Visst är det så att man undrar ibland hur länge sin arbetsplats ska existera i dagens läge och hur framtiden ser ut för en del av oss. Dem enda som har svaret är arbetsgivaren och deras samarbetspartners. Jag bryr mig inte speciellt mycket ska jag säga för jag inser att jag kanske har gjort mitt inom den gren som jag arbetar men samtidigt är det sorgligt om allting skulle läggas ned efter allt arbete och kraft som man lagt på att få saker att bli som andra velat. Ja, det handlar hela tiden om att man måste gardera sig hela tiden mot en massa saker för ingen vet egentligen hur det kommer bli.
Jag vill hoppas på att det kommer en dag som alla säger samma sak till mig men jag vet att det aldrig kommer att komma. Jag vet att jag i min roll kommer alltid behövas men jag säger samtidigt att det finns slitningar hos oss som ska göra det här arbetet och som gör att vi ger upp en dag för att göra annat. En del av oss lever för det vi arbetar med men vi måste också inse att det är inte bara oss det handlar om utan handlar om dem som finns runt oss.
Jag vill med det här dela med mig av en låt som jag tycker säger ganska mycket om vad man vill från dag till dag men som man egentligen vill och behöver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar