Två år

Det har gått två år nu sedan jag blev sjuk och det rullar upp i skallen på mig igen precis som förra året då jag kom på det. För mig har det varit en tuff tid som behövs slagits med alla känslor som jag haft inom mig över detta som jag drabbades för, tänker inte peka ut någon ansvarig men måste ändå markera att allt runt en kan påverka en väldigt negativt.

Jag hade ju aldrig kunnat tänka mig att jag skulle drabbas av en sådan här sak men visst fan gjorde jag det och det gör mig ganska nedstämd med jämna mellanrum.

Undrar samtidigt om jag hade klarat mig bättre om jag inte haft barn, barn som jag hade att tänka på och som gjorde att det var så mycket oroligheter inom mig som kom fram och gjorde mig sårbar. Innan jag hade barn så var jag inte speciellt sårbar och man hade inte så mycket att skada mig genom men då jag fick barn så var det ett medel att använda emot mig.

Ska inte vara så negativ nu för jag har ett relativt bra liv men jag skulle ju ha velat slippa alla dessa undersökningar och mediciner som jag ska vara tvungen att äta bara för att man inte lyssnade på mig, visst har jag mig lite själv att skylla men jag var så snäll så jag ställde upp för andra och trodde att jag skulle få någonting tillbaka.

När jag tänker på allt detta som varit under två år så blir jag bara bekymrad för jag hoppas att inte fler ska behöva uppleva det som jag fick göra.

I alla fall har det här varit en helt okej dag där jag fått samtala med två personer under dagen som jag respekterar och som jag vet respekterar mig för den jag är och mina åsikter, precis så som det ska vara tycker jag i alla fall. Man behöver inte tycka likadant men den där respekten kan man i alla fall ge varandra anser jag.