Jaha, då var det dags för det där som jag våndas över med jämna mellanrum och som jag verkligen inte vill vara med om men som jag måste vara med om i alla fall. Det står i mitt schema att jag ska ha dem här passen men jag kan inte begripa varför man ska behöva dem två pass i rad så som jag har det den här veckan. Det är jobbigt nog med att ha ett pass men att ha två är som ett helvete. Tror inte att man förstår att just den här veckan är en vecka som jag inte alls har någon fritid och ja, jag anser mig fortfarande inte ha speciellt mycket fri tid så som jag arbetar nu.
Bara dags att förbereda sig för en sak som jag inte alls gillar eller vill uppleva men som jag bara måste för att det står så på schemat. Fyra gånger bara visserligen på schemat men ändå fyra gånger mer än vad jag vill ha för dessa arbetspass bryter ner mig bit för bit varje gång. Mat, kläder och en maskin ska jag ha med mig då jag ska ta mig dit för att göra dem arbetspassen och just ja, måste ha med mig medicinen som jag alltid glömmer ta i tid då jag är där. Ja, det är mycket att hålla reda på för sin egen del och så ska man komma ihåg vad man ska göra för dem som finns där redan.
Nej, det här tycker jag verkligen inte om men kanske därför jag fortsätter med att söka andra tjänster för det här är liksom ingenting för mig längre av många anledningar. Att veta att det är dags igen för ett sådant här pass gör mig illamåendes redan en dag innan för jag får inte glömma någonting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar