onsdag 22 september 2021

Märkt för livet

En önskan som jag haft i cirka trettio år har jag uppfyllt idag ska ni veta och jag känner mig väldigt nöjd med att jag till slut fick det gjort. För cirka tjugo år fick jag mitt första barn och det var en dotter och året efter fick jag en son och jag visste då vad jag ville göra för att hylla dem och mitt liv att jag fört mitt namn vidare. Ja, att föra vidare namnet är inte så viktigt utan att få se att man kan skapa någonting som man kanske inte alla gånger trodde man var skapt för att göra. Jag hade sagt en gång i tiden att jag inte skulle skaffa barn och en familj men nu har året rasat iväg och dags att ta det där steget.

Jag tar ut semester efter att min son bokat en tid för att jag ska göra det som jag så länge pratat om och jag tror inte jag skulle gjort det om inte han hade bokat den tiden för mig. Jag skulle nu få den tatuering som jag så länge velat ha men som jag alltid dragit mig för på grund av att jag är sparsam, pengarna kan man använda till annat. En annan sak som stoppat mig är oron över hur ont det ska göra för jag har ju sett och hört att man säger att det gör ont... ja, det gör det men värt all smärta kan jag säga.

Jag får min första tatuering och med det är jag märkt för resten av mitt liv kan man kanske säga och så får det vara. Jag är märkt med mina två barns namn och då är jag nöjd för någonting jag planerat kanske i tio år och nu till slut har jag fått som jag önskat. När det värsta lat sig kan jag säga att jag vill ha en till tatuering eller blir det två då jag vill komplettera den som jag satt på mig? Ja, jag kommer göra om det här för att visa vem jag är och vad jag åstadkommit i mitt liv.

I och med det här har jag märkt mig för livet men jag vet att det jag märkt mig med stämmer.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar