Allting är upp och ner överallt just nu kan jag känna då jag läser nyheter och pratar med andra människor. Det är lite som att alla är uppgivna och inte riktigt vill vara med i den riktiga världen som man ska vara, det känns hela tiden som att andra lägger över sitt ansvar på andra ständigt. Det som man har betalt för många gånger sköter man inte så som man ska utan låter andra göra dem sakerna som är tråkiga. Ja, det går faktiskt inte att bara skjuta över allting på andra för till slut tröttnar man på att göra saker som inte ingår i sin egen tjänst och man har inte alltid befogenheter för att göra dem här sakerna.
Världen kan inte hålla sams och då kan man fråga sig hur människan som finns i samhället ska kunna hålla sams? Just det, vi kan alla läsa om hur överheten kör över den lilla människan ständigt och då man sitter lite längre upp tror man att det är bara att säga saker men att utföra dem kan man inte göra och så tror man att det ska vara fred, hur tänker man? Lite av det här kan jag se sprida sig bland lägre höjder där man har ett visst antal personer som säger att saker ska göras på ett visst sätt eller ska se ut på ett speciellt sätt men som enbart sprider ett kaos bland andra. Enkelhet i både utförande och text är det alla vill ha, det blir inte bättre av att det är komplicerat utfört och ingen kommer någon tacka den som gör saker som ingen annan kan utföra.
Ta det här med ansökan till Nato som ett exempel på komplicerat. Turkiet vill inte släppa fram Sverige och Finland för att vara med i Nato om dem inte får fram sina krav på en rad olika saker och mitt svar är att då kanske man ska strunta i att fortsätta ansökan. Ett skitland och ett enda sätter stopp för hela världen kan jag tolka det här som men jag undrar vad Turkiet skulle göra om dem blev uteslutna på grund av sitt samarbete med tyranner? Just det, dem samarbetar med tyranner som hellre slaktar än benådar och försöker skapa ett lugn på jorden.
Det är inte kul att läsa nyheterna utan man ger upp med att hålla sig aktuell om vad som sker i den värld som vi många gånger kallar för underbar. Hur kan den vara underbar då man måste strida för att få sopsortera så som ens egna kommun sagt man ska göra bara för att deras eget företag skrivit konstiga avtal. Hur ska man tolka det då man inte låter sina anställda kunna låsa in sina saker då man är på sitt arbete för att slippa bli av med det? Inte tror ni väl på fullaste allvar att arbetsgivaren står för självrisken? Ja, det är en underbar värld vi lever i men kanske dags att göra som många andra och bara strunta i allt det som rör den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar