Japp, det var dags igen att ta sig iväg under dagen till det andra hemmet kan man kanske kalla det för. Vi lever en större del av vårt liv på just arbetsplatsen men kanske tänker man inte på det alla gånger utan det är en mera normal grej. Jag vet att många reagerar på att man sover bort så många timmar i sitt liv men det är kanske för att man inte gör så mycket just under den tiden, det är ju ingen som får betalt för att sova. Ja, det är snart dags nu att ta sig iväg men jag vet inte riktigt om jag känner för det men det är klart, det är inte så ofta jag känner för att åka till jobbet.
Har sovit ganska oroligt i natt efter att jag hade somnat på soffan, svårt att byta till sängen och somna om kan jag säga. Tungt som bara den var det att ta sig till sängen men väl där så somnade jag men det där med att ta mig upp var en annan historia. Det var ingen enkel match den här morgonen att ta sig upp för det var som att jag hade cement i hela kroppen, bara föll tillbaka hela tiden och klockan satte igång stup i ett med sitt enerverande ljud. Nej, det var det enda jag ville skrika rakt ut men jag måste ju ta mig upp.
Söndag morgon och jag vet mycket väl att om jag bara kommer upp den här dagen så är det klart för en ledig dag sedan. Javisst ja, jag har inte varit ledig på hela veckan som har gått och kanske det som gör att jag känner som jag gör nu. Jag ska banne mig ta mig upp och iväg för att göra det här arbetspasset och då får jag vara hur trött jag än är ska ni veta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar