kan man kanske kalla dem här människorna som kommer farandes på sina cyklar i en fart som man kan kalla för livsfarlig. Jodå, det är bara att hoppa undan då dem kommer som fartdårar där på cykelleden för att komma i tid till sina kunder och man ställer sig frågan om dem hinner med att andas mellan sina besök som dem har. Det är dem här som finns för att en del människor ska kunna få en vettig vardag men just ja, dem får betala ett pris för det också så kanske ska deras räddare vara i tid varje gång. Jag vet hur det var att vara en av dem men skulle inte vilja tillhöra dem i dagens läge för jag vet hur dem har det, dem tillhör en sort som man inte vet var dem får sin kraft från.
Som svartklädda räddare kommer dem i ur och skur på sina cyklar, både el och utan el i full fart för att komma till dem här människorna i olika åldrar för att stötta dem i sin vardag så dem får ett någorlunda vettigt liv. Det är dem här människorna som många gånger ger andra en chans att få prata med andra, känna sig som människor och få ge av sina egna erfarenheter till någon som kanske kan behöva dem och ja, det är inte fel att lyssna på våra gamla i olika åldrar.
Se inte ner på dem här som kommer svartklädda i full fart på cykel utan se med vördnad på dem för dem gör någonting som många av oss inte ens klarar av att göra och inte ens skulle vilja göra med den lön dem har. Kanske ska vi börja snacka om de viktigaste människorna i samhället för visst kan man se dem som det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar