Kritikens röst

Jag har kommit på det och blivit bannad för det, man ska inte kritisera eller höras och du ska inte ta upp saker som kan vara stark kritik emot någon annan. Det är då märkligt att det kan vara så farligt att höra vad kritikens röst har att säga, en röst som inte kommer att vara tyst utan påvisa brister som finns.

Att sitta som en mus och inte ha någonting att säga är inte min stil utan jag måste tala om vad jag tycker.

Inte tycker jag att det är rätt att ett antal människor ska förstöras bara för att andra ska må bra, en fisk människa ska inte behöva förstöras för att människor som inte bidrar ska kunna ha det så bra som möjligt. Jag säger inte att alla inte ska ha det bra för det ska man ha men det får vara någon måtta på det hela, det är inte bara en kategori som har det sämre än alla andra men det är som att man har skapat en lag som säger det och det gör mig förbannad.

Inte ska vi lägga ner flera miljoner på någonting som vi vet inte gör någon vinst, jag har faktiskt inte lust att betala skatt för att andra ska kunna utnyttja det bara för att allting ska vara så förbannat frivilligt.

Inte arbetar jag frivilligt, jag arbetar för att jag måste och för att kunna få ihop till mitt eget levena men det säger inte att jag har lust med att försörja andra som inte bidrar med ett enda skit... någon måtta får det vara.

Jag är en av kritikens röst och det har jag blivit för jag är så missnöjd med hur man har lyft fram att vi ska måna så fruktansvärt om en viss del av folket men skita i den andra delen.

Jag tycker att man ska ha reda på att jag är en av dem som har fått en allvarlig sjukdom bara för att man satt krav på mig att hjälpa dem som har ett behov, det sägs i alla fall att dem behöver det dem får i överflöd i bland... en förbannad slav är jag bara så som jag ser det många gånger.

Skulle jag sluta jobba så får jag klara mig själv kan jag säga, inte skulle stat eller kommun bara ge mig pengar så där. Nä, jag ska arbeta ihjäl mig för att dem som inte bidrar med någonting ska kunna överleva.

Inte rekommendera

Det finns saker som jag kan rekommendera men så finns det saker jag inte kan rekommendera, sedan kan vi prata om vilka som jag ger dessa till. Inte rekommenderar jag mina vänner ett dåligt alternativ eller en bra sak till dåliga vänner...

Någonting jag inte alls rekommenderar någon om jag ska vara ärlig och det är att köpa bostad på området som jag själv bor i, helt värdelöst. För att bo här ska man ha en massa pengar på banken kan jag säga, här ska man betala för det man inte ska betala för egentligen.

Även om någon har brustit i underhållet så man får en skada inomhus så ska den som har lägenheten betala för andras slarv.

Köp inte lägenhet på Labradorvägen säger jag, inte på röda sidan för bi kommer ångra er. En gång i tiden har det funnits en snål ordförande vid namn Munir, sparade på det viktigaste som finns för en förening, underhållet.

Det var viktigare att sänka hyror än att spara pengar för underhållet eller att underhålla då man skulle göra det, vansinne.

Nä, jag kan inte rekommendera så mycket men då jag gör det så är det varmt jag gör det.

Blir inte bättre

Alla säger det, det blir bättre med tiden så det gäller att ha tålamod. Jag kan faktiskt inte ställa mig bakom det uttrycket då jag inte ser någon förändring och kommer nog inte att göra det heller.

I 17 år har det varit exakt likadant ska ni veta men det har bara blivit värre för varje år och det gör mig galen många gånger... det är inte normalt.

Jag kan inte tycka att någonting har blivit bättre över huvud taget om jag ska vara riktigt ärlig, världen har inte blivit bättre för någon av oss utan bara sämre. Man kan ibland fundera över vad dem menar med att det har blivit bättre?
Svälten eller fattigdomen har inte blivit bättre utan sämre men ändå väljer vissa att skaffa fler och fler barn, nu undrar man hur dem tänker egentligen. Har man inte råd att försörja tre barn så hur ska man kunna försörja tio barn?

På arbetsmarknaden har det inte blivit bättre, inte har det kommit in fler svenskar på arbete som man säger. Man prioriterar ju att få in nyanlända på arbete och glömmer dem ungdomar vi har som ska ha ett arbete, vad har man tänkt med egentligen?

Nä, det har inte blivit bättre hemma men inte heller i vårt samhälle eller i vår värld, det har bara blivit sämre och sämre lär det bli. Inte värnar vi om dem som vi egentligen ska värna om, vi värnar om dem som inte kommer att tillföra samhället någonting. Allt är bara upp och ned så som jag känner det.

Står stilla

Jag känner att just nu står allt stilla på min arbetsplats, ingen som gör någonting för att ta oss vidare trots att det skulle behövas ta ett steg framåt. Jag har dämpat min takt ett tag på grund av att jag inte klarar av att hålla samma fart som tidigare och att jag inte heller känner mig riktigt motiverad.

Att driva på helt ensam är svårt men jag försöker men som sagt, jag vet hur jag vill att det ska fungera för att det ska bli effektivt, vad andra vill har jag inte riktigt förstått.

Vi arbetar för att komma vidare i allting men av någon anledning är alla nöjda som det är, fattar inte det här alla gånger men visst kan det vara skönt att det är som det alltid varit men det inte riktigt så det ska vara.

Människan behöver alltid förnyelse för att hjärnan ska få arbeta men även så att själva kroppen får arbeta istället för att förslappas.

Jag skulle behöva göra någonting annat för att jag ska komma vidare i livet eller få veta att jag kan göra någonting annat, det jag gör nu är att stå i samma spår och bara trampa dynga.
Visst gör jag någonting för att andra ska klara av sitt liv men hur det är med mig är en annan sak, jag känner ju bara en enorm tristess där jag inte får resultat och det är resultat som jag är ute efter för att kunna utvecklas.

Semesterdag

En semesterdag tog jag... för att få vara med när grabben spelade sin match med division 3 mot Surahammar. Är det konstigt tycker ni?

Jag har ett stort intresse och det är att fotografera och titta på innebandy men ännu bättre, jag är intresserad av mina barns utveckling.

Jag stod i valet och kvalet kan jag säga i det här med att ta semester men till slut kände jag att den här matchen ville jag bara se och därför en extra ledig dag.

Inte ofta som jag söker semester och då är det ingen konst att få ut en dag för mig och min chef vet om att jag behöver vara ledig lite mera än vad jag egentligen är. Jag gör mer än vad jag kanske alla gånger ska göra och en del av sakerna gör jag på min privata tid utan ersättning.

Den här semesterdagen gick åt till att titta på två matcher som klubben spelade, en vinst och en förlust men mitt arbete började efteråt då jag skulle fixa alla bilder. Den här gången blev det inte alltför många bilder utan ett antal som är mera lagom att arbeta med, dem räcker till att använda och göra ett bildspel på och då är jag fullt nöjd.

Det här med att ta en semesterdag gör man för att man ska få vila upp sig lite men jag är aldrig utvilad efter en sådan dag, känner mig lika trött ändå. Det enda som är positivt är att jag i alla fall kan göra en sak som jag gillar i lugn och ro och verkligen njuta av det.

Matcher

Ikväll var det en match som jag bara måste se, började klockan 19.00 så ingen fara med det då jag slutade klockan 18.00.

Jag hade räknat med att jag skulle få lite tid extra där i hallen för att pusta ut utan att känna mig stressad att ta bra bilder... det blev inte riktigt som jag ville eller trodde att det skulle bli kan jag säga. Jag blev kvar en kvart längre för att slutföra det som jag skulle göra och det är ganska ofta som jag får göra det.

Den här gången var det extra viktigt att slutföra eftersom jag sökt semester imorgon för att kunna se innebandy av olika valörer om man får säga så. Inte ofta som jag tar semester ska ni veta så inga som helst problem med att få det av min chef, hon vet att jag behöver det.

Jag tycker att det som ska göras innan ledighet ska vara klart för att det inte ska bli några brister men då jag vet vem som ska göra dagen för mig imorgon vet jag att jag kommer att ta över brister på söndag...

Kvällens match var mot Per-Ols och jag erkänner att jag trodde att Tillberga skulle förlora och det såg så ut till en början... i andra vände man på det hela och en annan kunde dra en lättnads suck. Nu fick spelarna visa vad dem går för.

Från att ha spelat illa blev det en liten uppvisning för vad Tillberga kan ge för motstånd, kamper som var ganska tuffa i sargen men som jag tycker ibland är lite mesiga. 

Man vänder spelet totalt till att vara dem som dominerar planen totalt i alla lägen.

En skön seger ska man påstå där man vann med 9-5...

Diktatur

Bara för att man är i chefsställning så kan man inte bete sig hur som helst mot anställda men en del tror det. I grund och botten är vi alla kollegor inom samma firma och då ska man se till att värna om varandras hälsa, man tycker det i alla fall.

Vad ens anställda tycker om en som chef ska man inte alls bry sig om för att är man chef så är man också en hatad person, så har det alltid varit.

Visst ska man sköta sitt arbete men att fela eller glömma är enbart en mänsklig sak, man ska inte behöva känna sig jagad bara för att man gjort ett fel. Våra så kära chefer gör många fel emot oss och då försöker skyla över dem med en massa ursäkter och kommer undan med det, vi kommer aldrig undan med det. Vi som finns på golvet ska bara nitas ordentligt och veta att vi är ingenting som har att säga till om... oss kan man göra sig av med hur enkelt som helst för vi är en utbytbar art.

Genom alla mina år inom yrket eller yrkeslivet har jag ärt mig det att en chef egentligen kan bete sig hur illa som helst emot en anställd och komma undan med det. "Det finns ingen chef som är dålig", vad man får höra alla gånger då det gått snett men sanningen är en annan.

Chefer, inte alla beter sig väldigt illa men väldigt många för dem vet att dem har en makt och som dem många gånger använder sig av på fel sätt.

Jag är inte ett dugg rädd för chefer, dem är som vi alla andra och ibland faktiskt mycket värre än vad vi är på golvet. Ta hand om pengar och en massa papper kan vi alla lära oss men att ta hand om människor är inte alla som kan lära sig.

Du kan gå hur länge som helst i skolan men det är ute i verksamheten som man verkligen lär sig att ta reda på saker och ting och sköta dem som behöver oss för att klara sig.

Jag har själv varit utsatt för chefen vid två tillfällen och jag vet vad jag pratar om  då det var gro grunden för min sjukdom som kunde kostat mig mitt liv.

I dagens läge kan jag agera för att andra inte ska bli lika skadad som jag själv genom arbetet och jag gör det, jag agerar så fort jag får reda på saker som inte är okej från chefer och kollegor.

Bara för att du är chef ska du inte kunna bete dig som skit emot oss anställda men du som anställd ska inte heller kunna bete dig som skit emot din chef eller vikarier.

Aldrig sysslolös

Många klagar på att det inte finns någonting att göra om dagarna, jag har inte märkt av det kan jag ju säga er. Jag har alltid saker som ska göras men är en annan sak om jag verkligen orkar med att göra så mycket hela tiden.

Har jag ingenting alls att göra så hittar jag på saker som kan göras eller som skulle ha gjort för länge sedan, har man inte fantasi så är det lätt att vara sysslolös men jag är det inte.

Trots att jag kom upp lite senare än vad jag räknat med så hann jag med ett par av sakerna som jag planerat att jag skulle göra, viktigt att försöka följa sina planer då det är lätt att bara skjuta upp. Att ha fått dem här tre eller fyra sakerna idag känns så skönt då jag nu kan ta nästa steg för att komma vidare.

Det är så mycket jag har planer på att göra, gäller nu att jag inte gör för mycket och tappar lusten för att göra alla saker som jag tänkt. Fanns en tid som jag bara höll på med en massa projekt och tröttnade till slut och dessutom blev sjuk, blev sjuk så allting stannade upp.

Nu är jag tillbaka en del och den tiden ska jag ta tillvara för att kunna göra det som jag behöver göra för att hålla mig kvar på spåret.

Full dag

Det blev en full dag för mig, alltså full av sysselsättning vill säga. Upp tidigt trots ledig dag för att köra grabben till andra sidan staden, jag kom upp sent men han var ännu senare än mig så jag kände mig en aning stressad.

Väglaget var inte alls kul då det var moddigt och mycket kö på en del ställen av olika anledningar men fram kom vi och jag kom hem igen.

Fick det där morgonkaffet som jag bara är tvungen att ha i mig och sedan en snabb dusch innan jag skulle sätta mig i bilen igen.

Den här gången upp till Fysiologen och hämta en ny apparat som ska användas för att kolla EKG två gånger om dagen, det är en enorm koll på mitt hjärta och jag rycker på axlarna för jag bryr mig inte längre.

Det var i alla fall ett bra bemötande då jag var på mitt besök så därför kan jag klara av alla dessa besök som jag ska springa på.

Hem igen en stund för att äta lite mat men det där kaffet glömde jag efter maten, det fick vara så då för jag måste komma i tid för den utbildning jag skulle på via arbetet. Ska nu villigt erkänna att jag inte alls såg fram emot utbildningen då jag tycker att jag redan arbetar efter det. 

Då det var klart var jag nöjd, kanske inte över själva utbildningen utan för att man kunde lufta av sig av sina åsikter.

Hem igen för att vila en stund men då får jag för mig att jag ska ut igen, tar med mig dottern till IKEA och handlar dem här speglarna vi sagt att barnen ska ha i sina rum. Det är den sista detaljen innan rummen ska renoveras men är så skönt att allting finns hemma nu, vill inte hålla på och palta med en sak i taget.

Nu är det bara vila som gäller för att orka möta en ny dag imorgon.

Blev en sådan

Det blev en lång dag för mig , lite längre till och med men det är någonting jag får räkna med ibland genom att jobba för kommunen.

Jag ska inte säga att det var en jobbig dag fysiskt för det var det inte och är inte så ofta heller utan mera en dag som man kan tolka som psykiskt tung. Jag är inte van vid att vara utbildare till mina kollegor inom enheten så det tar på krafterna.

Det här med att vara en del av utvecklingen är det som jag strävat länge efter, jag har kunskaper som jag kan dela med mig, det gäller bara att mottagaren av det hela verkligen vill utvecklas på alla områden. Som alla kanske vet om så fungerar kommunanställda i många roller men som vi kanske inte får betalt för, vore kanske roligare att jobba då anser många.

Efter att ha varit på ett ställe och gett en lektion så bara tillbaka med bilen till jobbet och därefter till nästa ställe. Inte lika kul som det innan men jag fick information om saker som inte alla andra får eller kanske vill ha, inte jag heller måste jag säga för det innebär mera arbeten för mig.

Det jag hoppas på i slutet är att jag kanske kan få ett helt annat arbete eller en annan roll inom kommunen, känner att jag gjort mitt på golvnivå och måste pröva någonting annat.

Efter många år har jag utvecklat mig ganska bra till att bli en dokumenterar, kanske en av stadens bästa har jag fått höra. Det är det som jag tycker man ska ta till sig inom den högre makten för jag kan göra nytta genom att röra mig runt på området än att låsa fast mig.

Vi får se vad framtiden har framför sig för mig och arbete...

Inte riktigt planerat

Jag kom upp på morgonen och ruskade liv i alla delar av kroppen, blir bara svårare med att ta sig upp numera men jag kommer upp. Inte ska man ligga och dra sig för länge den här årstide, man blir inte speciellt piggare av det heller har jag märkt av.

Nä, nu ska man hitta på saker att göra för att inte känna sig trött eller bli tröttare.

Jag visste om att det var en match på Klöverhallen idag men jag hade inte riktigt bestämt mig för att åka och titta, sist blev jag bara besviken på deras matcher.

Okej, jag tog mig dit med grabben för att titta men så här i efterhand var jag mest bara kritisk till hur man spelar och att det är egentligen bara vissa i laget som spelar. Det här med att spela som ett lag vet jag inte om jag kan säga att dem gör.

Jag har kritik men eftersom jag inte har någon större knytning till laget så tänker jag inte säga så mycket.

Vill man att tränarens son ska styra laget så får det vara så, på det viset får man enbart ett missnöje i laget och slutar med att spelare flyr till andra klubbar. Jag kan tycka att man skulle vara lite mera försiktig om det man har och det man kan göra är att sätta tränaren sonen på plats, visa att han inte kan bestämma.

Allt det som jag pratar om har jag sedan tidigare hört men allt mera kommer det fram och blir så synligt på planen, vill visa sig bäst på planen men det blir bara tvärtom.

En match som det inte riktigt var planerat att se men jag gjorde det ändå med min grabb, ville se om dem kunde slå VIB den här gången men se det gick inte.

Laget har ingen glädje när dem spelar utan det är mest en massa klagande på varandra och det är rena döden för ett lag...

Ingen match

Jo, det var visst match idag på eftermiddagen och det hade även spelats en del andra matcher men just en som jag skulle se och det var den här där min grabb skulle spela med i för H3... dem allra flesta av grabbens lagkamrater skulle spela om man säger så.

Det är ett HJ lag som kommer in för att spela H3, kanske snurrigt men så är det i alla fall och nu skulle jag ta kort på den första matchen som jag ser det här året men inte den sista.

Jag vet inte riktigt om det var någon match för att med sådana siffror brukar jag säga att det är ingen match utan någonting som liknar ett slakthus, ett lag klassar ut det andra så det mest liknar slakt av en annan förening.

Om det är så kul att se dem här matcherna kan jag inte alls säga då det mest blir tråkigt och hoppas bara på att det ska bli mera kamp om allting.

Behövde det

Det blev en sen morgon för mig, klockan var redan halv ett då jag tog mig upp ur sängen och det är förbaskat sent måste jag erkänna. Kanske var det här min kropp behövde för en gång skull men jag märkte samtidigt att det var fel att göra det, var ganska tung i skallen.

Jag behöver ibland sova lite längre än vanligt men att det ska bli så här mycket senare är ingenting jag räknar med, brukar vakna vid nio i vanliga fall utan att klockan ringer. Visst var det skönt att sova men jag var tung i skallen och hjärtat snackade då det inte hade fått sitt gift för dagen... känner då jag inte tagit mina tabletter som jag ska och det är väl bra på sätt och vis.

Trots en sovmorgon fick jag saker gjorda som jag skjutit på ett tag men som nu faktiskt blev gjorda. Att säga att jag inte gör någonting för att jag sover för länge är en underdrift, ökar bara mitt tempo och får allting klart i varje fall.
Allting ska göras och jag gör det men jag vet också att det kan fresta på min kropp ganska bra ibland, därför jag måste sova ut ibland.

Riktigt med arbete

Kan inte klaga idag på att jag inte hade någonting att göra, det var fullt upp och hjärnan fick arbeta intensivt i allt som skulle planeras in och kastas om för att det ska passa mitt kommande fyra veckor på jobbet.

Redan i nästa vecka kommer det bli mycket utbildningstid för min del, jag ska läras men även lära ut det som jag har kunskaper i.

Det är egentligen så här jag vill ha det, mycket att göra så att jag inte märker av att klockan går och jag kan hålla mina ögon öppna under en hel dag.

Jag har kommit in i en farlig snurr ett tag, så lite att göra och som gör mig så trött hela tiden och alltid ha risken att somna utan att jag hänger med.

Idag hade jag inte ens tid att känna efter om jag var trött och det var helt underbart.

Ännu mera

Ja, det kom bara mera snö under natten och jag som skulle köra bil på morgonen ryggade lite då man aldrig vet hur bra man varit under natten på att ploga. Jag kör en SUV men trots det kan det vara knöligt att köra då det är mycket snö, stora däck gör det faktiskt inte det lättare att köra kan man säga.

Jag kom i alla fall fram till jobbet som jag skulle men jag var mest oroad över hur andra körde på morgonen.

Det är inte alla som tar det lugnt i trafiken trots att väglaget inte är det allra bästa, bara gasar på och tror att dem är världens bästa förare. Nu vet vi att även världens bästa förare ibland kör av vägen så inte är det en garanti att man ska klara sig.

Jag väljer att inte trampa för hårt på gasen för det kan barka åt helvete på bara någon sekund i snö och halka.

Ännu mera snö kom det som sagt var och ännu mera bekymmer fick jag den här dagen som gör att jag mår dåligt. Jag har svårt att förstå att det kan vara så svårt att höra en telefon som ringer eller att det ska vara så svårt att svara då man ringer. Så mycket jag har ledsnat på att man inte bryr sig om vad jag säger om och om angående samma saker, det här betyder bara att man inte bryr sig om konsekvenserna som det medför.

Att det ska vara så svårt att lyssna på sina underordnade angående tider och behov av hjälp för att fylla i saker förstår jag inte heller. Nä, man ska sköta allting på egen hand och dem som har betalt för det ska kunna lyfta sin lön utan att behöva ta det där ansvaret.

Jag kan inte påstå att jag tycker det är kul att jobba för en arbetsgivare som anser att sina medarbetare ska behöva rätta till alla problem som dem själva skapar.

Jag vet det kommer att komma ännu mera som ställer till problem för mig och många andra på många olika sätt. Kanske dags att man lär sig att samarbeta istället för att hela tiden lägga hinder för utveckling.

Blåsigt och sedan

Det hade blåst hela natten hörde jag under den sömn jag hade, redan innan igår då jag la mig blåste det och var som att träden utanför skulle böja sig dubbelt... dem stod kvar på morgonen i alla fall men blåste gjorde det.

Jag ville inte kliva upp då det var så kallt i lägenheten, det är som att det blåser rakt igenom här och spelar ingen roll hur man än tätar... skithus.

Ut i blåsten flera gånger den här dagen och som att det inte räckte så skulle det givetvis börja snöa... så dags nu kan man ju tycka. Har det inte varit snö under december så behöver det inte komma nu heller kan man kanske tycka men han där uppe bryr sig inte om vad vi tycker.
Vår moder jord sätter sig emot oss människor på det enda sätt den kan, se till att skapa oreda genom fel väderlek på året.

Det var faktiskt inte kul att vara ute idag, tyvärr hade jag inget att säga till om utan var bara att ta sig ut då jag har uppdrag som innebär det. Man kan försöka undvika utevistelse men inte alltid det fungerar så bara le och vara glad åt att det i varje fall är väder...

Tacksam för det

Ett nytt läkarbesök så här på morgonen, jag avskyr att dem ligger på morgonen för jag har så svårt att vara människa vid den tiden. Jag tog mig i alla fall dit och jag förväntade mig ingenting som vanligt av det här besöket, tycker bara det är jobbigt att gå till läkare hela tiden men vet att jag måste.

Ja, att jag inte har reumatism fick jag reda på nu så jag får vara tacksam för det i alla fall. Jag har så mycket annat som jag lider av så det kan nog räcka som läkaren sade.

Det som ställer till det för mig är min rökning som jag envist håller på med, slutar jag så förlänger jag mitt liv och då tittar jag på honom med svaret, om vad är det som säger att jag vill göra det?

Det är mitt svara till alla läkare då dem säger det där... finns inget som säger mig att jag ska göra det.

Jag är bara tacksam för att jag kommit undan en diagnos för dem jag redan har räcker mer än väl. Jag vet mycket väl att det är ganska allvarliga sjukdomar som jag har men det är inget som jag tänker på och det bevisar min rökning. Det sista som jag tänker på då jag tar dessa bloss är att det kan bli min död, blir det så blir det så.

Varför vara rädd för någonting jag ändå kommer att få uppleva?

Äntligen slut på det

Egentligen bara det jag kan säga om då det är söndag när man jobbat, det är skönt att möta den nya veckan för då vet man att det är slut på vansinnet. Jag har gjort en helg som har varit så tråkig och fylld av onödig diskussion om vad man kommit överens om men som man från andra hållet inte kan hålla, det är bara ett spel för galleriet man spelar.

Varje helg eller vecka som går säger jag samma sak, äntligen är det slut på det och man kan dra sig tillbaka och försöka glömma den vecka som varit.
Jag kan inte alls påstå att det är ett givande eller utvecklande arbete som jag går till då jag väl ska arbeta, det kommer inga nya resultat av det hela utan är samma hela tiden. Jag hade kunnat arbeta på ett dagis istället för där ser man resultat i alla fall.

Man gör det man kan av hela situationen men det känns bara som en onödig tid man lägger på något eller någon som inte leder någon vart eller som inte vill.
Ja, jag söker dem arbeten som finns att söka för mig men jag har inte lyckats med att få någonting annat men söker vidare med jämna mellanrum, kan ingenting annat göra.

Är ett skämt

Det finns mycket som man kan se som ett enda stort skämt och just det här ser jag som ett av dem, det leder ingenstans till att göra någonting. Hur man än gör så har man bara arslet bak precis som mycket annat, man måste vilja mycket för att det här ska leda någonstans, jag kan inte göra det åt någon.

Kämpa sig fram i både med och motgångar är det enda recept som finns, måste reda ut vad ens problematik är för att kunna ändra det.

Skulle någon frågat mig förr om vad jag ville göra så skulle nog det här ligga ganska långt ner på listan kan jag säga. Det finns ingen som jag ger rekommendationer till att göra det här då det inte leder någonstans många gånger då riktlinjerna är så luddiga i allting.

Man kan faktiskt inte göra allting så frivilligt eller stå och säga att det där ska andra hjälpa dig med... blir bara en förbaskad kaka av det hela då.

För att vilja komma vidare i sitt liv måste man vara med på noterna och göra dem här kraftiga rycken för att kliva över alla streck som finns, man ritar upp en massa rutor som ska bearbetas för att kliva vidare.

Här ser man hur allt blivit så fel i det att säga att saker ska ske på frivillighet, inte arbetar jag frivilligt utan gör det för att överleva. Nä, det här är ett av dem största skämten jag varit med om och som är svårt att reparera utan att någon börjar skrika.

Det finns många stora skämt som man kan prata om och då är det här ett av dem. Ett annat stort skämt är det här med att våra kungligheter pratar om rättvisa i samhället, man står bakom besluten om att alla är lika värda och att det ska vara rättvist.

Hm, vad är det man snackar om egentligen? Inte kan jag säga att det är rättvist att några ska få lyxrum på BB och andra ska få ta del av det som samhället erbjuder för att man tillhör olika samhällsklasser, ska man föda barn så ska det ske på samma villkor och inte för att man tillhör olika klasser.

Vad är det som säger att det ska vara säkrare för vissa än för andra?

Jag vet att många inte vågar ta upp dessa saker så som jag kanske gör för man värnar om sina kungligheter och andra kändisar, jag ser det bara som att vi någon gång måste ta upp den här diskussionen och tala om att bara för att du är kunglighet så kan du inte leva på folket och slippa lida så som ”normala” människor får göra.

Just på det här viset som det här med rasismen och mobbing börjar i samhället, vi visar att vi inte är jämställda och inte anser att det ska vara så trots att man säger det.

Planera

En sak som jag fått lära mig genom tiderna är att man måste planera på ett eller annat sätt, det finns dem som inte alls planerar utan tycker att det fungerar som det gör ändå.

Ja, visst är det väl så att en del aldrig behöver planera men det sker till viss del på andras bekostnad hela tiden men då kanske man ska fundera på om dem som drabbas tycker att det är så kul? Jag tror ju inte det men märkligt nog är det få som säger ifrån.

I mitt arbete är det planering hela tiden som gäller, man ska se framåt i tiden om vad som kan komma att ske och jag lyckas för det mesta vara ute i god tid med allt det här. Nu har jag kollegor som inte alls klarar av att planera för dem ser inte syftet i att ha en bra planering, dem låter istället andra sköta det som dem själva skulle ha gjort.

Inte alla gånger som jag kan se det här som riktigt rättvist mot dem som sliter som djur för att få det att gå ihop.

Jag ser det här problemet hemma med att det inte finns planering, planeringen finns hos mig men då man sedan tittar på den andra hälften så finns den inte på grund av att man inte är  intresserad av det. Man är inte intresserad av att planera men inte heller av att föra en riktig kommunikation och på grund av det blir det mycket bråk och ekonomiska förluster.

Utan planering och kommunikation så går det inte att föra en budget som ska göra att man kan spara ihop pengar till olika saker, det här gör bara mig förbannad.

Visst måste man väl ha en planering för framtiden? Hur ska man kunna utföra saker om man inte ens satt upp ett mål för när olika saker ska ske, jag kan inte se att saker kan bli gjorda om man inte ens vet när man ska börja och vad som ska göras?