Ganska intressant

Nu har premiären för innebandy kommit så nu får vi se hur det går för lagen det här året. Hela spelsystemet har blivit omgjort och man går inte efter ålder i det nya systemet, nu kan man placera sig i olika serier beroende på hur bra man är.

I flickornas serie finns stegen 1-3 och på pojkarnas sida 1-7, sedan som sagt så följer det inte ålder och kanske det mest rättvisaste.

Idag spelade Rönnby F-01 sin första match emot Hallsta och man trodde kanske att Rönnby skulle vinna men så blev det inte.

Rönnby har en sak som verkligen talar emot sig och det är att dessa tjejer som spelar där tror sig vara ett gäng elitspelare... det är dem inte alls utan då det går lite illa för dem så tar man till sig det värsta man kan göra.

En hel del osjyssta saker sker på planen, likt vikingar använder man sina klubbor för att hugga. Jag säger inte att alla gör det men en del av dem gör det.

Jag såg matcher i Köping och där var det ganska intressant, man kom som ett vinnarlag men fick åka hem ganska snart för att man inte klarade av att spela ett rent spel utan blev mest sura för att det gick illa, ju surare dem blev desto sämre gick det.

Kanske ska man inte tro att man är oövervinnerlig för då kan allting fungera bättre.

Man vet aldrig hur bra det andra laget är förrän man har mötts och efter mötet så vet man inte heller hur mycket bättre dem blir in i säsongen.

Jag tror att det kommer att bli en intressant säsong det här året med en massa bra matcher som kan ge en lite ståpäls... det här året får man ropa på Köping och inte Västerås.

Har man väl börjat

Det är lite lustigt för att vissa människor inte förstår när det ska vara nog.

Har man en gång börjat med att gnälla, köra eller riktigt trycka ned andra så tar det aldrig slut utan det bara körs på som att det är laglig fart på det hela och ingen sätter stopp för det hela. Jag vet inte varför man inte sätter stopp för det, är man trött eller bara rädd för att säga ifrån?

Jag hör allt detta varje dag och jag är så trött på det hela och ibland fattar jag inte varför jag befinner mig bland människor för.

Det bara verkar som att det är legitimt att gnälla på andra, att man själv aldrig gör ett enda fel i sitt hela liv men då kommer en liten fråga lite spontant; Har man ett så tråkigt liv så att man måste hitta fel hos andra hela tiden bara för att på det viset roa sig själv?

Jag försöker hela tiden att försöka förstå vad det är som gör dessa människor så bittra i sig så att man måste hitta alla dessa fel men jag har inte riktigt lyckats komma på vad det är.

Lite ruskigt kan man också säga är att detta gnällande bara går ned i åldrar som att det är någonting som går i arv, ett ganska dåligt arv måste jag ju säga.

Visst kan det vara så att man har haft ett ganska risigt ungt liv men det ska väl egentligen inte påverka det vuxna livet hela tiden. Har man haft det taskigt hemma så kanske man skulle se en ljusning då man skaffar ett eget liv?

För vissa är det bara så, har man börjat en gång att slå ned på allting så fortsätter man med det, det finns inget stopp på det hela och genom det missar man en satans massa roliga saker här i livet som kan ge en ljusning av det hela. Nu märker man det inte det på grund av allt detta mörka som man bara söker och bär med sig hela tiden.

Det gäller verkligen att sätta stopp i tid för dessa som bara kör sitt egna race och bara tänker på sitt egna i god tid innan allt är förstört för så många andra. Gnäll och sökande efter brister kan faktiskt skada andra människor så fruktansvärt.

Äcklar mig rejält

Jag ska inte bli förbannad men detta äcklar mig rejält då det kommer till mig och min kännedom då man kan se det som ett slag under bältet på grabben.

Man säger att laget läggs ned och man tycker att grabben ska gå till ett lag i hans årskull men som är sämre för att spela. Han är för duktig för att spela med det laget men ändå så envisas man med att rekommendera att han ska dit och spela och då blir man ganska förvånad.

Helt plötsligt så kommer det en massa information om att den tränare som haft P02 svart i VIB sitter och ringer efter ett par killar som bytt från Hallsta till VIB, tjatar om att dem ska komma och spela i P01.

Sedan kommer det ännu mera då av en slump stöter frugan och dottern på denna tränare nere i Klöverhallen där han sitter och tittar på träningen som P01 har, en del av P02 svart finns med i truppen där ute och tränar... mycket märkligt med tanke på att man inte kunde ta in fler spelare i det laget eller inte ville ta emot en spelare för då fick man hela laget över.

Mycket funderingar kommer det faktiskt i skallen och jag kan inget annat bli än förbannad över hur man behandlat grabben och oss i det här. Om man nu inte ville ha grabben kvar så hade man kunnat sagt det med en gång. Här kan man nog påstå att det är mobbing på hög höjd från ledarhåll och det ska vi nog se till att det blir åtgärdat på ett eller annat vis.

Hur man har handlat i detta fall äcklar mig så kopiöst och att man har tagit glädjen från grabben i att spela innebandy, han har alltid brunnit för att spela men nu tappat sugen efter att förstått hur illa han behandlats.

Makt

Det smakar ljuvt i munnen då man säger ordet för det är ett starkt ord och många gillar smaken som kommer av den. Nu ska vi inte säga att alla som får makten kan hantera den utan det är ett enstaka som klarar av att hantera den så som den ska hanteras men visst, ordet smakar ljuvt då man suger på det en stund och låter ordet rulla runt där i munhålan. Ingenting man spottar ut hur som helst kanske man kan säga för vem vill inte ha makt?

Det är inte alltid den som sitter i maktens stol som har makten, det kan finnas någon där bakom maktens stol som har den eller som tror sig ha makten.

Den som får makt ska vara ganska försiktig i hur man använder den för att den kan vara farlig att ha i sin ägo då det kan bli ett maktmissbruk och man kan ta till sig befogenheter som man egentligen inte har rätten till att ha. Mycket farliga saker det här med makt men visst smakar det gott att ha den...

Ta det mycket lugnt för du är inte ensam om att ha makt, finns fler som har den och som verkligen kan använda den på rätt sätt och som kan slå undan benen för dig så akta dig för att tro att du är ensam om den. Dem andra har använt sin makt på ett sådant sätt som gör att ett starkt läger skapats och som alltid finns vid sidan om ledaren och dess makt, utmana inte den utan vidare och definitivt inte om du inte har kött på benen. Makt kan kosta ganska mycket och väldigt ofta blir den som har makt en väldigt ensam människa och måste se sig om alla gånger för att inte skada sig.

Makten ska brukas med försiktighet men visst är det underbart att ha makt i sin hand som kan göra att många fördelar kommer till en men man måste se upp som sagt var.

Den där underbara makten kan ha många fördelar men även en hel del farliga nackdelar som man inte är beredd på alla gånger så gäller att vara taktiskt i sitt maktutövande.

Det finns två sorters människor som har makt, en sort som tar sig till makt och utövar den och sedan har vi sorten som har makt som den inte vet någonting om utan man bara har fått med sig i sin personlighet... vilken som är bäst är kanske lika bra att alla andra får svara på och inte jag som skriver detta.

Lite att fundera på

Ja, dagen började tidigt efter gårdagens sena arbetstid men det gick det med men jag är inte alls van vid att sluta efter 19.00 på kvällarna då jag inte gör det så ofta men jag får dagen efter att fungera ändå.

Tar min kopp kaffe för att vakna till liv innan en ny arbetsdag ska börja, ska nu inte till arbetsplatsen men det är i alla fall en arbetsdag och det som är det viktigaste av allt.

Hur jag tar mig till platsen för dagen sker med cykel, ja, ni läste rätt. Jag ska cykla fram och tillbaka på grund av att Bettan finns inne för lite rundsmörjning efter en lång tids funderingar så då är det bara att slänga sig på cykeln för att ta sig fram.

Det var ganska drygt att trampa på och då det dessutom började regna så blev det än värre drygt kan jag lova er men fram tog mig.

Mja, ganska skönt ändå att cykla ändå efter ett så långt uppehåll men har man en ny cykel så måste man väl?

Planeringsdag med olika tjänstgöringsställen ner på Aros Congress Center... vad kan man vänta sig egentligen frågar man sig innan för att sitta och lyssna är inte kul.

Måste så här i efterhand säga att någon större lust fanns inte att sova i stolen men visst var det lite svårt att hitta en bra ställning i stolen, det var inget lut på den så lite jobbigt att sitta men ändå ganska bra.

Att se en scen spelas upp ur det verkliga livet är faktiskt lite intressant för man vet att dessa olika scener faktiskt förekommer i verksamheterna och det är det man har att jobba med.

Jag hade utbyte av det hela för att det fick mig att fundera en del och kanske alla andra också på vad man ska tänka på lite oftare i det man håller på med.

Att sedan få höra vad andra hade att säga är det som är det som är mest intressantaste och jag kan nog tycka att det var mest sunda saker som kom upp till ytan, fler och fler märker man börjar tänka till mer och mer.

En sak som jag måste få nämna är att det blev en hel del skratt under denna planeringsdag och det som kanske var det mest viktigaste för både mig och andra, att faktiskt få säga fel och göra fel utan att det var fel så att säga. Det är ju mänskligt att fela och fullt tillåtet att göra för att komma till målet.

Livet behöver inte bara vara så allvarligt....

Saknar henne

Säga vad man vill men jag saknar henne för hon kan verkligen få mig glad då jag sätter mig på henne och verkligen tar henne med på en tur ut på stadens gator... det är som en frisk fläkt kan man kanske säga att det är.

Jag har haft henne nu i några år och visst, det har varit lite småsaker som behövts göras på henne för att hålla henne ung och fräsch men varenda krona har det varit värt kan jag ju erkänna. Att få sätta sig på henne innebär en form av frihet för mig för hon spinner verkligen då man ser till att hon får det som hon vill ha, fart inom lagens ramar.

Under denna dag har hon varit iväg för att bli fixad för att klara av ett tag till för ganska gammal har hon blivit sägs det och hon har fått haft mig på sin rygg bra många mil men inte har hon klagat en endaste gång för det.

Nu får vi väl se vad hon säger mig imorgon då jag ska få träffa henne igen men jag kommer att bli lugn kan jag säga för jag saknar henne efter bara en dag.

Gillar inte alls att lämna henne ifrån mig så andra kan pilla på henne men hade jag kunnat så skulle jag fixat allting själv, just sådana saker är jag inte kapabel till att hålla på med.

Det var några småsaker som hon behövde ha åtgärdade så att det var bara att lämna henne ifrån mig men det kändes inte så bra, vet inte hur hon behandlas av andra men av mig blir hon behandlad ömt då hon är en av mina vägar till en stunds frihet.

Mycket att

Den här helgen har varit tung kan man lugnt säga, inte för att det varit speciellt mycket att göra utan tung på många andra sätt.

I fredags gjorde jag mig illa då jag skulle vända mig om, fick inte med mig foten och gjorde mig illa i ryggen och givetvis skulle det där förbannade bråcket sätta stopp för mig på vissa områden. Hade så otroligt ont på lördagen så jag knappt kunde gå och så var det även nu under söndagen så jag trodde jag skulle krevera, hade ju tur att jag i alla fall kunde gå kortare sträckor.

Jag som är snål råkade ut för någonting som jag helst inte alls vill tänka på, moppen hostade som faster Agnes och stötvis bara ville lägga av. Så här kan man ju inte ha det så bara kolla vad det kunde vara och det var ju bara att bekänna färg att "hon" inte hade blivit servad på två år och det betyder att hon rullat fram i cirka 1100 mil utan att ha fått sin vård.

Ack, bara in imorgon innan jobbet med tjejen så hon blir servad och orkar rulla vidare ett tag till. Att hon rullat 3400 mil utan en massa krångel kan man väl säga är bra.

Just nu är det mycket att tänka på men jag ska inte säga att allting bara är skit för det är det inte men av någon anledning så är det mycket bra som hamnar på mina dagar då jag arbetar och det är skit rent ut sagt. Bara att bita i det där sura äpplet som man ibland kan få i sin påse och se fram emot dem dagar då jag är ledig och det där roliga sker och jag får vara med.

En massa matcher som kastats om och vad i helsike? Just dem matcher som jag skulle kunna gå på och som är verkligen roliga att se nu när dottern spelar för Köping, att se henne spela emot sina gamla lag från Västerås. En tår på kinden kanske, nä, så långt ska vi inte gå så att det kommer en massa dyra tårar över det.

Det är mycket att hålla reda på och göra just nu och ganska förvirrad blir man av det hela men jag ska väl klara det så som jag klarat det tidigare...

Mycket energi som går åt till allt detta tänkande på vad som sker och att jag inte ska lägga ned tid på att fundera på en massa strunt saker och helst inte ska reagera så hårt på. Tyvärr känner jag att vissa saker kan jag inte bara skyffla bort och då säger det där hjärtat till mig att nu får det vara nog... måste ta det lugnt så att jag inte hamnar där jag tidigare var och besökte.

Vara bäst

Det är skrämmande kan jag säga, varför måste man på ett eller annat sätt hävda att man är så duktig för? För mig är det som att man bara skryter för andra och tycker att man är så förbannat duktig trots att man egentligen inte är det, jag kan ju erkänna att jag har sådana människor runt mig som tror sig vara bättre än andra och jag avskyr det.

Är det så viktigt att alltid hävda sig för andra eller är det bara ett sätt att mobba dem som inte är som dem själva är? 

Jag bryr mig inte ett dugg om jag är duktig eller inte, jag gör det som jag ska göra för att jag kan det eller för att jag har betalt för det. Jag behöver faktiskt inte tala om att jag är bra eller om jag har gjort saker som uppskattas, skiter rent ut sagt i det.

Är man en grupp människor som spelar fotboll så ska man väl spela som ett lag och ingenting annat, samma sak om man är en grupp människor som arbetar ihop, det är ett lag arbete och fan inget annat.

Vi ska väl kunna spela och arbeta ihop som ett lag utan att behövda hävda oss inför alla andra, jag kan tycka att det ska vara så men verkar många gånger att jag har fel i det.

Jag kommer i alla fall att hävda att det är ett lagarbete som jag håller på med och ingenting annat, vem som gör jobbet är för mig skit i samma. Jag kan göra jobbet men jag låter hela gruppen vara med och så som det ska vara och jag trampar på tårna på så få som möjligt för inte tjänar jag någonting på att göra det.

Detta skrytande om hur bra man är kan göra mig galen för jag ser ju med egna ögon att det inte stämmer det som sägs, det är tvärtom många gånger.

Detta hävdande om hur bra man är bara en mask för att dölja vilket dåligt självförtroende man har och då använder man sitt skryt och det värsta av allting är att det kan gå så långt så att man skadar andra med detta, då vill jag nog säga att det blir lite i form av en mobbing.

Kan det verkligen vara så viktigt att vara "bäst" trots att man inte är det?

Se till sitt

Jag har fortfarande svårt att förstå varför man alltid bara ska se till sitt egna bo hela tiden för, kan man inte försöka att tänka sig in i hur andras bon ser ut ibland?

Vad vinner man på att se till att andra får det svårt och faktiskt kan få problem med det som görs av andra i framtiden?

Det är mycket funderingar ibland från min sida om varför man sätter prestige i vissa saker och därefter även bara ser till sitt egna bo fast man inte är i det så ofta. Kanske skulle man försöka anstränga sig med att städa upp i det egna boet så att det blir bra istället för att göra det så enkelt hela tiden för sig själv och som skapar problem i andra bon.

Jag tänker inte döma någon men jag har märkt att det här med att man bara ser till sitt egna ökar markant hela tiden.

Visst kan man få ordning i alla bon men det betyder att alla måste se till att röja rent i sitt egna bo till att börja med istället för att röja i andras bon först. När man röjt i sitt egna så kan man söka efter lösningar hos andra som går att använda hos sig själv för att få en viss struktur i det hela, nu gör man inte det har jag förstått utan ser till att röja i andras bon först.

Då man ser till sitt eget så kan man samtidigt sätta sig in i andras för att på det viset hjälpa varandra med att lösa olika frågor gemensamt.

Nä, vad är det jag säger? Varför ska man gemensamt lösa saker och ting? Det betyder ju att man måste arbeta med andra hela tiden och föra en massa dialoger på ett sakligt sätt hela tiden och föra denna demokratiska röst som man nu påstår på vissa håll att man har...

Ensamhet

Visst är det märkligt hur olika vi människor upplever ensamhet?

Det som jag inte upplever som ensamhet upplever andra som ensamhet, nu är jag väl inte den som alltid måste ha en massa människor runt mig hela tiden kan jag ju erkänna, ganska skönt att slippa människor faktiskt ibland kan jag säga er.

En del är inte skapta för att vara ensamma längre stunder medans andra faktiskt är skapta för det, vi kan bara inse att alla människor är så olika.

Just dessa olikheterna gör oss unika, i alla fall en del av oss måste jag säga för det finns dem som är så lika så man tror att dem sitter ihop någonstans och inte kommer loss från varandra.

Just det här fenomenet ser man på arbetsplatser överallt hur vi är skapta för olika roller i samhället, jag ha min roll och andra har sina roller och man kan ibland undra varför människor är så olika för? Nu är det bara tur att vi är så olika för att annars skulle samhället bara stanna av totalt med en massa grinande människor som antingen saknar ensamheten eller det där ständiga sällskapet.

För min del spelar det inte så stor roll vad jag är, tycker att människan kan vara ganska tråkig med jämna mellanrum så att det där ständiga sällskapet har jag inte så stor längtan efter, nu kan jag inte säga att jag aldrig vill ha sällskap för det stämmer inte men vill inte ha den där ständiga biten hela tiden.

Att aldrig får vara ensam kan vara rena döden, alla vet att människor kan terrorisera ihjäl varandra med en massa gnäll och tjat utan att själva begripa det själva. Just den där ensamheten är viktig ibland för att man ska kunna återhämta sig från allting.

Ensamhet har en fördel och en stor sådan faktiskt, man blir aldrig osams med någon annan och man kan inte skylla på någon annan än sig själv.

Förbannat trött

Nu ett tag har jag varit så förbannat trött av någon anledning men jag vill helst säga att det beror på årstiden men kan aldrig veta, det finns dem som kan ställa frågan på ett sådant sätt som gör att jag kan misstänka annorlunda... jag vill inte tro på att det är av någon annan anledning som jag är så jäkla trött.

Det har varit en hel del nu på slutet att tänka på för min del och det har tagit en del krafter av mig men jag vill tro att det ska bli bättre, jag bara hoppas på att min trötthet ska ta ett stopp.

Det tar mera på krafterna än vad man tror att fundera på en massa saker, hitta på lösningar på problem som uppkommer men nu vet jag ju att det finns dem som överlåter tänkandet på andra för att slippa bli trött och det är inte rätt.

För min del så kan detta tänkandet bli ganska ödesdigert om jag inte får ur mig det jag har i skallen och mycket därför denna blogg kom till en gång i tiden.

Man ska rensa sin skalle så mycket som möjligt för att vara klar i den då man ställs inför nya problem eller vad man ska kalla det för. Att lösa problem är ingen lätt bit men det är inte heller lätt om man inte får hjälp med att göra det då det kan vara ett gemensamt problem som ska lösas, tro inte nu att jag pratar om problem som handlar om jobbet eller privat, jag pratar om båda delar faktiskt.

Man måste kunna samarbeta för att saker och ting ska lösas till det bästa för alla.

Inte ofta som jag är tvungen att lägga mig efter jobbet för att vila, ja, till och med sova men idag var jag tvungen för jag var helt slut utan anledning. Jobbade inte längre än till 13.00 men var ändå helt slut av någon anledning så jag var tvungen att sova drygt en och en halvtimme... men blev inte mycket piggare för att ganska konstigt kändes det idag i kroppen.

Det är den här tröttheten som är jobbig för allting annat stör inte mig då jag inte bryr mig speciellt mycket om det som finns runt mig för tillfället. Jag har stängt av mig för att skydda mig själv, för att inte ramla tillbaka till det som jag en gång tidigare varit i. Man kan inte bry sig om allting för ingen annan gör det så varför skulle jag göra det för.

En sak vet jag kan göra mig så förbannat trött och det är detta tjatande och klagande runt mig som uppstår med jämna mellanrum utan anledning.

Undrar om man klagar bara för att få klaga?

Vinnande lag

Då var det dags för en ny säsong för sporten som mitt hjärta klappar för, bara att inse att nu är det innebandy för varenda spänn. Känner i mitt hjärta att det här kan bli en intressant säsong med laget från Köping då det kommit en ny burväktare i målet, en vakt som kan spelet och som har ett otroligt intresse för att hålla tätt.

Visst kommer det att bli en intressant säsong och nu ska det bli lira av på planen me i ett annat lag och klubb.

Köping har fått det som man ville ha, ny målvakt som brinner för att stå där i buren och som fått den träning som krävs för att stå där i buren. Nu ska det bli spela av där på planen och redan har man spelat och fått se vad för spel det kan handla om.

Två målvakter men kanske en som man riktigt kan känna sig säker med i målet så nu kanske det blir mycket vinster för laget.

Ibland säger man ju det att laget blir som nytt bara man får en eller två nya spelare men här handlar det om en ny spelare och det just en målvakt.

Köping blir farliga det här året och jag vet två lag som inte kommer att gilla att möta detta nya lag från Köping som ställs upp emot dem nu. Det kan bli riktigt tufft att få sina segrar som man verkligen vill ha men bara som det ska vara.

Ett vinnande lag från Köping kommer nu att komma fram, jag känner på mig att mycket segrar blir det och man kommer att få någonting att snacka om i Köping men även i Västerås den här säsongen. Spelet som spelades i helgen var ett helt annat spel än vad det har varit tidigare för nu hade man en helt annan vakt där i buren och detta smittades av till utespelarna, man var säkrare med den som stod.

Redan nu har vakten skapat sig ett litet rykte och därmed ökar kravet p den för att fortsätta spela i samma goda anda som nu i helgen men det ska nog fixa sig.

Bara att lära sig skrika IBK KÖPING istället för RÖNNBY IBK nu.

Trött efter

Det blev en otroligt lång dag igår och det satte satte sina spår på mig idag då jag skulle upp på morgonen, hade satt klockan på 09.00 men klev inte upp förrän 09.30. Jag orkade inte kliva upp rent ut sagt för att jag var rejält trött efter en hel dag i Köping men det var i alla fall en bra dag som bjöd på mycket underhållning.

Jag kan säga att jag är mäkta stolt över att ha fått en dotter som har en naturbegåvning för att anpassa sig till olika platser i laget för att spela, från att vara back för att kunna spela både forward och center men även att spela målvakt. Vilka kan göra det?

Jag sträcker på mig då jag får höra positiva ord om min tjej där i målet och jag minns igår att man pratade om henne utan att egentligen veta vem som satt framför dem.

"Vilken målvakt det är!"

"Vem är det som står då?"

"Det är hon som kommer från Västerås."

Vad annat kan man göra än att le då hon plockar bort motståndarnas bolla från sin kasse för att skicka ut dem direkt till sina egna spelare efter räddningar?

Jag undrar om Köping vet vad dem fått över för spelare till sig eller kanske ska jag undra vad Rönnby säger efter att ha förlorat en av sina bästa spelare på grund av att man inte varit intresserad av att ge mera träning åt sina målvakter?

En sak kan jag väl enbart säga och det är att Köping är förbannat glada att ha fått en sådan jävla bra målvakt till slut som en förälder uttryckte det. Det var sådana komplimanger som kom efter denna cup och man kunde konstatera att Köping var ett lag att kunna räkna med i seriespelet det här året.

Jag som pappa kan ju bara erkänna att jag är stolt men att det har ju aldrig varit min avsikt att hon skulle bli målvakt, jag vet att jag inte kan ta det beslutet men ändå så...

Nu kan spelet börja och Köping är ett lag att räkna med för många andra lag, kan bli ganska svettigt om man kör samma fina spel i hela serien och det lär man göra då man vet vad man har som står i buren hos sig.

IB Köping cup

Yes kanske man säga för att nu till slut skulle man få se mycket innebandy efter ett upphåll och som alla vet så gillar jag just den sporten, till den milda grad så att jag tar mycket bilder då det väl är så. Jag sade att jag skulle försöka låta bli att ta så mycket bilder men då jag väl sätter igång så blir det bara bild efter bild.

En hel dag i köping för att se matcher mellan lag som det inte är så ofta man möter skulle det bli idag och någonting jag sett fram emot sedan jag fick reda på det, skulle ha jobbat men har en bra arbetskamrat som bytte med mig för att jag skulle få vara med, tackar så djupt för det kan jag säga.

Nu den här säsongen har jag lagt schema på jobbet och av någon anledning så ligger mycket matcher på arbetstid så då kan ni bara tänka er vad jag egentligen missar...

Samma dag som innebandy ska spelas så ska spelas det två fotbollsmatcher och då uppstår det dilemma men det ordnade sig ändå. Grabben åkte på matcherna på egen hand och det gick bra men det är med lite dåligt samvete som jag låter honom göra det, vill ju vara med på hans matcher också.

Nu var grabben så förstående så att han förstod att jag ville se innebandy.

Tjejen min var målvakt och det är så dem ser på henne i köping, inte som den back hon egentligen är, och hon gjorde bra ifrån sig under dem matcher hon spelade. Redan nu har hon visat alla föräldrar i Köping och även utanför hur bra hon är där i målburen och det är med en klump i halsen som jag stolt kan säga att det är min tjej, inte många som vet vem jag är faktiskt och lika bra det.

Två år

Det har gått två år nu sedan jag blev sjuk och det rullar upp i skallen på mig igen precis som förra året då jag kom på det. För mig har det varit en tuff tid som behövs slagits med alla känslor som jag haft inom mig över detta som jag drabbades för, tänker inte peka ut någon ansvarig men måste ändå markera att allt runt en kan påverka en väldigt negativt.

Jag hade ju aldrig kunnat tänka mig att jag skulle drabbas av en sådan här sak men visst fan gjorde jag det och det gör mig ganska nedstämd med jämna mellanrum.

Undrar samtidigt om jag hade klarat mig bättre om jag inte haft barn, barn som jag hade att tänka på och som gjorde att det var så mycket oroligheter inom mig som kom fram och gjorde mig sårbar. Innan jag hade barn så var jag inte speciellt sårbar och man hade inte så mycket att skada mig genom men då jag fick barn så var det ett medel att använda emot mig.

Ska inte vara så negativ nu för jag har ett relativt bra liv men jag skulle ju ha velat slippa alla dessa undersökningar och mediciner som jag ska vara tvungen att äta bara för att man inte lyssnade på mig, visst har jag mig lite själv att skylla men jag var så snäll så jag ställde upp för andra och trodde att jag skulle få någonting tillbaka.

När jag tänker på allt detta som varit under två år så blir jag bara bekymrad för jag hoppas att inte fler ska behöva uppleva det som jag fick göra.

I alla fall har det här varit en helt okej dag där jag fått samtala med två personer under dagen som jag respekterar och som jag vet respekterar mig för den jag är och mina åsikter, precis så som det ska vara tycker jag i alla fall. Man behöver inte tycka likadant men den där respekten kan man i alla fall ge varandra anser jag.

Gjort det nu

Jaha, då har man varit där upp igen för att göra någonting som jag egentligen inte alls hade lust med på slutet och ångrar att jag gick med på. Det gick ju bra att stoppa in den lilla dosan trots allt men att bara veta att dem skulle snitta och trycka in den i mig var det som jag bävade för men det som jag alltid bävar mest för är dessa läkare, jag gillar inte att vara en av dem som behöver läkare för det har inte varit ofta.

Den läkare som jag har där på hjärtmottagningen kan jag inte säga något ont om för hon har lyckats med att skapa ett förtroende till henne, ganska underbar kanske man kan säga att hon är.

Att få en läkare som kan handskas med sina patienter är jag inte alls van vid kan jag säga så jag är så helvetes glad att det är henne jag fått...

Det slutade inte blöda ur såret på kvällen och jag skulle byta då det var på väg att ramla bort för att det blödde som det gjorde, jag skulle inte gjort det nu inser jag för det gick inte bra alls. Tejpen ville inte fästa och jag skulle ha kirurgtejp att sätta fast allt med och det visar sig att man plockat rent på tejp i alla väskor... det är bara jag och det är inte så viktigt.

Lite nervös

Tja, vad ska man säga mer än att jag är lite nervös för morgondagen då jag ska till hjärtmottagningen igen. Vad ska man göra där då kanske man frågar mig igen och jag svarar att man ska sätta kniven i mig men det låter värre än vad det är faktiskt, det är bara jag som inte gillar att man ska skära i mig.

Aldrig har jag varit så förtjust i att springa hos läkare men jag har inte haft något val under dessa två år som har gått... 

Hade man sagt för tio år sedan att jag skulle hamna i den här positionen så hade jag bara skrattat åt dem för jag har alltid varit frisk då man kollat upp mig och jag har bara haft dem där gamla åkommorna som andra har. Dålig kondition på grund av rökning är ingen sjukdom men man kan bli sjuk av kombinationen stress och rökning och där med idiotsvar, farlig kombination kan man lugnt säga men nu är det som det är.

Visserligen bara ett litet snitt för att trycka in en mojäng men jag ryser vid tanken att behöva skära mig, jag har så svårt för sådant här men det som jag har ännu svårare för är då läkare tar i mig. Jag gillar inte att man rör mig kan jag erkänna för det är obehagligt och är alltid på min vakt då jag ska till någon som jag vet måste komma mig för nära, därefter på köpet så måste jag ta av mig kläder.

Jag som knappt tar av mig kläder på dagarna hemma utan ser för det mesta till att jag är klädd trots att jag inte har gäster.

Lite nervös kan jag erkänna att jag är för att själv är jag inte ett dugg intresserad av att få reda på vad det är som händer där i hjärtat, det får stanna också för som sagt så bryr jag mig inte så länge jag får vara ifred. Jag klarar mig ganska bra om jag slipper bli uppretad med en massa saker men det finns människor runt mig som givetvis ska reta upp mig, nästan så att man tror att dem njuter av det.

Födelsedag

Idag var det en sådan där stor dag som alla säger att det är men som jag inte räknar som någonting speciellt egentligen, kanske var det en stor dag förr men ju längre tiden går så tycker jag nog att charmen med det hela försvinner.

Det här är en dag som många räknar med att man ska få en massa saker men jag är inte en sådan som ger så mycket då dem redan har en massa saker och jag ger dem sakerna som dem behöver över hela året.

Bara för att man har födelsedag så kan man inte bara få en massa saker om man nu får en massa under året som kostar så mycket. Jag kan ju tycka att varje månad är en födelsedag många gånger och skulle jag räkna på det viset så är mina barn mycket äldre än vad jag själv är, det ska ju vara nytta med det som man får och inte bara för att man ska få.

Jag gjorde så att idag på kvällen tog jag med mig grabben för att käka mat medans tjejen var på träning och på så sätt kunde jag för en kort stund vara ensam med honom, om han var intresserad eller inte kan jag inte svara på och tänker inte heller göra mig en tolkning.

Jag hade en lugn stund utan att tjejen och grabben rök på varandra för det orkar jag inte längre med faktiskt, det har varit lite för mycket av det den senaste tiden.

Det som jag tyckte var skönt med den här dagen var att jag slapp dessa kräk som jag inte vill ha med att göra, dem fick möta grabben igår hemma hos sig själv och det får räcka. Jag vet inte hur mycket dem smutskastade mig den här gången men jag kan bara räkna att det var en hel del för det är dem duktiga på och min grabb säger ingenting om det heller utan vidare.

Jag är bara glad att slippa obehagliga människor som är mera fiender än "vänner" som man tror att dem kanske skulle vara men har man en gång fått en snedvriden bild så har man den kvar. Jag vet att man tror att jag är en person som har tagit deras dotter för pengarnas skull men vad då, hon har ju inga pengar för det stal deras favoritsvärson av henne vid skilsmässan. Deras pengar kan dem stoppa upp så långt dem kan, på ett ställe som aldrig kommer att se dagens skarpa ljus för att pengar är inte viktigt för mig.

En födelsedag utan en massa tramsiga presenter för det kan jag ge under årets lopp istället då man verkligen behöver dessa saker.

Tiggeriet

Ikväll tänkte jag ta upp det här med tiggeriet som sker på våra stads gator och som det är två olika läger kring som jag har förstått, trots uppenbarligen bevis så fortsätter vi vara två läger. Alla som tigger är inte fattiga kan man kanske säga och nu finns bevisen faktiskt på bild och häpna själva, det är en med utländsk härkomst som har tagit dessa bilder.

Den här killen har tagit korten ute på Erikslund på människan som sitter utanför Systembolaget och tigger och fattig är hon inte alls, en bil inköpt så sent som 3 september så fotografen har verkligen gjort sitt arbete för att avslöja det bedrövliga i det hela.

Nu säger inte jag att inte det finns en av dem som tigger verkligen är fattiga men man kan ju undra över varför dem poppade upp som flugsvampar helt plötsligt här i Västerås, ja, i hela Sverige faktiskt bara över en natt.

Även jag har sett en "tiggare" vid ICA Grytan bli hämtad i flott Mercedes så visst är det någonting som är skumt. Måste man sitta och tigga så ska man kanske inte ha råd med att åka flotta bilar eller ha Converse på sig för det ger inte mig en bild av en fattig människa kan jag erkänna.

Här i Sverige har vi haft människor som vi kallade för lodisar eller luffare på finare språk och det anses inte vara rasistiskt men då vi kallar en av utländsk härkomst för dess rätta namn så blir vi kallade för rasister, mycket märkligt.

I mina ögon kan jag ju säga att jag tycker att det är lite rasistiskt att kalla en svensk för rasist trots att man inte är det, händer det någonting med den som kallar mig för rasist utan att vara det? Nä, inte ett skit så varför inte bli rasist egentligen?

Jag står upp för det jag säger men tiggeriet skulle kollas upp ordentligt och är det så att det är oärligt tiggeri så sätt dit dem svinen för dem förstör för alla, den som har ärliga avsikter med sitt tiggeri ska inte behöva dras in i andras skit.

Ingrepp

En vecka slut för att imorgon tas över av en ny vecka och jag vill helst inte tänka på den kommande veckan. Det är både trevliga men även otrevliga saker som ska ske under veckans dagar och det som är otrevligt men nödvändigt vill jag helst slippa tänka på.

Jag var ju lite dum som gick med på det som ska göras nu på torsdag så jag har mig själv att skylla men jag vet att man är nyfiken på vad som sker med mitt hjärta, jag som trodde att jag inget hade efter alla anklagelser men si det fanns ett sådant hos mig.

Inget större ingrepp är det men att skära hål i huden för att stoppa in en så kallad "Reveal, inplanterbar hjärtmonitor", det är inte så kul kan jag erkänna. Jag själv är inte speciellt intresserad av vad som sker där inne utan jag vet bara att det är någonting som händer och som ger mig olika saker som illamåendes och yrsel. Detta är man nyfiken på varför jag får utan anledning men annars så tycker jag väl att jag är så frisk man kan bli.

Helst skulle jag vilja slippa denna medicin som jag tar men den blir jag aldrig av med.

Vad är det som är trevligt med veckan då?

Grabben min fyller 12 år och det är en trevlig sak som ska firas på ett lugnt vis, har inte riktigt bestämt vad vi ska göra för att gratulera honom men någonting blir det i varje fall. Jag vet bara att han ska hem till "den där" imorgon för att grattas, tror inte hon vill möta mig i dagens läge efter det som hon försökt att plantera i min dotter. Lika bra att hon håller sig undan för jag kommer förr eller senare ifrågasätta vad det är man håller på med.

En annan sak som är trevlig är att det är innebandy på lördag som jag lyckats byta dag för att kunna vara med, jag gillar som sagt innebandy och kommer inte att kunna vara med på allting det här året men det som jag kan ska jag vara med på.

Nu ska jag inte säga att jag inte är med på grabbens fotboll för det är jag men det ligger inte mig lika varmt om hjärtat faktiskt. Jag har sett dem allra flesta matcher i fotbollen i både ur och skur så det ska bli skönt att få vara inomhus och kolla nu.

Som sagt var så ser jag inte fram emot det ingrepp som ska göras nu på torsdag men bara att bita ihop och se vad man ser på maskinen om vad hjärtat säger, kanske sjunger den bara en massa sorgsna visor om både det ena och andra?