Från start

Inte kan jag klaga på att jag bara suttit och tittat ut genom fönstret idag på jobbet... jag har haft fullt upp så jag bara blev virrig. Det startade innan jag kom innanför dörren på jobbet och sedan bara fortsatte det för mig med arbeten som skulle göras, hela tiden kom det någonting nytt så jag knappt fattade vad det handlade om.

Jag brukar kunna använda söndagar till att pyssla med lite saker som sedan tidigare skjutits på men idag har jag inte kunnat göra det för fanns inte mycket till luckor. Visst är det skönt att det händer saker men just idag var det för mycket. Jag visste inte riktigt hur jag skulle lägga upp det hela då det dök upp saker som inte alls stod på agendan över arbete.

Jag klagar inte men det är nu som beviset kommer fram om hur det kommer bli i framtiden, den framtid som jag så länge förutspått och som alla bara skrattat åt. Jag kommer att vara kvar den dagen då det här sker men jag vill helst inte tänka på det och vill inte heller räkna ut när det kommer ske, räcker med att veta att det kommer ske.
Kommer det att bli mer personal den dagen?

Man kan tycka att man ska hinna innanför dörren innan det bara sätter igång men just idag var det inte ens så att jag hann ta av mig jackan. På varje arbetsplats ska man kunna sätta sig in i vad som skett då man varit borta men hos mig är det inte så, dem jag har hand om bryr sig inte speciellt mycket om andra bara dem själva får det som dem ska ha och lite till så att säga.