Den här dagen var en ledig dag för mig och jag trodde det skulle bli en lugn dag men så blev det inte alls och det är väl som det brukar vara. Jag har alltid saker som ska göras och då jag hör att andra inte alls har det lika som mig så kan jag fundera lite över hur det kan komma sig. Jag klagar inte men ibland kan det bli för mycket att göra på egen hand kan jag erkänna för er, kan vara skönt att bli avlastad men ingen som vill göra det som jag håller på med.
Idag med den smärta som jag haft och har kanske jag inte skulle göra så mycket men jag kan inte heller säga nej till om någon ber mig om hjälp med saker. Det finns kanske ingenting som jag älskar som att arbeta då det känns skönt efteråt då jag gjort allting och den här dagen har jag gjort en sak för mig själv i alla fall. Fram med symaskinen och fram med fästen till ett par märken och sedan satt jag igång med arbetet, nu ska jag har dem här märkena bärandes.
Nu har det blivit lugnt med allting och jag kan sätta mig ner och skriva det här, känna mig ganska nöjd över mina insatser för dagen. Ja, jag är trött men så poppar det upp i min skalle det här som ska ske under morgondagen och då blir jag igen trött för ingenting jag vill vara med på. jag vet att jag har inget att säga till om men jag vill i alla fall inte för vet inte vad det ska ge mig i slutet. Många konstiga namn på en dag men någon planeringsdag är det i varje fall inte för mig.
Det blev mycket gjort den här dagen och jag känner mig nöjd över det och så det ska vara kan jag väl känna men jag vet att jag hade kunnat gjort ännu mera om det inte hade stoppats av mina bröstsmärtor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar