Just i skrivande stund sitter jag här med mina funderingar eller ska man kalla det för oroliga känslor inom mig. Det är någonting som oroar mig men jag kan inte riktigt ta på vad det är som är fel i det hela men det får jag nog tids nog reda på men kan då vara för sent. Att känna så här som jag gör är skadligt då jag vet att jag brukar få rätt i det som jag säger eller känner men om det händer så kan jag ingenting göra åt det men hur ska man agera om man inte vet riktigt vad det är?
Idag på morgonen som jag insåg att det är saker som inte riktigt stämmer och som fick mina klockor att ringa att jag måste vara på min vakt. Det är inte ofta som jag känner så här emot någon ny men här ringer mina signaler efter bara ett fåtal möten och det kan vara av den anledningen att det är en självsäkerhet som inte är sann. Visst går det bra att säga att man kan men det är frågan om det är riktigt sant och i det här fallet känns det inte rätt då jag pratar med personen.
Okej, jag har gått på ledighet men som alltid har jag med mig mitt arbete hem och det är så jag är, väldigt svårt att släppa arbetet även privat. Mitt arbete är viktigt för mig även om jag ibland avskyr det men ja, efter tjugo år i samma gren så är det ändå det viktigaste jag har för jag kan göra insatser som andra kan minnas och där mina insatser gör att andra lär sig saker som behövs i livet. Så som jag är ingenting jag rekommenderar andra att bli, lev livet när ni kan bredvid era arbeten. Man ska arbeta för att leva och inte leva för att arbeta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar