Det verkar som att det inte finns någon ände på det hela och det är klart, om man inte upplever att man är en del av hela problematiken så är det väl svårt att få ett stopp på det hela. En enda stor karusell på allting kan man tycka att det är och att stoppa det hela kanske skulle kännas som ett nederlag kan jag tänka mig men är det verkligen ett nederlag? Ingen vill ha det här men ändå har vi det och alla hjälper till på sätt och vis att det bara fortsätter i en lång karusell som växer sig till i storlek men ingen vet var det ska sluta och ingen som verkar vilja stoppa det heller.
Det finns mycket som man kan göra i olika situationer men då handlar det om att man öppnar sig själv för att se om man har en delaktighet i det hela och fråga sig om det är värt det här. En olustig situation där det finns en sida mot en andra men kanske finns det flera sidor i det hela och det är det som gör det till att det inte finns någon ände. Jaha, varför förlora någonting på det hela själv när man kan se till att många fler förlorar mycket mera? Ja, det är som det alltid är kan man tänka sig och är det så att man startar upp någonting eller gör någonting är det svårt att erkänna sina egna brister och att man gjort fel.
Det finns ingen ände på saker om man inte ser sin egna delaktighet i det hela och tror att man kan hela tiden be om ursäkt för det man gör och så gör man om det igen. Det är helt förkastligt att kunna be om ursäkt hela tiden men kanske så bi uppfostrar våra nästkommande, du måste be om ursäkt för att du spottade på någon annan men sedan kan du göra om det för att be om ursäkt igen. Ja, det finns ingen ände på det hela utan det bara fortsätter på samma vis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar