Kan många gånger vara sårande men även kan det vara en befrielse. Det är inte alla gånger så bra att fortsätta ett förhållande mellan två människor som inte pratar med varandra eller där den ena parten suger ur kraften ur den andra, lika bra att separera med en gång men det kan vara svårt. Visst har det funnits mycket känslor en bra tid men ibland växer man ifrån varandra eller att det blir bara för krävande för att fortsätta sitt förhållande med varandra och varför ska man då fortsätta på rutin? Det är nog bättre med två lyckliga människor än med en lycklig eller vad säger ni?
Många väljer att fortsätta sitt gemensamma liv utan känslor till varandra för att dem har barn som är små och inte vill krossa barnens hjärta men gör man verkligen det? Kanske är det bättre att gå skilda vägar innan barnen blir för stora och fått leva i ett hem utan ärliga känslor till varandra och det kan inte göra barnen gott att höra sina föräldrar prata med korta meningar med varandra. Nej, nog är det bättre att separera då det märks av att det finns ingenting kvar av det gamla.
Det sårar alltid en part att separera men det kan inte vara meningen att en ska kunna vara lycklig i det som finns och tro att man kan leva på det viset. Inte meningen att en ska göra allt för den andra bara för att den ska vara lycklig och samtidigt tro att den är älskad. Bättre att skiljas åt som vänner och kunna vara vänner för evigt med olika band mellan sig istället för att vara ovänner utan band.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar