torsdag 5 november 2015

Omöjligt fall

Det var jag ju i alla fall inte utan det går framåt för mig trots att jag trodde att det skulle ta tid, en bra bit på vägen är jag. Det som jag nu i dagens läge kan säga är ju att det var synd att jag fick ett så långt uppehåll för att annars hade jag ju haft lappen i fickan, bättre sent än aldrig brukar man ju säga.
Jag har nu kört ett antal gånger men det behövs lite till kan jag lova, jag är inget geni längre utan det tar ett tag för mig att mata in nya saker, det kommer att gå.

Jag känner mig otroligt nöjd med mig själv men det finns tillfällen som jag blir så besviken på mig själv då jag misslyckas. Med ålder så kommer det där som ingen vill ha, lite svårare med att komma ihåg men det gäller att veta hur man ska plugga.
Jag intalar mig hela tiden att jag ska lyckas med det som jag satt igång och som sagt, jag är inte den som bara ger upp saker och ting utan kämpar på trots att det är svårt.

Något omöjligt fall är jag inte har jag insett och som man säger till mig, annat än glad kan jag ju inte vara då jag är en bit på vägen och lyckades göra det där testet A med lite över godkänt. Det tog lite tid men nu har jag stegat fram en bit till och det är så det ska vara för jag ska ha den där lappen nu.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar