torsdag 8 oktober 2020

Delad stat

Den känslan får jag många gånger om vad som gäller för vårt land, den är delad i många små bitar och ingen vet alls om hur det kommer sluta. Många olika åsikter och ursäkter hit och dit i olika frågor. Svensken skriker om orättvisor men samtidigt förvarar orättvisor som sker men kanske ska man se efter vilka som ligger bakom allt det här skrikande för att kunna förstå. Dem som har pengar tycker att det är orättvist att man ska låta dem står för en större del i olika fall samtidigt som dem som inga pengar har ska betala för det dem rika egentligen kan betala själva för.

Javisst är det ett delat land i många olika frågor och jag är kanske en av dem som tröttnat på hur man förvaltar pengarna. Det läggs ned en massa pengar på onödiga byggen istället för att lägga dessa på saker som behövs för att samhället ska snurra på. Varför bygger man lagerlokaler som inte används lite senare, skulle man inte ha satsat på att bygga dem här bostäderna istället som alla tjatar om? Vi bygger lagerlokaler på mark som skulle kunna vara till riktigt bostadsområden fylld av luft mellan huset men istället föredrar vi att packa in människor i trånga områden som verkligen gynnar ohälsa.

I det här landet är man helt oense med varandra, vi ska se till att locka in glesbygden till staden och det gör att den vackra bygd vi haft en gång i tiden blir öde. Det satsas inte på att hålla landsbygden levande för framtiden utan vi ska med alla medel se till att tränga ihop så många som möjligt på så liten yta som möjligt, i bästa fall ska det vara så att vi kan titta in hos varandra. Vilken politik man för egentligen! Istället för att få ett levande land så ser vi till att döda det sakta men säkert.

Vem vill försvara områden man inte känner till? Inte många och det är det man ser till att göra, ser till att våra unga inte vill försvara någonting som är öde för det är det vi gör med att förtäta städerna. Vi skulle kanske börja med att bygga utåt för att på så vis få större städer men där människor mår bra av att få naturen inpå sig och slippa stadens stress. Jag vet inte men det är så jag ser på det hela och jag är då uppvuxen i stad under hela mitt liv men ändå har hjärtat ute i glesbygden, någonting måste ske för att våra politiker ska förstå att satsa på dem som inte vill bo mitt i smeten.

Alla kan inte få som dem vill i en delad stat och det är vi medvetna om men kanske kan man kompromissa lite för att se till att människan inte utsätts för ännu mera ohälsa i en växande stat.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar