltid bra att ha lite undanstoppat till den tiden då det verkligen tryter i plånboken. Det är för det mesta någonting som kommer som man inte är beredd på att det ska komma.

Jag sparar alltid lite varje månad och jag lyckas hålla en balans men kan inte alltid påstå att dem som bor i hushållet riktigt fattat det.

Jag som kommer från en sådan familj som inte haft det fett har det lite svårare att förstå varför man inte sparar... tyvärr gör inte dem som har det svårt heller för många sätter man sig i skuld för man tycker att har andra det så ska även jag ha det.

Ja, jag tjänar pengar men jag ser till att spara på det jag har och det har blivit mer och mer av det under dem senare åren för jag har upptäckt att mycket inte sköts som det ska utan behövs bytas med jämna mellanrum.

Vi är trötta på ordet men vi måste göra det vi kan för att göra det, så är det bara.

Grisar

Jag skrattar bara åt det hela, alla människor värnar om sin framtid med att få ett bra klimat genom att sortera och mycket annat. Jag går längs Grytavägen och jag kan enbart säga att det är inte riktigt så att människan värnar om sin miljö, burkar och annan skit är kastat längs vägen och det pekar inte bara åt ungdomars håll ska ni veta.

Mycket av skiten som ligger längs vägen tillhör dem som har småbarn och det är då jag blir riktigt fundersam.

Sluta upp med att snacka skit säger jag till människan, hur många är det egentligen som bryr sig om sin miljö? Inte många kan jag säga med tanke på hur mycket plats och andra saker som man ständigt hittar ute i naturen för att det inte behagar att ta reda på.

Jag har stött på vuxna människor på bostadsområden med sopsortering som vägrar sorterar, motiveringen har varit att det är inte deras problem utan deras barns problem då dem växer upp.

Människan är en stor gris som skiter i det mesta, nu pratar jag överlag om människan så jag pekar inte ut någon eller några speciella.

Jag har alltid varit av den naturen att om det sitter en papperskorg så kastar jag skiten där och finns det ingen i närheten får jag leta reda på en. Det här med Greta kan bara göra att jag skrattar för det är så otroligt löjligt, det som hon gör nu förespråkade jag för många år sedan men riktade inte in mig enbart på flyget.

Jag undrar hur dem här människorna som dumpar sin skit i naturen skulle reagera om jag kom till dem och dumpade skiten utanför deras dörr? Allt för att dem ska fatta att naturen är inte någon soptipp.

Bara regn

OH, vilken underbar dag det varit. Regnet har i stort sett hela dagen bara fallit och det har varit omöjligt att genomföra någonting utomhus. Hade tänkt jag skulle kunna göra en sak idag men då fick det inte alls regna och vad gör det, det regnar som bara den?

Ja, det här regnet gav mig egentligen en fridag från allt arbete men gav mig någonting sämre istället, tröttheten.

Så där på hugget har jag inte varit idag och det känns bara konstigt att inte vara i full fart som jag brukar vara en dag då jag är ledig, vet att det finns saker som bör göras. Nu ska jag inte göra som jag brukar för jag vet att jag har en del tid som jag kan lägga på arbetet här hemma men skulle vilja bli klar så fort som möjligt.

Hösten kommer att komma och den tiden går det inte att göra så mycket utomhus så innan sommaren släpper sitt grepp ska sakerna där ute vara klara.

Sakerna som jag ska göra inomhus kan vänta ett tag men trots det är det en del saker som är lättare att göra utomhus som ska vara inomhus.Slipa vill jag inte göra inomhus när jag har en altan som jag kan göra det på om det bara är fint väder.

Hör hur regnet bara öser ner flera gånger under dagen och det kommer fint regn mellan det, blir bara trött och helst vill jag sova. Nu har jag slappat hela dagen så det är väl ungefär samma sak som att sova?

51

Dagen för ytterligare en sådan gång då alla tror att andra tycker det är kul att andra uppmärksammar en... nä, jag bryr mig inte ett skit om den här dagen ska ni veta utan jag slutade fira den för många år sedan.

Jag mår inte bättre av att alla springer omkring och ropar grattis till mig, många gånger har jag inte ett dugg med dem att göra annars men just den dagen ska man gratulera mig. Vad är det man gratulerar till egentligen, att man kommer ett år närmare pension eller döden?

Jag bryr mig inte om jag blir 45 eller 51, det är samma sak ändå, kommer bara närmare den där tiden som alla försöker undvika med sitt Botox och andra ingrepp för att se yngre ut. Jag använder ingenting och gör inga ingrepp för att dra tillbaka huden i ansiktet och suger ur en massa fett för att jag inte klarar av att bli gammal. Ja, jag börjar bli gammal och jag är för gammal för allt det där tramset kan jag säga, vill hellre åldras naturligt som man gjorde förr.

Jag gjorde ingenting av den här dagen bara för att jag fyller år utan jag lät dagen komma och det var ingenting mera av det kan jag säga er, knappt mina närmaste grattade mig.

Ta exempelvis min egen mamma, hon skickar en hälsning via nätet men att ringa mig kan man inte göra och sådana hälsningar kan man köra upp så långt man kan i ... ja, tänker inte skriva rakt ut för ni fattar ändå.

Om du inte menar det eller är vänligt inställd till någon så behöver du inte vara det på födelsedagen heller, ser bara det som ett fjäskande och äckligt beteende mot andra. Jag gratulerar ingen som jag inte gillar och knappt jag gör det med dem jag gillar för som sagt, jag skiter fullständigt i alla det här firande.

Kränkningar

Vi hör i samhället att man sätter högre gränser för vad som är kränkning men då när man kommer till sjukvården så är det som att det inte gäller längre, kränka sjukvårdspersonal i alla yrken kan man göra ostraffat.

Om en kränkning anmäls inom sjukvården sägs det att man får tåla det för att personen inte vet den säger i den stunden... säger bara att det är rena skitsnacket. I många grenar av den härliga sjukvården är det människor som kallar oss sjukvårdare för "Bögskalle, hora, idiot" och mycket mera och det här ska vi bara tåla för vi har valt vårt arbete och vi har betalt för det.

Anmäler man en kränkning kan man få höra det att det kanske är som personal som man lockat fram det här men varför skulle vi göra det för? Vad finns vinningen i att vilja bli kallad allt det här?

Om vi skulle gå ut på gatorna och skrika det här åt andra så skulle vi verkligen få för det men är fullt tillåtet att använda sig av inom sjukvården emot oss för att tala om sitt missnöje med oss utan anledning.

Det inte bara muntliga kränkningar vi står ut med utan även fysiska kränkningar vi är tvungna att stå ut med men det slår man inte upp hur som helst i tidningarna, det kan ju inte vara så säger många men man ska bara veta då man pratar med sjukvårdare lite överallt.

Visst är det bra att man har starka lagar så vissa människor inte far illa men nu är det ju så att en del lagar är så starka så att man sagt att dem har rättigheter men har inte pratat om vad dem har för skyldigheter i samhället. Det här med skyldigheter vet dem inte vad det är utan anser att dem enbart har rätten på sin sida att såra oss sjukvårdare på ett eller annat sätt, så sjukt som det bara kan bli.

Själv kan jag säga att jag har tagit steget vidare och verkligen talar om då jag blir kränkt vad dem kan få för det här, en stor anmälan på sig för det man säger och gör. Sätter verkligen ned min fot och talar om sådana här handlingar är inte okej emot människor som finns för att hjälpa dem trots att det dem offrar så mycket av sin fritid för att andra ska ha det bra.

Hur skulle det se ut om alla sjukvårdare vände alla vårdinstanser på grund av sättet dem behandlas på?

Jag förstår inte

Det är mycket avundsjuka i vårt land och det är mycket av den här kalibern att man ska skryta över hur mycket pengar man har. Jag kan inte fatta vad det är med människor nu för tiden, måste man bli avundsjuk på någon annan bara för att den får någonting som du själv inte får?

Det här med att skryta över sina pengar har jag också svårt med att förstå, folk sitter nästan och hånar andra som inte tjänar lika mycket, ja vi kan ta bort det där kanske för att det är just det andra gör, hånar.

Jag bryr mig inte så mycket om vad andra har utan jag vill tro att dem har jobbat för att förtjäna det dem har och är det så lyckönskar jag dem det. Jag är av den kalibern så att jag tar inte emot någonting gratis utan jag ska jobba för att få det jag ska ha, det är det enda rätta för mig.

Tjäna pengar gör jag men jag sitter inte och hånar andra öppet om det eller vad jag ska göra med mina pengar för det är inte rätt.

Om en person får fler timmar att jobba än vad du får så är det kanske en slump eller kan det vara så att den andra personen kan oftare än vad du kan? Det finns mycket att fundera över i alla sådana här situationer, det är klart, det kan väl inte var du själv som är problemet i det här.

Jag tror inte att det finns någon som kommer till dig och kastar en stor sedelhög i ansiktet på dig utan vidare så varför skulle timmarna bara komma?

Ja, jag förstår mig inte alls på människor som är avundsjuka och enbart tänker på hur mycket pengar man har. Det finns dem som skämmer bort sina barn och barnbarn och verkligen skryter om det för dem som är mindre lottade. Det är inte alla som har det så fett och då ska inte vi som har lite mera sitta och håna, blir lite likt mobbing.

Nja

Ingen bra start på den här dagen ska ni veta, ont i ryggen så man knappt kunde gå så i med ett par Alvedon och hoppas att det skulle lindra.

Vet inte om det blev något bättre med tabletter och jag tror inte riktigt på det heller, vill inte ta mina för hjärtat heller om jag inte visste dem lindrade allting. Nä, det var bara att röra på sig så mycket som möjligt för att inte bli sittande då det är det sämsta som man kan göra.

Tar mig iväg till jobbet och nu är det riktigt jobbigt, ta sig ur bilen och dem där 500 meterna till jobbet... tungt med en ond rygg om känns att den ska gå av i vilken minut som helst.

Nä, den här soffplaceringen som gjorts stör mig, känns väldigt trångt och instängt så det ska åtgärdas med en gång då jag hört vad kollegan säger. Visst ska man pröva sig fram men i en demokratisk stat ska alla vara överens om att pröva eller ha det statiskt.

Mer och mer släppte det onda men det sitter kvar trots att jag ser till att röra mig hela tiden, klarar av att sitta men det är obekvämt och att lyfta saker kan vi totalt glömma ska ni veta.

Det blir en kort dag det här men ändå så lång då det bara känns jobbigt att vara där idag men inte för kollegans skull. Jag har ont och det blir inte bättre av att det finns saker i framtiden som gör mig orolig.

Ingen bra start alls och får ett besked som inte heller känns så där bra då grabben har en skada och måste stå över all träning i två veckor. När ska det gå uppför kan man fråga sig för just nu är det mest nerförsbacke kan jag tycka.

Helt okej

Första dagen på jobbet och vad kan jag säga än att det var helt okej!

Visst var jag trött men ändå förvånansvärt pigg efter en natt som kanske inte var den bästa, smärta i ena handen som väckte mig och det gjorde så himmelskt ont. Upp och petade i mig en tablett för att få bort smärtan för att sedan lägga mig men jag hade ont hela resten av natten... vet inte riktigt hur jag ska bete mig då det är så här.

Lite annorlunda på jobbet då jag kom kan jag erkänna men om det var till det bättre vet jag inte, har svårt för en del förändringar men det här tror jag inte jag kommer vänja mig vid någon gång. Om det hade varit ett annorlunda rum hade det varit bra men just i det här rummet tror jag inte det är bra.

Nu ska man inte banna saker med en gång utan man får testa ett tag för att man ska testa men nu så känns det bara fel.

Allt annat på jobbet kan jag tycka kändes helt okej, inte så mycket annat som var ovanligt så att komma in i det hela blir inte så svårt som man kan tro ibland. Ska nu inte säga för mycket för helt plötsligt kan det bara smälla till och allt står på ända och ingenting blir rätt. 

Vi har varit med om tidigare att det finns saker som kan ställa till det ordentligt för oss och det är ingenting vi vill och det vi arbetar emot hela tiden.

Ja, dagen var okej men lång för att vara första dagen så jag var rejält trött då jag skulle ta mig hem.

Till vardagen

Jaha, imorgon är det min tur att komma till den där vardagen som vi kanske försöker komma undan efter fyra veckors semester.

Det är tungt att sätta igång igen efter en tid där du inte behöv styras av sovtider eller andra tider över huvud taget men nu ska kroppen in på det gamla vanliga. Om jag njuter av att veta att jag ska börja igen, vet inte måste jag säga för jag har det bra hemma också. Visst ska det bli skönt att få lite bättre rutiner än vad jag haft men ledighet är alltid skönt.

Första veckan efter semestern är en tid som jag upplever som ett helvete och det är för att man ska upp på morgonen och försöka vakna till innan man kommer till jobbet. En annan är så morgontrött så just det här med att vakna till är det största bekymret för mig, då jag väl kommit till jobbet är det inga som helst problem.

Alltid har jag sagt att vi som är morgontrötta är duktiga på att spela teater, hur trötta vi än är så möter vi kunder eller andra människor med ett rungande "God morgon" trots att vi skulle vilja säga någonting annat.

Vardagen står där och knackar på dörren och det är bara att rätta sig efter det, ingen som säger till dig att ta lite mera ledigt... ja, jag vet en men det är för att det handlar om att tjäna pengar.

Det här med att säga åt mig att ta semester ska man inte göra då jag kan få ett horn i sidan på den personen, jag styr själv över när jag vill ha semester och framför allt, har jag tid med semester? Jag har så mycket som ska göras ibland och det passar inte alltid mig att ta semester, ska man ta semester ska det vara någonting speciellt.

Imorgon är det alltså dags att ta sig till vardagen eller verkligheten om man hellre vill säga så. Jag vet inte vad som skett under min ledighet och jag har inte varit intresserad det här året heller kan jag erkänna.

Skönt har det varit att släppa allting under fyra veckor för att nu igen ta igen dem veckorna i läsning.

En trött dag

Jag tror att alla som jag mötte idag var trötta, lika som mig ska det också talas om. Det blev lite för sent igår då vi var bort till bekanta och grillade och umgicks men klockan bara flög fram som man brukar säga.

Jag hade sagt det inte skulle bli så sent men där ser man hur det kan bli av det hela, ja, nu är det inte ofta som jag går bort men jag hade en trevlig kväll i alla fall.

Ta sig upp idag för att åka på fotboll var inte det mesta ultimata som jag kunde göra efter en sen kväll men har man sagt det så... bara ta sig upp och åka med och kolla.

Det var ingen viktig match utan det blev en match där laget delat sig i två och lånat in spelare från det som kallas för A-lag men som jag inte kallar dem för. Ja, det blev i alla fall fotboll istället för att ligga i sängen och bara sova.

Regnet kom flera gånger och det kan även det göra att man blir trött, jag påverkas en del av vädret som blir så ingenting att snacka om men idag var det en riktigt trött dag.

Var tvungen att sova efter maten men det blev faktiskt lite för mycket sovande ska jag erkänna för jag kom inte igång som jag tänkt mig. Nu när jag sätter ihop det här är jag på väg att vakna till för det som jag tänkt mig göra under dagen...

Läser lite på MSN innan jag loggade in här och ser någonting om Bianca som uttalar sig om hennes förhållande med Rocky... läser inte det då jag är så trött på sådana skriverier. Får för mig att alla kändisar har en tendens att gå ut med en massa saker bara för att inte glömmas bort i media och framför allt i svenskarnas minne.

Dröjer inte länge förrän samma person gapar om att man vill vara ifred... det man själv skapat får man själv reda ut men någon idoldyrkan har jag inte så för min del får våra kändisar göra vad dem vill.

Hålla ordning

Mycket märkligt det här kan jag tycka. 

En del personer kan aldrig hålla ordning runt sig och det trots att man pratar flera timmar och år med personen, det är som att prata med en satans vägg där allting bara studsar ifrån och tillbaka till en. Jag har fått det för mig att om man vet att någon annan håller ordning så behöver man inte alls göra det själv, vet ju att sakerna hamnar på plats till slut.

Att städa upp i ett skåp tar flera timmar för en men för mig tar det fem minuter och då man frågar varför dem inte kan städa så svarar dem att det tar så lång tid...?

Jag är omgiven av människor som jag ser det som inte vill ha ordning i sin omgivning utan är nöjda med att leva i ett kaos och där andra tar reda på saker efter dem. Det här med att ha det snyggt runt sig betyder inte så mycket bara man får leka med sin mobil i tid och otid och det är även en sak som kan göra mig tokig, varför är mobilen viktigare än allt annat?

Ja, jag är gammalmodig men jag vet också att i den här takten så kommer jag inte bli så mycket äldre för jag kommer stupa i förtid, ingenting jag är rädd för eller säger nej till.

Jag vill inte vara den som hela tiden plockar och påminner för att andras hjärna slutat fungera av ren slapphet. Det har inte alls blivit mycket bättre med all teknik som människan skapat utan kan tycka det bara blivit sämre då människan har blivit fruktansvärt lat av sig.

Att föra en dialog i dagens läge är bara det ett stort uppdrag för det finns knappt någon som vet hur man möts ansikte mot ansikte för att prata, samtalen ska ske via telefon för den har man alltid med sig.

Den klar

Jag har våndats över ett arbete som jag verkligen ville ha klart innan den här veckan tar slut och det var den undre trappan, det är lite komplicerat att sätta tapet den biten. Sned överdel och sned nederdel som gör det väldigt knepigt med tanke på att jag inte är tillräckligt lån för hela biten, hur jag gjorde förra gången kommer jag inte ihåg då det är elva år sedan.

Nu var det dags att sätta tapeten där och jag försökte komma på det smartaste sättet men blev i alla fall en utmaning för mig, frugan var med men inte hjälpte det mig mycket.

Då mer än hälften var klart hände det någonting som gjorde mig ganska tagen, tog ett steg för mycket så jag höll på att ramla nerför trapphuset, inte är det långt att ramla men räcker för att bryta sig.

Ja, jag fick upp tapeten och jag kände att det här var skönt att få gjort så jag slipper tänka mycket mera på det. Det finns mera att göra men känner nu att det får vara en stund då jag inte har så mycket krafter kvar för att göra saker och kanske kan det vara skönt att vila ett tag.

Att få den här trappen var underbart men jag har en kvar som ska göras och den är ännu värre då det ska arbetas på hög höjd, grabben ska vara med och klättra då han har bättre balans än vad jag har. 

Allt ska vara så säkert som möjligt innan vi sätter igång med det arbetet i övre trappen då det är säkerheten som är viktigast av allting... just nu vet jag inte riktigt hur jag ska få till det men ska lista ut det.

Arbetet med lägenheten har gått förvånansvärt bra kan jag erkänna trots dem här stoppkorkarna som kommit ibland, bara kämpa på för det finns ett slut med allting och jag börjar se slutet på det hela.

Känns rejält

Det är nu inte många dagar kvar innan man ska återuppta sin plats på arbetet men jag skulle kunna vara ledig en vecka till... minst. Jag känner nu i kroppen att jag har varit igång hela tiden under semestern och visst har jag haft lugna stunder jag med men då jag inte har det kör jag på med full fart.

Jag har svårt att förstå min egen kropp då den säger att nu måste jag lugna ned mig, blir som en motsatt effekt och jag lägger i en växel jag inte vetat om att jag har.

Visst ska det bli skönt att få komma tillbaka för trots allt har jag en bra arbetsplats men känns lite visset att jag inte hunnit mera hemma. Ja, jag kan göra lite saker trots att jag börjar jobba men jag ska även ha krafter för jobbet också för det är därifrån jag får min lön.

Jag vet inte vad jag saknat mest under min ledighet men tror att det är helheten om man får säga så? Jag vet vad jag ska göra och vet hur mina dagar ser ut överlag och jag är allmänt nöjd.

Nu har jag några dagar kvar av ledigheten och dem har jag sagt jag ska vila ut på, inte köra som jag gjort utan dämpa takten för att inte vara helt förstörd då jag kommer tillbaka.

Redan nu har jag satt upp en plan för det sista eller viktigaste jag vill ha klart innan semestern är över och jag tror faktiskt att jag kommer klara av att hålla det.

Mycket och ingenting

Det här blev för mig en konstig dag kan jag känna, mycket men ingenting blev gjort så som det känns nu när jag sätter mig ner och summerar dagen.

Visst fick jag saker gjorda men kanske inte dem saker som jag hade velat fått gjorda men det finns anledningar för att det blev så kan man säga... det är inte så enkelt alla gånger att utföra saker.

Frugan skulle hämta nya bilen idag och redan där försvann det timmar som jag trodde jag skulle kunna ha till det här hemma men tji fick jag, bara skjuta på allting för att få klart med det här med att hämta hem bilen.

Nu har frugan fått en likadan modell som jag har och med manuell växel istället för en automatisk som jag är så emot av olika skäl. Tid tog det men nu är det klart och jag hoppas att det blir dem sista bilarna som vi skaffar och jag tror inte vi kommer byta heller så.

Min dag blev mest att sitta i bilen i olika ärenden och nu kan jag säga att jag är trött på att köra omkring.

Det finns gånger man nästan kan kräkas över att sitta bakom ratten och jag hoppas att jag ska få slippa ett par dagar för det är ju så tråkigt. Jag har annat att göra än att köra alla dessa ärenden som jag försöker lägga in med allting annat som ska göras men enkelt är det inte... man vet aldrig när man behöver skaffa hem saker.

Det blev mycket gjort trots att jag skulle vilja säga ingenting men kan vara för att det inte blev så mycket gjort här hemma som jag hade tänkt mig från början. Bara ta nya tag i morgon för att få saker gjorda som skulle gjorts idag men jag vet ju inte, saker kan hända som inte går att styra.

Det kostar

Vi vet om det, det kostar att leva och det blir bara dyrare och dyrare att leva. Hela tiden får man hålla koll på var det är som billigast att handla för att få den där dagens lunch som vi behöver... inte bara lunch vi behöver utan även frukost och middag men så får vi inte glömma alla dessa mellanmål som vi egentligen ska ha.

Nu vet jag inte hur många som tar sig ett mellanmål men jag vet att vi alla skulle behöva det för att hålla prestationen uppe.

Det kostar att leva och har man barn så kostar det ännu mera, dem där barnbidragspengarna som man får räcker inte på långa vägar kan man ju säga, en fjärt i rymden. Vi ska inte snacka om hur det är att ha vuxna ungdomar hemma för där drar det verkligen iväg så man inte hinner med.

Staten säger att dem ger bidrag till alla ungdomar som går i skolan men det stämmer inte alls kan jag säga, skolan har makten att se till att det bidraget försvinner om det passar dem själva. Det finns lärare som inte "ser" vissa av eleverna och sätter då med en gång frånvaro och efter ett tag försvinner det där bidraget.

Att ha ungdomar som går i skolan kostar i form av busskort för det är inte alla som får det där busskortet betalt, föräldrarna som gör det men ändå säger stat och kommun att dem är så givmilda av sig.

Staten säger att vi ska skaffa mera barn men då är frågan ganska enkel, är det så många som har råd att ha barn egentligen. Det kostar massor att ha barn och så som samhället ser ut så får föräldrarna stå för mer och mer av dem kostnader som blir ju äldre barnen blir.

Det kostar att leva och jag väntar bara på att man ska begära att man ska ha en skatt på att man andas, vänta och se så ska ni få se att så blir det snart.

Bara är så

Jag önskar att man kunde lyssna på vad jag säger ibland så det inte blir en massa misstag som kostar pengar, är som att man ska trots det jag säger och därför sticker det iväg.

Det här med att inte köra manuell låda i bil har blivit populärt men jag anser fortfarande att det är manuell som man ska köra trots att det är mera moment att hålla reda på. För det första är det billigare att köpa manuell växel och den drar mindre samtidigt.

Nu har jag fått rätt igen och jag bara säger "Vad var det jag sa"?

Det vore så skönt om man lyssnade på det jag säger för jag vet att i slutet har jag rätt i det mesta då jag faktiskt läser på om en del saker och det här med växellåda är någonting jag läst på om. Det fungerar inte att byta bil hela tiden då det blir så stora kostnader vid bytena men att driften blir billigare.

Jag tänker inte säga så mycket om att jag har rätt för upp till var och en att lyssna på vad jag säger och sagt.

Hade inte tänkt göra så mycket den här dagen men som vanligt måste jag bara göra saker för att hålla mig i gång, det är bara så.

Trött var jag och kände mig en aning konstig i kroppen men jag måste göra någonting så saker blir gjorda och jag gjorde det jag planerat och lite till faktiskt. Skönt att se framstegen och se det där slutet på allting ska jag erkänna.

Sista veckan av semestern eller vad man ska kalla den för, tycker inte riktigt att jag haft någon semester om jag ska vara ärlig. Det här med att ha semester tycker jag bara är en överskattad lyx för en del människor.

Ordnar sig

Det är det man alltid säger, allt ordnar sig med tiden och man vet ju inte, det kan det ju göra. Det handlar bara om att man ska ta det lilla lugna istället för att springa tiden före hela tiden.

Det finns människor som alltid tror att det inte alls ordnar sig men då har man inte ens försökt eller tänkt ut en bra plan för att det ska ordna sig.

En annan vill tro att allting ska ordna upp sig med tiden och för det mesta gör det om man bara tar det riktigt lugnt och inte hetsar upp sig. Nu ska man ju vet att jag är en sådan person som verkligen kan gå upp i limningen men det är för att jag inte är beredd på en del saker, det finns ingen planering för det som ska hända.

Allt har sin lösning men innan man gör saker och ting måste det finnas en bra plan för hur det ska utföras och slutföras.

I vårt samhälle går det runt en massa och säger att allting ordnar sig och det är dem som skapar en massa oreda och faktiskt inte har en gnutta vett i att ta fram en bra plan. Visst är det enkelt att bestämma en sak och sedan säga att det ordnar sig då man inte behöver lida av det som kan komma av det som dem sagt ska göras... allting ordnar sig men det har sitt pris. Om man bara tar det lugnt så ordnar sig nog allt men då kanske man ska börja med att rensa upp i olika led där det mesta av oredan kommer?

Staten förstör

Ja, det kanske ni också tycker, staten förstör så mycket för vanliga människor. Det är vi invånare som är staten men så har vi valt våra ledare eller vad man ska kalla dem för, tycker inte alls att dem är någon form av ledare.

Svara på frågor om hur vi vanliga ska kunna få ett drägligt liv vill man inte svara på, om dem har det bra så är det bra för dem anser sig vara högt privilegierade i samhället. Jag har en annan åsikt om det här med ledarskap, en ledare ska vara ett föredöme men den vi har är inget föredöme.

Man höjer dem saker som kan få det svenska folket att se sitt egna land och vad leder det till? Ingen har råd att åka runt i landet med sina familjer och visa upp hur fint land vi egentligen har... jag har nu en svart syn på Sverige och det är för hur man styr landet.

Det här med demokrati kan man skrota för jag ser ingen demokrati alls i att man skattar sönder oss, tar ut en lön som ska göra att dem kan leva i överflöd... efter skatt har dem i alla fall tio gånger mera i månaden än vad jag har att leva på.

Det är svårt att se allt det där fina genom ett tågfönster kan jag säga, inget fel i att åka tåg men det som susar förbi hinner du inte med att se och jag har för mig att tåget inte stannar så fort det kommer någonting att se.
Jag trodde att vi skulle få våra nästkommande att uppskatta det land vi har, det underbara land som kanske inte alls är så underbart om vi inte ens får tillstånd att se det på egna villkor och transportmedel.

Staten eller vad man nu ska säga har sett till att vi har återgått till klassamhället, det är dem som tjänar pengar som är viktigast av alla anser dem men utan oss andra är dem ingenting.
Vi har statliga och kommunala bolag som delar ut bonus men märkligt gäller det inte dem bolag som utför sjukvärdsarbetet, dem som verkligen är värda en bonus.

Mest smått

Kan inte riktigt säga att jag slitit ut mig idag då jag inte påbörjat några större arbeten här hemma. Kanske kan det vara skönt att inte behöva jobba som ett lite djur hela tiden med saker här hemma, finns en del småsaker som ska göras också med jämna mellanrum.

Bort med det som tillkommit på balkongen och all pant som blivit fick jag även bort, den som betalade den nya medicinen för mig.

Snart har jag en entré färdig men jag måste planera klart arbetet med min klädkammare eller förråd som jag brukar kalla den för. Det är en hel del grejer som lagras där inne och ett tag såg det bedrövligt ut där inne... efter rensningen blev det mycket bättre och sedan att det blev uppsnyggat så blev det som en dröm.

Jag måste planera för dem där hyllorna som ska upp där i förrådet för att kunna stryka den delen ur min uppdragsbok, skönt att det blir saker slutförda.

Visst har jag en massa stora arbeten som skulle göras men jag valde att fixa en del små saker för att slippa dem senare, det är småsakerna som jag brukar tröttna på.

Mer än planerat

Dagen börjar inte så fruktansvärt tidigt utan fick en kort sovmorgon även denna dag, skönt var det men sedan var det dags att möta dagen.

Fint väder hade vi idag och jag försökte njuta av den så gott det gick men har man saker som ska göras kan det vara svårt att njuta av det fina vädret faktiskt. Mina arbeten finns inomhus och just nu känner jag att det inte är mycket tid kvar innan jag inte kan lägga så mycket tid på det här.

Sista delen av trappen här hemma fick jag fixad med att kapa till stolparna men det var drygt, nu märks det att det varit mycket... skönt att få alla stolpar klara för att sedan kunna göra annat. Ja, nu är ju inte stolparna helt klara utan dem ska slipas och målas och sedan är dem klara. Det kommer bli snyggt kan jag säga men kanske ska man inte säga så eftersom det är jag själv som gjort jobbet, när ingen annan säger att det är bra så måste jag säga det själv. Många timmar ligger bakom den här renoveringen.

När dagen börjar närma sitt slut upptäcker jag en sak, även den här gången har jag gjort mer än vad som planerats in i kalendern och jag ligger före i en del. Kanske kommer jag få allting som jag sagt ska vara klart innan jag ska börja jobba, kan bli det om ingenting kommer i vägen vill säga.

Jag arbetar så fort jag kan men med noggrannhet för jag har sagt att den här gången ska inget fusk användas. Förra renoveringen hade jag hjälp av en som fuskade med att göra det som han fick betalt med... nu gör jag det själv.

Att planera steg för steg har fungerat riktigt bra för mig den här gången och jag har försökt att sprida jobben jämnt fördelat på alla dagar. Den där vilar som jag trodde jag skulle få har jag väl inte riktigt fått men jag ska försöka vila sista två dagarna då jag inte vill komma tillbaka efter semestern tröttare än vad jag var innan.