Jag kan inte alls förstå det här, varför smyger man runt ett problem på det viset istället för att vara helt ärlig med hur det är? Det kan inte vara acceptabelt att en enda spelare ska få förstöra för 27 spelare till och uppta en massa träningstider i att prata då den behövs till att träna sitt spel.
Nä, här har man använt sitt ego för att få sin vilja igenom och på det viset tror att man kan hålla på så i hela sitt liv.
Jag ska säga det att jag skiter i om föräldern är gammal bandyspelare eller inte, barnet ska inte i alla fall få förstöra för andra som kämpar för att komma vidare emot ett mål som dem satt upp. Det finns dem som tar sin sport seriöst och då behöver dem lugn och ro i att få utföra sporten.
Det här är inte alls bra för moralen hos övriga spelare och det gör att man inte kan koncentrera sig på att spela och hur man ska spela, man vet inte när den här spelaren kommer att förstöra och hur den kommer att göra det.
Jag som förälder måste ju säga det att jag tycker det här är bedrövligt att det inte blir någon ordning på det hela och då jag får höra att det har varit på det här viset under en längre tid gör mig bara mer bedrövad. Man kan inte låta en spelare få styra träningar och matcher bara för att få som man vill, man kan inte låta den spelaren få som den vill för att då kommer det bara att fortsätta hela tiden och vilka förlorar på det?
Det är min tjej som har ett mål med sin sport som kommer att förlora hela tiden, irritation kommer att ta över koncentrationen från hennes sida men kommer också att göra det att hon tappar tron på vissa individer och lär sig att vissa ska man bara behandla som luft.
Vet inte hur mycket man ska bry sig men skit i det nu, det finns roligare saker att prata om och tänka på.
En resa till Uppsala blev det idag där grabben skulle få spela lite extramatcher emot Sirius och det kan man se som lite extraträning i säsongens spel i serien och för att förbereda sig till cuper. Det är inte speciellt långt att åka men det känns ändå som vägen till Helvetet då man har ont i ryggen så som jag nu haft några dagar av någon anledning. Smärtan kväser jag genom att tänka på att jag ska få se innebandy.
Matcherna som spelades slutade som dem alltid brukar sluta kan jag ju säga, match ett med 4 - 9 till och 3 - 10, vinster båda matcherna med andra ord och ganska stor vinst.
Jag får mina bilder som jag vill ha men jag kan erkänna samtidigt att en sådan här innebandy kan vara lite tråkig att titta på då den slutar på samma sätt som alla gånger.
Resan var värt allt besvär i alla fall och samtidigt fick vi tag på väska till tjejen för att transportera sina målvaktsgrejer som hon har med sig till träningar och matcher, grabben fick en ny klubba som en liten present i efterskott.
Vi kan nog säga att det är lite av födelsedagspresenter och julklappar som barnen får lite tidigare för julklappar köper vi ju inte och finns ingen anledning. Jobbar båda föräldrarna på julen så är det ju ingen jul, eller?