onsdag 20 juni 2018

Fick det gjort

Den här dagen blev inte lika lugn som dagen igår kan jag ju säga, full fart i stort sett hela dagen med en massa småsaker som skulle göras. Det som jag satt som mål blev visserligen inte gjort men det får vi ta under morgondagen, fredagen blir en dag då vi alla ska bara vila ut precis som alla andra faktiskt.
Jag har alltid accepterat dem röda dagarna trots att jag själv inte firar dem och aldrig kommer göra det som alla andra  någonsin, alla dagar är lika för mig.

Fick min kontakt till terrassen fixad på egen hand, Riksbyggen skulle ha en tusenlapp för att ordna det och det går jag inte alls med på. Det får vara någon måtta på allting kan jag tycka, kunde jag byta det förra gången så kan jag byta det den här gången också. För mig är det en gåta varför själva kontakten inomhus gått sönder bara för att jag stoppade in en sladd på utsidan.

Fönsterfoder och och igenläggning av springor fick jag gjort, grabben fick faktiskt ta sitt fönster själv att latexfoga springorna och det blev bra. Jag tror att det är bra att han får vara med och jobba lite, det höjer självkänslan en del av att göra saker på egen hand.
Jag är väldigt nöjd med det som mina barn har gjort, handlar om att koncentrera sig på det som ska göras och ingenting annat.

Ja, en hel del som blev gjort den här dagen och vi hann med att sticka iväg till en bekant och ta en fika då han fyllde 54 igår.
Jag är nu inte känd för att åka iväg och fika men jag kan om jag bara har den där kraften inom mig att umgås med andra människor.

tisdag 19 juni 2018

Bara lugnt

Jag kan inte påstå att jag gjort speciellt mycket idag faktiskt, det blev en så otroligt lugn dag för mig i soffan med en tidning med historia. Jag har alltid älskat att läsa och nu tog jag mig en dag där jag fick göra det och att det var historik var bara ett plus.
Inte är det ofta som jag bara ligger och tar det lugnt men jag tror att det var det jag behövde efter golvläggningen igår.

Det som jag egentligen gjorde idag som var av vikt var att rens abort en del saker som jag kan se har gjort sitt hos oss. Visst kan det vara saker som längre fram i tiden kan användas men det är tveksamt om det kommer användas inom dem närmaste tio åren, så länge vill jag inte ha sakerna liggandes.
Jag kör det mesta på återbruket men en del saker ska jag skänka iväg, det är spel och en del andra grejer som jag tror andra ger en slant för.

Det mesta som jag tar bort går att återvinna på ett eller annat sätt och då ska det återvinnas istället för att det ska hamna i naturen eller bara deponeras någonstans.
Jag har det där med återvinningen i blodet, ser hur andra inte fattat riktigt poängen med det. Jag tänker på det där testet som alla inom kommunen ska göra om återvinning, hur tror man att sina anställda ska följa det då inte ens staden följer det alla gånger?

måndag 18 juni 2018

Min första

Min första dag började inte riktigt med vila ska ni vet, jag hade satt upp på min lista att det skulle bli klart med ett golv och sopkörning och då är det bara att göra så. Jag vill under dem första två veckorna få så mycket jag kan undanstökat för att sedan två veckor kunna ta det lite lugnt.

Grabben fick vara med och arbeta med att lägga golvet och det tycker jag inte är mer än rått då det är hans rum som ska göras ordning. Vi hade fixat alla lister igår så det var bara att lägga dem på plats för att sätta fast dem en dag då det är enbart körning i betong för min del.
Ja, jag kan inget annat säga än att grabben faktiskt kan om han bara vill och inte har sin mobil i sin närhet.

Att börja semester med att jobba är kanske inte så kul men betyder att jag kanske kan ta det lite lugnare dem sista veckorna. Jag vill nu bara få det riktigt fint här hemma för min familjs skull och jag hoppas att det ska underhållas på rätt sätt, det kostar pengar att fixa till om man säger så.
Det var bara en tung dag det här men blev lättare då allting var klart för dagen... jag vill mer än vad jag egentligen orkar med.


söndag 17 juni 2018

Sista dagen

Jaha, det här var då sista dagen innan jag ska gå på semester och jag känner bara en lättnad för det har varit tungt ett tag kan jag lova.
Det ska bli skönt att få vara hemma bara några veckor även om jag vet att jag kommer att få hålla på där istället men det är lite skillnad, jag kan fika eller vila när det passar mig.

Jag fick mina saker klara innan jag skulle gå hem och det är jag så tacksam för, det har tagit tid men nu så var det klart för sommaren. Jag tror att det kommer att vara en stor hjälp för våra vikarier men det blir även ett bra hjälpmedel för oss övriga. Materiel som är lätt att följa är det minsta vi har inom vår kår, det ska vara så komplicerat som möjligt tycker höjdarna.
Som jag sagt så skulle våra höjdare ta sig ett steg ut till oss och arbeta efter sina egna riktlinjer så kanske dem skulle fatta att det inte alltid fungerar.

Ja, jag tänker nu försöka stoppa undan allting som heter arbete för ett par veckor och jag tycker jag har förtjänat det också. Jag tror att jag gör mer än vad jag ska göra men det är någonting jag gjort hela tiden i mitt arbete, det har tagit över mitt liv många gånger.

Jag tar mig hem och vad gör jag? Jo, jag sätter igång meden gång att arbeta här hemma med lite saker och jag får lite senare hjälp med ett par saker. Det gäller verkligen att ta vara på tiden för att allting ska flyta på med renoveringen här hemma.


lördag 16 juni 2018

Ännu en dag

Då kan man kanske säga att ytterligare en dag har runnit iväg och jag har enbart en dag kvar innan jag ska få komma iväg på min semester om det nu blir semester för egen del. Det finns saker att göra här hemma så jag vet inte om det kommer bli så mycket vila den första tiden, har i alla fall sagt att under två veckor kan jag göra en massa saker här hemma men dem resterande två vill jag bara vila på.

Idag hade jag saker som skulle göras inför semestern och jag fick det gjort men upptäckte att det var ett ganska stort arbete med att uppdatera och ändra en del. Sju timmar framför en datorskärm är ingenting jag rekommenderar någon att sitta och då med en massa saker som kan kännas tråkiga och onödiga.
Jag gjorde det här jobbet för att det ska bli enkelt att arbeta hos oss i sommar, allt ska enbart flyta på utan frågor som kan kännas dumma.

Ganska sliten var jag efter jobbet och jag fick komma hem... för att göra lite saker här hemma. Jag tar vara på all min vaka tid för att komma vidare med allt som jag har att göra här hemma, vill bli klar så fort som möjligt.
Det blir fint där uppe hos barnen och jag känner en stor glädje då dem säger till mig att dem är stolta över sina rum och att dem trivs i dem. Självklart ska dem trivas, det är trots allt dem som bestämt sina golv till rummet och fått se ut tapeten som ska komma upp på väggen.

Enbart morgondagen kvar att arbeta för att ta semester och arbeta för egen del hemma.

fredag 15 juni 2018

Två dagar

Det börjar lukta semester, en semester som jag verkligen skulle behöva om det nu blir någon för mig. Varje år säger jag att jag ska ha semester men det blir inte så mycket semester för jag får ändå göra samma saker hemma som jag brukar annars göra om året.
Det här fattar jag egentligen inte, då min andra hälft säger att hon har semester eller har en ledig dag så är det så men då jag säger det så är det inte så.

Jag har sagt att jag ska göra ett par saker det här året på min semester och jag räknar nu med att jag ska få en viss assistans med det jag ska göra, säger att jag räknar med det.
Äsch, jag vet hur det slutar i alla fall, står där ensam i alla fall och får göra allting samtidigt som den andra inte ens tagit sig ur stolen.

Två dagar kvar att göra innan semestern och jag vet att jag har två dagar där jag ska slutföra en del saker innan jag kan ta ledigt, vill bli klar med allt så det fungerar för alla. Det här brukar vra en tid för mig där jag kan uppleva att jag har så mycket kvar att göra trots att jag gjort allting, är just bara orolig att det ska bli missar.
Jag är en sån som bryr mig om andra, att man ska slippa en massa obehagliga saker bara för att jag missat någonting, tycker att allting enbart ska flyta på när jag har semester.

Jag måste slå bort jobbet ur min skalle för att orka ha ledigt och orka vara en människa dem här fyra veckorna som jag faktiskt tar ut under sommaren för att vila. Som sagt vet jag inte riktigt om det är någon vila för mig men vi kan i alla fall låtsas...

torsdag 14 juni 2018

Ganska slitig dag

Så här på kvällen kan jag enbart ställa mig frågan, hur har jag orkat med att göra allt som jag fått gjort idag? Trött är jag och jag har svettats enormt mycket idag trots att jag druckit och druckit... men slutar inte svettas utan det är som att tanken bara töms hela tiden utan att jag kan göra så mycket åt det.

Det nya golvet har kommit på plats i dotterns rum och det var väl egentligen det som skulle göras, nu blev det lite till mot kvällen.
Listerna stod där och skrek åt mig att dem ville komma på plats och då var det bara att såga till dem så jag kan borra senare, två stycken blev faktiskt ditsatta med en gång så jag får vara nöjd med det.
Dottern har varit med och jobbat och det enda jag har att säga är att hon är duktig på att arbeta om hon bara vill, blir trött av att hon tänker för mycket.

Det har varit en lång dag för mig och jag känner av det just nu, ska ta avbrott nu för att vila då jag har en lång arbetsdag framför mig under morgondagen.
Jag vet att jag inte kommer kunna hålla mig efter jobbet imorgon men då får det bli lättare arbeten ska jag erkänna och inte som idag, blev lite mer än jag räknat med.

onsdag 13 juni 2018

Tar på krafterna

Tog mig upp innan nio idag för att jag visste att jag hade lite saker att göra innan jag ska iväg på eftermiddagen, bäst att ta vara på tiden man faktiskt har istället för att ligga och sova bort den.
På med en kopp kaffe och satte mig vid datorn för att scanna in en del saker som jag sparar på för säkerhetens skull, vet aldrig när jag har användning för det så...

Plockar ihop alla sopor jag har samlat ihop på balkongen samt lite till jag hittar på annat ställe, in med skiten i bilen och säger till dottern att jag sticker iväg nu. Tycker att hon ska kliva upp för klockan är närmare halv elva på förmiddagen och det finns saker som hon kan göra här hemma, meningen är att alla arbeten som ska göras ska flyta på utan tillsägelse.
Får bort skräpet ur bilen och tar mig iväg till Byggmax.

Hem igen för att bara märka att ungdomarna fortfarande ligger i sängen och grisar... vad i helsike är det enda jag tänker och sedan kör jag upp dem.
Börjar riva dotterns golv som ska börjas med att lägga och jag får dem båda två med på tåget och får den hjälp jag begär med att riva och bära ned i hallen. Lika bra att köra bort det gamla golvet till återbruket istället för att det ligger här hemma och skräpar, har annat att göra nästa vecka.

Det tar på krafterna det jag gör nu och jag känner av hjärtat just nu när jag håller på men måste tränga undan alla dessa tecken på smärta, vill ha det här klart och sedan kunna ta lite vila jag med under semestern.

tisdag 12 juni 2018

Nya möbler

Det är så ibland, man känner att man måste få en förnyelse i sitt liv och en enkel sak att ordna det på är att skaffa in nya möbler. Inte behöver man ha speciellt mycket nytt för att det ska bli en annan miljö utan det handlar mycket om vad det är för någonting.

Jag har blivit klar med väggarna i vardagsrummet och har länge känt att det måste bli någon förändring där inne med möbler, det ska vara ljusare möbler så jag och dotter tar oss ut till IKEA mot kvällningen för att ordna det här.
Ja, det kostar pengar att ordna sådana här saker men är värt alla kronor som det går åt bara för att livsvärdet ska höjas en bit i form av en trevligare hemmamiljö.

Jag vet exakt vad det är för någonting jag vill ha i det "nya" rummet och jag ser bilden framför mig så där har jag en stor fördel jämför med min fru som inte alls har en aning om hur det kan komma se ut. Någon trendsättare eller inredare är jag inte alls men jag vet vad jag vill och för det mesta blir det som jag vill. Hur jag än försöker få med övriga i hur det ska se ut lyckas jag inte alls med, dem har inte det intresset.

Ett annat skäl till att jag gör allt det här är för att det finns dem som alltid sparkat på mig då jag gjort någonting, kommenterat det jag har och vet exakt hur det ser ut efter att bara kommit för att snoka, nu gör jag om och kommer aldrig släppa in dessa igen.
Är man annars inte intresserad av att komma till oss mer än för att snoka så behöver man inte komma alls.

måndag 11 juni 2018

En del

Kanske är det så att en del bara lägger av då dem vet att dem ska ha semester eller ska avsluta en anställning, hur skulle det se ut om alla gjorde så? Jag vet bara att man kräver av mig att jag är med till sista stund innan en ledighet och helst ska jag vara med då jag är ledig.
Tror att vi som finns längre ned på stegen faktiskt tar större ansvar än dem som sitter högre upp.

Jag insåg det idag att jag har ledsnat en del på hur man behandlar oss här nere, säger att allting ordnar sig men inte fan ordnar det sig, bara lätt för dem att säga det för egentligen skiter dem i hur det blir.
Om det ska vara så här så kan dem glömma att jag som anställd kommer att bry mig speciellt mycket jag heller... jag säger det men då det krisar till så är jag där som en avlöning och reder ut allting. Jag kan inte bara strunta i allting ska ni veta, större yrkesheder än så har jag.

En del har satt det som system att lägga av att göra speciellt mycket då dem ska gå på semester eller ska avsluta sin anställning för att börja annat arbete.
När ska det bli rättvisa mellan oss inom samma företag kan jag fråga mig, någon rättvisa nu har vi inte kan jag säga. Man säger att det är rättvisa mellan oss men glöm det, den existerar inte ett dugg för oss här nere kan man behandla som skit rakt av.

söndag 10 juni 2018

Äntligen

Annat kan jag inte säga om det jag har hållit på med under en längre tid här hemma, det är små saker kvar att göra men det viktigaste var den här tapeten. Jag har inte fått så mycket hjälp med att fixa väggarna för det förstod man inte vad det var man skulle göra med och då man slipade så slipade man mönster i spacklet.
Själva tapetseringen var det dottern som mest var med och fixade.

Just det här rummet har varit som ett stort stopp för mig och bara blivit större då jag inte kunnat få assistans i det hela på grund av olika anledningar. Nu i kväll satte jag dem sista bitarna och helt plötsligt lättade allting för mig.
Jag kan nu vila en stund för att sedan börja med en annan sak som jag ser som viktig i hemmet, lägga golv i barnens rum då dem är slitna. Efter elva år så måste man se till att rusta upp lite och har man sedan handlat på sig nya maskiner så ska dem också användas.

Ja, vardagsrummet är inte riktigt klart för snart ska det borras för att montera upp innertak. Jag vill ha det för att det ska dämpas ned i rummet, som allmänt känt så leder betong ganska bra.
Egentligen vill jag ha innertak i hela lägenheten på grund av att det är så lyhört överallt, får se hur det blir men jag kan i alla fall önska att det blir så.

Jag säger bara just nu att äntligen är jag klar med tapeten i vardagsrummet och kan lägga det bakom mig.

lördag 9 juni 2018

Full fart

Annat kan jag inte säga att den här dagen blev, full fart med en massa saker som gjordes och av olika storlekar men som jag ansåg måste göras.
Fortfarande har jag lite tapet kvar att sätta men det har varit alldeles för varmt i rummet för att sätta den, såg hur illa tapeten satte sig då jag gjorde det i värmen. Jag vill att det ska bli ordentligt gjort... gör det bästa jag kan med tanke på att jag också blir så trött då jag sätter igång. Nu ska jag inte behöva vara så extremt noga då det är min egen lägenhet.

Värmen tar ut sin rätt men ändå har jag varit igång och det känner jag så här på kvällen för hjärtat snackar med mig just nu. Måste ta det lite lugnt men det är grymt svårt att göra det då jag vet att jag har en massa att göra som jag vill ha klart.
Alla i familjen ska vara nöjda med det resultat som blir av den här renoveringen men ibland är det svårt att få fram hur dem övriga vill att det ska se ut. Jag vill helst att dem ska få vara med men ibland måste jag köra över dem i mitt tänkande.

Dagen börjar nu ta slut och jag får vila ett tag men det kliar i mina fingrar, jag vill göra så mycket mera innan natten ska ta över och ta mig till en ny dag.
Morgondagen ser jag inte riktigt fram emot då jag ska på fotboll och stå i kiosk, en sak som jag aldrig gillat någonsin då det är inte riktigt min melodi att möta en massa människor.

fredag 8 juni 2018

Lite sovmorgon

Upp kom jag efter flera timmars sömn, fler än jag brukar få men som jag verkligen behövde efter den dag som jag hade igår.
En planering hade jag gjort upp för dagen men jag ska erkänna att det blev inte som jag ville att det skulle bli, var lite för trött och lite för varmt för att kunna följa den. Lite för varmt för att kunna sätta sista tapeten på väggen i vardagsrummet så en rad olika ärenden samt en del inköp fick jag göra.

Äntligen har vi kommit på vad för soffa vi ska ha och jag tror att det blir bra det hela, är bara jobbigt att välja och ska ha godkänt av andra hälften som inte vet egentligen vad hon vill.
Jag vet i stort exakt vad jag vill och det gör många gånger att det kan låta som att jag alltid har rätt i det jag säger, jag har inte alltid rätt men jag ser till att ha den där sinnesbilden framför mig av hur det kan se ut.

Lite slö var jag efter det jag hade utfört idag men det är mycket värmen som tar ut sin rätt för den har nu hållit i sig länge över oss. Jag ska inte klaga men det kan också bli lite för mycket. Lite svalare skulle jag vilja ha nu så det går att få saker utförda som jag planerat in att göra, då vill jag helst ha det svalare.
Egentligen skulle jag vilja göra så som hon jag lever med, kunna säga att jag har semester då jag har det eller att jag är ledig då jag är ledig, betyder med andra ord att man skiter i att göra någonting alls.


torsdag 7 juni 2018

Väntas en lång dag

Dags så här strax efter tolvsnåret att ta sig ner i sängen då jag har en tidig och lång dag framför mig i morgon där borta i Stockholm.
Jag kommer att fylla på här så snart jag kommer åter hem till Västerås... nu är det enbart kudden som gäller för mig som sagt var och hoppas nu att jag får en natt av god sömn för det lär jag behöva.

Klockan ringer 04.40 och väcker upp mig för att jag ska komma upp och göra mig ordning för den dag som väntar mig, en lång dag igen egentligen som det brukar bli då jag ska till Stockholm.
Kaffe och det gamla vanliga blir gjort för att vakna till liv och ganska pigg är jag väl men kunnat vara ännu piggare ska jag erkänna, lite svårt att sova innan jag ska iväg på mina undersökningar för att få svar.
Sista undersökningen efter ingreppet förra året och på sätt och vis känns det okej.

Om det var någon förändring sedan i januari? Nej, ingenting utan var exakt likadant men med en annan läkare som jag fick en stor respekt för, hon kunde ta mig på rätt sätt och förstod mig då jag pratade. Jag har funnit mig till rätta med dem läkare som jag möter under min sjukdomstid och jag har accepterat att jag faktiskt har ett fel... ett fel som är obotligt och gör mig ganska begränsad i vissa fall. I stort sett lever jag på lånad tid och gjort det under ett bra tid då ingen fattat hur jag orkat att leva som jag gjort innan sjukdomen och efter heller.

Att ta det lugnt är det man ordinerar mig men svårt att följa det alla gånger, har alltid varit en person som varit och egentligen fortfarande är väldigt intensiv av sig. Jag vill så mycket mera än jag klarar av med sjukdomen kan jag säga er, försöker att sänka min fart men har svårt för det också.
Hur ska jag förklara för mina barn att det jag har inte går att göra så mycket åt... får leva den tid som jag har och försöka göra så gott det går?

Promenad ner till Stockholm centrum för att få tag i skor som jag sett ut och som jag behöver, kan inte bara ha mina trogna kängor hela tiden faktiskt. Tar ett tag innan jag valt ut mina skor efter att ha tittat på byxor... ser till att ta skorna då dem är det jag var ute efter och väntar med allt annat.

In på Gröna Lund med familjen som kommit till Stockholm, äter lite mat innan vi tar oss in dit för att barnen ska få åka så mycket dem orkar för dem pengar man betalar för det, tycker bara att det är hutlöst att behöva betala för att gå in och inte kunna åka en enda karusell.
Jag får nöja mig med att ta ett par öl och titta på människor, inte direkt det som är mitt intresse men får vara så nu.

Hollywood Wampires... uppträdande där Alice Cooper och Johnny Depp ingår kommer upp på scen som kvällens artister. Hårdrock är ingenting jag brukar lyssna på men måste ju erkänna att det var bra men just för att det är Depp som är med, en stor favorit hos mig och han är duktig.

Hemresan gjorde mig lite nedslagen då det sitter en kvinnlig kurd och talar om hur illa hon tycker om det kapitalistiska samhälle vi lever i och egentligen talar om att vi svenskar är så dåliga. Lyssnar på det skitsnack om att man måste ta vapen i sin hand för att göra rättvisa och där håller jag inte med, må så vara att jag är militant men jag vet också att väpnad konflikt inte löser speciellt mycket.
Jag ber henne att prata lite tystare om det då jag tycker att det är fel att sitta och prata om politik på det sättet, inte alla som håller med henne.

Den här kurder menar på att kurder inte är ute efter en egen stat men dem jag känner av kurdisk börd säger en annan sak... vad ska man tänka egentligen.
Min tanke kan jag säga är att den här individen på kanske 20 egentligen inte visste vad hon pratade om och träffade här på en person som är påläst om ganska mycket och däribland deras historia, kan bara säga att jag var för trött för att föra en längre dialog med henne. Jag tycker bara synd om Syrien om alla har den inställning till oss svenskar som hon har...

Om man nu är emot det kapitalistiska samhället vi är i och hon inte gillar så undrar jag bara varför hon hade en så flådig telefon och även flådigt klädd och satt där samtidigt och talade om vad hon ville ha och skulle skaffa, kanske bättre att ta sig tillbaka till Syrien...

onsdag 6 juni 2018

Den dagen

Då var den här dagen också gjord men nu känner jag mig väldigt trött i skallen kan jag säga, blivit för mycket tänkande och för mycket oro för en del saker.
Jag ska till Karolinska imorgon men det oroar mig inte speciellt mycket utan jag oroar mig i tjänstens vägnar, verkar bara som att det är ett stort kaos just nu med hur det kommer bli under sommaren.

Jag tar mig upp ur sängen på morgonen och det är väl bra det men jag är lika trött som jag brukar vara och det är inte riktigt okej, jag känner mig bara trött för jämnan just nu. Det är tur att jag ska ha min semester snart kan jag säga, den kommer som en skänk från ovan för just nu kan jag känna att det varit för mycket av olika saker.
Jag är inte förtjust i att hela min ledning ska sluta för att bytas ut, just som jag tycker att det fungerar så ska man helt plötsligt byta ledarskap.

Sommaren som nalkas känns bara så osäker kring vem som ska ersätta oss, finns inte mycket vikarier att välja på som jag fattat och dem som finns vill inte alls arbeta som oss eller har olika anledningar att inte jobba det vi har att erbjuda.
Jag är så tacksam för dem personer som vill och komma och hjälpa till med att försöka göra sommaren till en bra sommar, att göra den till en bra sommar för mina kunder definitivt.

Jag går hem efter en arbetsdag och vet nu att jag ska vara ledig fyra dagar men jag har en viss oro med mig i kroppen och det är inte bra, man ska kunna lägga av sitt arbete då man går hem men det är just nu bara svårt.

tisdag 5 juni 2018

Ytterligare en

Jag vet inte vad jag ska tycka eller tro just nu, endast två veckor innan jag ska gå på semester och fortfarande ingen vikarie på min rad... hur ska det här gå och vad är det som händer egentligen inom yrkeskåren?
Vad är det som gör att det inte finns vikarier till oss? Är det tiderna eller är det lönen eller är bara det att ingen vill jobba?

Jag vet att det har varit ett toppenväder men för det behövs det i alla fall pengar kan jag tycka? Det finns väl egentligen ingen som kan leva på luft i alla fall eller är man villig att betala för arbetskraft som bara går och dräller, alla kan ju inte vara så dåliga eller?
Att jag börjar bli lite orolig kan jag erkänna för att annars är jag bara dum...

I förra veckan hade jag en vikarie på intro men som inte kunde arbeta våra tider och egentligen inte ville arbeta våra tider och okej, jag förstår att det är inga drömtider för någon men jag har dem tyvärr. Idag då jag kommer så står det en ny vikarie utanför min dörr på jobbet och väntar... ett ansikte jag sett tidigare och som är ganska välkänt för mig. Jag fattade inte riktigt att jag skulle ha en vikarie till med mig... jag hade en förra veckan men som inte riktigt bestämt sig.

Jag ska inte säga för mycket utan jag är enbart tacksam för att det finns vikarier och det är det vi behöver och inte bara hos mig utan överallt. Kan inte riktigt fatta att det är så fattigt på folk bara eller kan det vara så att kommunen inte ger tillräckligt med reklam för sig och sumpar det på det sättet?

måndag 4 juni 2018

Hela dagen

En hel dag bara liggandes i soffan på grund av att ryggen inte ville igen, smärtan var obeskrivlig och jag som hade tänkt att jag skulle tapetsera en del efter att det blivit svalare.
Jag vet inte vad jag ska tycka och tänka, det är som att det finns någonting som inte vill att jag ska vara med i leken.

En ledig dag som jag planerat en del saker att göra på och där ingick inte det att jag skulle ligga på soffan för att min rygg inte ville haka på i tempot som jag har just nu.
Kanske det här kan tala om för andra att det är dags att ge lite mera assistans där det verkligen behövs, det fungerar inte att alltid smita undan sitt ansvar för att saker ska göras och låta andra utföra dem.

Satans helvete, det gjorde ont i ryggen och jag som trodde att det var över men icke, jag kommer få lida länge till av det här. Måttligt road av alla dessa saker som jag råkar ut för kan jag erkänna men som sagt, man måste kämpa på för att komma någon vart och det gör man inte genom att ge upp.
Jag vet inte alltid vad som driver mig framåt men tillbaka kommer jag efter varje gång jag skadat mig, tar nya tag för att bara kämpa till nästa skada... som jag alltid önskar inte ska komma.


söndag 3 juni 2018

Och så...

Det har varit varmt som attan under en längre tid och vi har hört om hur torrt det är i marken efter all värme så det som skulle kunna rädda en del var ett rejält regnväder. Visst är det skönt med värme men det kan bli lite för mycket av det goda som man brukar säga, ibland kan det onda behövas och i det här fallet är det regnet som jag pratar om.

Otroligt varmt var det idag då jag tog mig till jobbet och det var svårt att koncentrera sig på det som skulle göras, fick börja om från början flera gånger.
Dagen gick och jag tyckte att det blev jobbigare och jobbigare att röra mig i värmen som var, spelade ingen som helst roll att jag alternerade på vart jag var, det var för varmt överallt tyckte jag.

Eftermiddagen kom och jag gick ut en stund för att titta på fotboll på planen utanför med en kund till mig, hettan var otrolig där i solen och jag var tvungen att bryta efter en stund faktiskt. Man kan tycka att jag ska vara van vid mina utlandsresor vid värmen men ännu en gång säger jag att det är olika värme det handlar om.

Framåt klockan 16.15 märks det skillnad på himlen, det mullrar fruktansvärt och det lyser upp men inget regn till en början.
Små droppar kommer för att sedan öka lite till för att därefter gå över till ett störtregn... himlen bara öppnade sig totalt och det var som att någon kastade en hink vatten rätt ner. Det här var någonting vi behövde men kanske inte i den mängd som det kom.




lördag 2 juni 2018

Ska inte klaga

Man ska inte klaga och det vet jag efter att jag sagt att jag längtar efter sommaren och dess värme som jag så gärna ville ha för att lindra smärtan... jag fick värmen och jag fick sommaren som alla andra hade bett om. Nu kan jag säga att den kom lite för fort för att det skulle vara bra, den kom inte smått smygande utan allting kom med en gång och lite för varmt måste jag säga att det varit.

Idag var det verkligen jobbigt med värmen då jag kände av hjärtat, drack vatten och trodde det skulle lindra men det gjorde den inte speciellt mycket. 30 grader varmt kan vara skönt men då skulle jag helst vilja ligga med en kall öl och inte behöva göra så mycket kan jag erkänna, ölen och vilan kunde jag inte ta då jag jobbade idag.
26 grader varmt klockan halv åtta på kvällen och varmare än på Kreta, sjukt alltså men så är det.

Jag bokade ingen resa utomlands det här året utan hade räknat med att få känna på en svensk sommar igen men vet inte om det här är den svenska sommaren som jag trodde jag skulle få, trodde mera på att det skulle regna utav bara den.
Än så länge kan jag inte säga att jag ångrar mig i mitt beslut om resan, vi får väl se hur vädret löper på men som man sagt på nyheterna så ska det här bli en toppensommar för oss nordbor.


fredag 1 juni 2018

Inne i juni

Vi var då inne i juni och nu kan vi börja räkna ned dagarna till att vi får gå på den där efterlängtade semestern, en del av oss i alla fall. Det finns dem som ska sköta om företagen åt oss då vi andra går iväg för att vila upp oss inför ytterligare ett arbetsår.
Jag kryper inte under stolen med att jag har längtat efter det här länge trots att vi inte ska ut och resa det här året, att bara få slippa jobba ska bli skönt.

Den här dagen blev varm den med som alla i Västerås måste ha märkt av, jag har lidit lite mera än vad jag brukar göra men kanske för att jag varit slarvig med att dricka.
Det blev lite arbete här hemma på bostaden för min del, inte mycket men så jag kommit vidare ett steg till istället för att låta det stå. Det är för varmt att hålla på med tapeten på dagarna så lite arbete med att såga foder och lister blev det, bara det är ett enormt arbete kan man säga.
Nu ska man jobba lördag och söndag så det blir inte mycket gjort här hemma.

Det far runt en del saker i min skalle som jag inte får bort, det finns många frågor om hur människor resonerar och tror att man ljuger om hur mycket mobbing det finns i våra skolor, hur klassföräldrar kan bete sig och vara en del av den mobbing som utförs.
Jag har så svårt att förstå hur man kan behandla varandra men säger fortfarande att jag hoppas att dessa mobbare blir utsatta för samma sak eller att deras barn blir det så medicinen kommer tillbaka åt dem, kanske ångrar man sig då men synd att fler ska bli skadade.

Inne i juni och våra ungdomar får sitt lov men det är då ingen fredad tid för den som mår dåligt och blivit utsatt som det finns lärare som tror, lär VLT 25 maj på insändarsidan...