Ryser av det

Sitter nu här i min borg och tänker på en rad olika saker och jag ryser till då jag tänker på hur viktigt det är för vissa människor att bli synliga på ett eller annat sätt.

Själv har jag aldrig haft behovet av att vara synlig för någon, nöjd med den jag är och kommer alltid vara det för det där med att vara offentlig är ingenting som lockar.

Runt mig finns det massor av människor som på ett eller annat sätt försöker på alla sätt att bli synliga för andra, kan inte vara bra att ha en ångest över att ingen ser dem. Jag pratar inte om ungdomar utan om fullt vuxna människor som genom sitt beteende slår ut andra bara för att få synas och få känna sig viktiga.

Vet inte om jag tycker att man är viktig då man måste ifrågasätta andras diagnoser med att fråga om det verkligen är så allvarligt, precis som att ställa frågan om ens barn verkligen är så viktigt... precis lika jävla dumt frågat.

Man tjallar på andra för att man kanske kan synas bättre då men jag undrar vad man har för nytta av att tjalla om småsaker på andra bara för att man blir tillrättavisad? Mår man bättre av av att utsätta andra för saker som den inte ens är skyldig till och bäst av allt, vet inte ens om att man varit på ett speciellt sätt.

Ja, en del människor måste man tassa på tå för att inte göra dem så illa så dem måste grina stort och hitta på en massa saker.

Jag ryser vid tanken om ljugande, lismande och ifrågasättande människor som bara har ett mål i sitt sikte och det är att bli sedda.

Om man nu vill bli sedda så kan man göra det på annat sätt än att blir det genom att skada människor runt omkring sig hela tiden för det finns dem som har en tendens till att göra det. Det här är ett stort problem i den värld vi lever i, fler och fler tänker enbart på sig själva och bryr sig inte om hur dem ska ta sig till sitt mål som är att bli sedda.

Jag tror att dem här människorna som gör så här är väldigt osäkra på sig själva, enda sättet att öka sitt självförtroende är att skada andra men klarar inte själva av att bli skadade.