Gillar inte

Bara så där utan anledning så satte mitt gamla i ryggen och snacka, jag hade inte gjort något speciellt under dagen som jag tyckte skulle vara en utlösande faktor men ändå så... visst har jag suttit mycket och kanske det som det kommer av.

Helvetes smärtor har jag och jag har sådan otur att jag är på jobbet och där kan man inte ta det där riktigt starka för att stänka av strålningen i ryggen.
Vad har man gjort för ont för att behöva känna det så här eller över huvud taget fått så helvetes mycket som jag får lida av bara för att jag är den jag är, arbetat hårt för att andra ska ha det bra men en annan har det inte så bra själv. Kroppen har tagit mycket stryk sedan 1986 men inget känt förrän för några år sedan då allt satte igång.

Nä, jag gillar inte alls att vara i den här positionen men jag kan ingenting annat göra än att lida igenom livet med smärtor som kommer och går, jag vet i alla fall att en dag tar allting slut, förhoppningsvis i alla fall tar det slut.
Vad är det han säger? Ja, jag inser sanningen att jag inte är odödlig längre så som jag trodde för många år sedan och vet ni vad? Jag vill inte vara odödligt för då skulle jag få leva med smärtorna ännu längre och då menar jag för evigt...