Tycker att det känns som att det är dags att gå in i ett läge där man inte behöver ha så mycket kontakt med andra runt sig. Jag klarar mig mycket väl på egen hand utan att ha en massa andra människor runt mig ständigt och ja, kanske är jag den där fördömde som ska leva i en egen bubbla. Vad är det man kallar mig för? Javisst ja, Ensamvarg och det stämmer nog för jag har egentligen alltid dragit mig undan då det blir för mycket och kanske dags att göra det nu igen. Det känns som att det är dags igen för mig att göra det avsteget från den vanliga normala vardagen som alla andra har för att slippa en massa saker som jag inte alls håller med om.
Fick en fråga om hur jag kommer klara av att arbeta med så många fler då den dagen kommer, en konstig fråga men samtidigt bra för det är ju så, trots att jag har haft andra runt mig så har jag varit ensam. Inte har jag riktigt varit med i det där som man kan kalla för arbetslag... dem senaste 9 åren har jag i stort sett arbetat helt ensam så ingenting jag riktigt lidit av. Så var det innan också, jag arbetade ensam trots att det fanns andra där så jag är nog den där ensamvargen som många sett mig som men jag kan arbeta med andra så inga problem med det.
Under mina år har jag varit lite mera för att inte dras in i gäng för det är ingenting för mig utan jag ställer mig utanför och jag har mina åsikter om det här med att liera mig med andra. Hur som så trivs jag med att vara den som inte behöver bekymra mig om vad andra gör eller säger och varför skulle jag göra det, det sägs ofta bakom min rygg ändå. Ett tag var det någon som spred runt att jag var omöjlig att arbeta med men det för att jag inte alls höll med i det som sas eller gjordes men omöjlig är jag inte alls.
Dags att dra sig tillbaka och låta andra ta över är det kanske dags att göra, inte bara yrkesmässigt utan även civilt för jag märker att hur jag än gör så är jag ensam i alla fall. Jag har kanske valt min linje på egen hand men då ska jag inte låta någon komma för nära inpå mig som jag inte vill ha där. Jag har inte samma behov av att ha kontakt med andra som andra har och det vet nog dem allra flesta om som tur är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar