Man brukar säga det att man måste göra någonting åt situationen innan det är för sent och det håller jag med om och själv ska jag göra en sak för att se om jag kan få det bättre. Jag vet med mig själv att jag står ganska ensam i det här som jag fått på halsen och då måste jag göra någonting åt det innan jag mår ännu sämre av det. Nu kan jag ha lite svårt att förstå varför jag ska behöva vika mig igen men har som sagt insett att jag måste göra det då jag är e4nsam om att tycka det är fel.
Jag kommer inte klara mig om jag inte gör någonting åt det här och vad måste jag göra för att bli kvitt problemet? Enkelt, jag får helt enkelt söka mig ett annat arbete och lämna över det här stället till den som gör att jag inte kan vara kvar längre. Ännu en gång är jag tvungen att lämna en sak som jag byggt upp och det känns bara så bittert just för att den här andra är ingen annan som vill ha och man vet inte var den ska placeras.
Jag mår bara dåligt just nu när jag vet att jag ska dit och möta det här bedrövliga som jag säger och då väljer jag att försöka få tag på annat. Jag kanske kan få någonting annat för att annars måste jag göra det mest drastiska som finns att göra, säga upp mig eller sjukskriva mig. Ingenting av det här vill jag göra för att jag ska må bra då det inte är jag som är orsaken till det men någonting måste ske så fort som möjligt.
Jag försöker och försöker men jag kan inte med att ha det så här då jag hela tiden känner att jag måste vara tyst och accepterar att det kommer någon som jag inte kan lita på, vet aldrig när jag får höra att jag är elak igen utan anledning. Innan det är för sent för mig måste jag ta mig därifrån så fort jag kan för jag orkar inte med att vara rädd för den här personen, brukar inte vara rädd för andra men i det här fallet är jag rädd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar