Ingen glädje

Jag ville inte gå upp idag på morgonen för någon glädje över att ta mig till jobbet hade jag inte, mycket som bara snurrade runt i skallen på mig. En del saker som kom fram igår som jag ställer en del frågor om då jag inte ens vet vad dem handlar om egentligen, jag fattade det bara att demokrati har vi inte och att man inte har rätt att säga ifrån eller ifrågasätta saker som man tycker låter konstigt.

Jag har sagt att jag inte ska trampas på igen men jag märker att det finns dem som vill göra det igen och det på ett sätt som jag inte kan acceptera.

Gå bakom ryggen och ändra på saker för att det inte passar en person verkar vara modellen som ska föras nu, inte har jag skapat någonting som inte ska fungera för alla. Jag som alla andra får följa det som finns men nu verkade det inte passa en person och då går man och gnäller, jag får reda på det i andra hand och det är inget som jag tänker tåla.

Som alltid har jag sagt att jag lyssnar på om det är någon som har bättre saker att komma med men i det här fallet har det inte varit bättre, förändringarna har enbart varit för att det ska passa den som säger det.

Att det här blev en lång dag behöver jag kanske inte nämna, hela dagen en massa saker som bara snurrade och jag blev mer och mer fundersam ju längre klockan gick kan jag säga. Jag ville hem men det var som att klockan inte ville ta sina steg på tavlan... klockan slår till slut det magiska slaget och jag får ta mig hem till den där vilan jag längtar efter.

Ja, det blev ingen längre vila så att säga då jag fick det där rycket att nu skulle saker ske igen. Börjar med att riva det gamla i hallen som ska bort för att kunna resa det nya till slut, vet att det kommer bli jobbigt men jag vet samtidigt att det kommer skingra mycket av mina tankar.
Det är inte bra då jag börjar tänka för mycket då det gör mig nedslagen och förvirrad, lika bra då att lägga kraft på helt andra saker.