På med dem

Det blev en fin dag med ett stort F kan man lugnt påstå faktiskt. Jag åkte med långbyxor till jobbet men hade kanske inte varit tvungen till det för att det var så pass varmt så jag hade kunnat ha kortbyxorna på mig.

Jag hade långbyxor på mig fram till elva och sedan klarade jag inte av mera utan kortbyxorna som jag hade med mig åkte fram och på mig.

Jag är kanske inte den som har kortbyxor på mig då jag jobbar men ibland blir värmen för mycket och då måste jag bara byta om. Det är ganska skönt vara utan byxben men jag har alltid varit rädd att det ska stänka saker på benen som jag inte vill ha där eftersom jag har ett sådant arbete.

Nu får vi se hur ofta jag kommer att ha kortbyxor på mig då jag jobbar men jag räknar inte med att det ska bli så ofta, det är inte snyggt på ett arbete som egentligen inte kräver det.

Bitterljuv dag

Visst, man kliver upp och blir nästan chockad över det man ser där ute... strålande fint och kroppen ler inombords åt det varma fina ljusa vädret som vi har.

Jag kan nöjd kliva in i duschen för att göra mig klar för ytterligare en dag på jobbet som ska börja med att jag ska möta mina kollegor och chef under fyra timmars ingenting som jag kallar arbetsplatsträffarna för. Jag är ingen beundrare av dessa träffar för det jag får reda på där är bara en massa saker som jag kan ta reda på annat sätt.

Ja, jag ska inte vara dum för jag gillar ju att möta dessa personer då jag vet att dem tycker att jag är rätt häftig eftersom jag ifrågasätter och ställer en massa frågor som ingen annan gör. Jag arbetar efter det här att man ska fråga så mycket man kan och ställa dem här dumma frågorna som inge annan vågar ställa, om man inte ställer dem så får man inga svar.

Kanske är det min roll i det här korta sjuka livet att vara så besvärlig som möjligt för min arbetsgivare, jag vet att jag kan vara som en böld i röven men det finns ett syfte i det hela.Jag har sagt under så många år att man ska inte trampa på andra människor och jag gör allt jag kan för att det ska vara rättvisa och alla svaren kommer fram, jag tror att man är nöjd med det som jag gör i det fallet.

Ja, det blev en fin dag så att till och med min tröja åkte av och jag gick omkring i linne... vad ska man göra då det är strålande sol och varmt ute?

Inte mycket

Söndag var det idag och det brukar man säga vara en slappardag och det blev det för mig kan jag lova er, hade ingen ork att göra så mycket och jag ville inte heller. Jag har dem där dagarna som jag föredrar att bara slappa och den här dagen gjorde jag det framför TV: n, ovanligt att jag ligger och ser på den där djävulsburken.

Helgen har gått fort känner jag men visst har jag hunnit med lite saker så det har inte bara varit en massa vilande för min del, man måste faktiskt göra lite saker också.

Det är en stor förändring i mitt liv det här, från att alltid varit igång till att bli en människa som gör så lite som möjligt för att intresse och ork inte finns längre. Ibland skäms jag över det lilla som jag gör och allt det som jag skjuter upp för att jag inte har någon lust att göra det.

Svårt att andas

Kanske ska man inte skriva om det som är sorgligt eller hur man mår men kanske så kan det vara bra att få dela med sig till andra om hur man mår eller hur man tänker kring måendet. Jag är inte den enda som har ett hälsoproblem som man får leva med genom sitt resterande liv, det finns tusentals andra som har samma problem och det gör att vi vet att vi en dag ska avsluta allting utan helt plötsligt kanske i förtid.

Den här dagen har varit grym emot mig för att hela dagen har jag haft svårt med att andas, luften som jag behöver har jag inte fått och då är det inte det allra bästa att mina egna barn håller på med en massa parfym. Ont i bröstet av syrebrist har jag haft men jag har inte velat gå på barnen för jag vet att dem vill lukta gott, det är en hårsmån mellan gott och luder brukar man säga. Nu vet jag också att det finns kamrater som leker med barnens parfym för dem tänker inte på det problem som jag har.

Att köra bil med svårigheter att få syre är kanske inte det bästa och det märkte jag av idag för det blev ingen bra bilkörning för min del, tappade kopplingen och höll den nere för länge så det blev övervarv, förbannade andning säger jag bara. 

Måste få syre men faktiskt är det inte det enklaste kan jag säga er, man kippar efter att få luft men inte alltid man kan syresätta sin kropp med rätt mängd och jag mår dåligt, mycket dåligt ibland av det.

Pulsen stiger av att jag får jobba för att få syre och jag blir helt slut av det, somnar nästan då jag inte har speciellt mycket att göra och då jag gör saker som är ansträngande så är det som att man bara vill slå av strömbrytaren för att ta den där snabbvilan för att kanske komma igång men spelar ingen roll, man är bara tillbaka på ruta ett.

Svårt att andas, det finns inget som är så jobbigt som att låta kroppen jobba för att få syre...

Lediga dagen

Vad har då den här lediga dagen innehållit kan man fråga sig?

Faktiskt en massa saker som skett idag men det viktigaste är att vi fått tillbaka ventilationen i lägenheten som vi saknat under fyra veckor nästan, det är ju otroligt att det ska ta sådan tid för att gå upp på taket för att fixa till en stannande fläkt...

Jag har hunnit med att köra bort sopor efter ett besök på Netto för att köpa billigt kaffe som jag hamstrar då det är billigt. Var förbi jobbet faktiskt och plockade ihop en del sopor som skulle bort, jag vet att man ska inte göra sådant då man är ledig men det blir aldrig gjort annars så...

Jag kan göra det arbetet för att då vet jag att jag kan ta lite längre rast någon gång då jag har möjlighet till att göra det.

Tvätt att tvätta upp och fixa till mat innan tanten skulle ut, ja, hon kom aldrig iväg för att alla andra backade ur i sista sekunden men blir en utgång imorgon istället för henne kanske. Jag bryr mig inte speciellt mycket om det där med att gå ut för jag är inte så mycket för det sedan många år tillbaka, jag känner mig bara för gammal och sjuk för att gå på krogen.

Jag agerar istället chaufför och det är för mig detsamma, jag behöver inte gå på krogen för att höra kackel om man säger så.

Vädret har kanske inte varit det mest lyftande under dagen utan det har kommit en del regn men det kan jag ta, det är att det har varit kvavt som är det värsta, jag får lite svårt att andas då det blir en blandning av varmt och kallt.

Vad har morgondagen framför sig vet jag inte men kanske händer det någonting bra för min del också? Kanske kan jag vinna lite pengar på lotto eller är jag för ung för det?

Det kom

Ja, visst kom det regn idag och det kom rejält i flera omgångar så att det var knappt att man ville gå ut. Vissa gånger slog det ned bra med vatten men det kanske är bra att det kommer nu så att all brandrisk och andra faror spolas bort.

När vi har semester vill vi inte ha regn så låt det strila ett tag till nu när det väl börjat säger jag.

Det finns fördelar och nackdelar med regnet och det märkliga är att vi alltid ser nackdelarna med det men aldrig fördelarna, vad skulle vi göra utan det där välbefinnande vattnet som kommer ner?

Jag har alltid gillat regnet, nu när jag blivit äldre så har det minskat, för att det ger en sorts inre ro av att lyssna på när det slår mot tak och fönster. Man behöver ju inte vara ute i det om man inte är så illa tvungen att vara det och så är det kanske, vi är inte tvungna att vara ute i det mer än vi behöver.

Jag märker av dem här väderomslagen kan jag erkänna, får lite ont i kroppen och blir tröttare än vanligt men det är okej, att alltid ha värme är inte heller bra för mig då hjärtat inte alla gånger klarar av det.

Skulle regna

Någon pratade stort om att det skulle bli en massa regn idag men det där regnet höll sig undan bra länge, började dugga lite grann för att sedan ge oss en riktigt blöt kyss men mycket var det väl inte som kom?

Jag hade sagt att jag skulle ta bilen på morgonen om det regnade så jag hade ju tur, inget regn på morgonen och då blir det moppen till jobbet.

Vad var det som efter regnet då? Blåst och kall luft men sedan var det bara kvavt och det vet jag inte riktigt om jag vill ha, värre att svettas då det är kvavt än när det är varmt och soligt.

Ytterligare varm dag

Det blev en varm dag i dag och det märktes av på grund av att någon tjockare tröja under jackan på väg till jobbet behövdes inte, till och med kunde promenera med kund till jobbet i bara t-shirt. 

Det är ett tag sedan som man kunde gå i kortärmat och jag som inte brukar säga det ska säga det nu, hade kunnat haft kortbyxor på mig idag för att så varmt var det.

En kort dag hade jag idag, jobbade faktiskt inte mer än tre timmar allt som allt och egentligen kan man ju tycka att det inte ens är lönt att åka till jobbet för dem timmarna. Nu var jag bara tacksam över att jag slapp vara kvar så länge för det var så varmt och jag kände mig konstig i kroppen av värmen... ville bara hem och fixa det som jag visste att jag hade hemma att göra men som jag helst vill slippa göra faktiskt.

Laga grabbens cykel eller vad man nu ska kalla den för då den är så risig efter bara två år.

Ja, jag fick cykeln lagad och jag var iväg med tre påsar gamla kläder som rensats ut, någon annan kanske få större nytta av dem för att kasta dem på sophögen gör jag inte. Alla textilier går att återanvända så dem som sköter det där får sortera ut själva vad som ska hända med allting.

Det finns massor kvar att göra men att få allting klart på egen hand en sådan här varm dag är inget som jag helst vill, det är en massa saker som man bör vara två på.

På eftermiddagen klarade jag inte mera, kände mig konstig och trött så jag gick och lade mig för att vila en stund men jag slocknade totalt i flera timmar.

Inte alls kul att bara känna energin bara försvinna ur kroppen.

Ingen operation

Ja, jag var iväg till det där läkarbesöket och 320 spänn fattigare blev jag men kanske lika nöjd ändå. Jag slipper operera mig för bråcket då man ansåg det vara för litet men att man misstänkte att mina magsmärtor kom av någonting annat, att det kunde vara någonting i tarmarna som störde allting.

Man nämnde lite snyggt att det kan ju vara tumörer som uppkommer och inte blev jag lugnare av det.

En sak vet jag i alla fall och det är att man läser min journal och man vill inte söva mig i onödan med det som jag har, varför ta en risk om man inte måste mer än i nödfall så visst får jag vara tacksam att man tänker på det.

Ja, jag slapp att man karvade i mig för jag vill helst inte men nu lär jag få uppleva någonting annat som jag inte alls vill vara med om...

Vad som händer

Mycket märkligt det här egentligen med informationsflöde... för att få information om vad som händer så ska man vara en närstående eller en slickande bekant som jag brukar säga.

Tillhör du inte den där inre kretsen så ska du inte räkna med att få veta någonting mer än i sista sekunden, väldigt märkligt tycker jag i alla fall.

Jag brukar resonera på det här viset, om du är tränare så får du information först men frun i huset är bara spelarförälder så hon ska ha informationen samtidigt som övriga föräldrar... men så går det inte alls till. Om du är tränarfru eller dylikt samt tillhör inre kretsen så får du alltid ta del av informationen före alla andra, så är det bara.

Dem som får ta del av informationen sist är dem som vägrar att vara den där som umgås och slickar i baken, jag för egen del avskyr slickare.

Vad som händer i klubben eller laget har jag fått ta reda på själv innan informationen kommer till mig, man är förbannat seg på att ge information i god tid och som sagt, tillhör du inte vänskapskretsen så får du ingenting veta.

Jag kommer inte att acceptera det här så mycket längre utan då lägger jag ned allting som heter att ställa upp, finns ingenting som säger att jag ska behöva ställa upp på några som inte ger någonting själva.

Poppade upp

Så jäkla typiskt då man inte har fullt upp, mina minnen kommer tillbaka och att trycka undan är inte det enklaste för mig. Jag har så mycket minnen inom mig, positiva och negativa men det gör mig ingenting faktiskt, det är alla dessa frågor som jag ställer mig själv som jag tycker är jobbiga, frågor har jag men jag har inga svar på alla dessa och lär nog aldrig få heller.

Hur hade mitt liv sett ut om det hade gått som jag velat tidigare i mitt liv? Hade jag haft barn och hade jag sluppit alla dessa bekymmer med hälsan och med dessa människor som stört mig så enormt under många år.

Det är ungefär i den stilen som jag tänker och många gånger kan det vara grymt jobbigt för visst vill man ha svar på sina frågor, fick man inte dem då så vill man gärna ha dem nu.

Då minnena poppar upp i vågor så är dem svåra att stoppa för det leder bara till en massa frågor som blir fler frågor och dem har jag svårt att värja mig emot, jag vill så gärna ha alla svar men jag kommer aldrig att få dem i det här livet.

Jag vet att jag kommer att avsluta utan att ha fått svar på frågorna som jag skulle vilja ställa till en del människor som jag kände i mina unga år... ingenting som jag ser fram emot kan jag säga er.

Ge sitt stöd

Ibland vill man hjälpa till mer än vad man kan men kan man inte hjälpa så kan man stödja andra i det dem gör. Jag har gjort mitt i det fallet men jag bara väntar på att kollegan ska komma till samma resultat, tar lite längre tid men det ska nog gå.

Jag ger dem tips som jag kan om det mesta men själva arbetet måste hon göra på egen hand men trots det kan man ge stödet.

Jag hann få mitt kort innan den riktiga våren kom och innan det blev sommar och det var det som jag hade som mål, tre månader av slit var det för mig. Nu kan jag bara vänta och se hur lång tid det tar för min kollega att få sitt kort men jag vet att hon kommer att få det till slut.

Då jag var klar så gav jag iväg mina böcker så hon skulle kunna plugga, mina böcker var bra mycket bättre än dem som hon hade fått.

Jag kan inte ge hjälp genom att lära henne köra men jag kan ge henne en del tips för att det ska underlätta för henne, det och mitt fulla stöd för att hon ska klara av det som hon påbörjat och det är ju någonting.

Man ska kunna ge stöd åt den som behöver och jag försöker så gott jag kan, klarade jag av det så ska hon också klara av det.

Inte så dåligt

Vädret blev inte så illa trots allt idag, blåste lite granna men annars varmt och skönt måste ju jag säga och vad ni tyckte är kanske en annan sak.

Nu tycker jag inte att det varit så kallt den senaste tiden om man inte räknar med söndagen som var då?

Jag hoppas att det får vara sådant här väder hela helgen för att kanske kan man sitta ute på rasten då jag ska jobba, har liksom ganska långa raster och har inte riktigt den där rätta lusten för att sitta inomhus och titta in i en vägg då.

Det finns ett ställe som man kan sitta på om man vill sitta i lä även om det blåser men då solen ligger på efter tolv så vill man inte sitta där, blir som i en ugn.

I kväll var jag med på fotbollsträning och trodde att jag skulle frysa men det blev tvärtom kan jag säga, blev riktigt varm på slutet så att jackan åkte av en stund. Finns ingen värre än att ha för mycket kläder på sig och börja svettas under dem, man känner sig ganska skitig efter ett tag.

Nu så

Jag var tvungen att själv ringa till kirurgen för att höra efter var den där kallelsen tagit vägen, man såg att 90 dagars gränsen gått så att nu fick jag i alla fall en tid för besök. Jag ska upp på måndag för en undersökning och då få höra hur det ligger till och när man ska skära i mig, ingen rolig tanke men är kanske det enda jag kan göra.

En tid nu som jag haft en del problem med min mage och jag vill bara ha det här gjort så jag kan leva normalt utan att tänka på när jag äter, vad jag äter och vart jag har en toalett.

Då man märker att saker rör på sig så känns det mycket lugnare men man måste ju säga att det är konstigt att det ska vara så svårt att få fram information om olika saker, tycker att man sitter och suger på det som andra bör få reda på.

Dålig stil

Byte av klubb blir det i innebandyn till hösten och vi har fått information... men inte all information som kan vara av vikt.

Man kan bara sucka då man fattar att det finns information som inte alls ges då man får den övriga informationen och som man kanske skulle velat haft med en gång. Jag är väldigt besviken på det här informationsflödet man har i det här laget, vissa får veta saker och andra får ingenting veta av någon anledning.

Inte tycker jag det börjar bra det här kan jag ju säga er, jag är en sådan person som vill ha all information med en gång för att då vet jag om det är bra eller inte bra. 

Det här med att stå i i fiket och driva in pengar för att lämna dem ifrån sig tycker jag inte alls är så bra, pengarna tillfaller inte laget utan det är klubben som tar dem och det ser jag inte som helst rätt.

Man märker att man som förälder ska göra mer och mer för att inte få någonting för det och till på köpet ska man betala allting på egen hand, inte får man några bidrag för att man håller på med idrott. Som alla vet så är ju ingenting gratis och det begär jag inte heller men man ska bara betala mer och mer för att man har barn som idrottar. Lite trött på att lätta på min plånbok är jag faktiskt och det har jag sagt flera gånger då jag inte tycker att det här är riktigt rätt alla gånger, man ger till och med grabben för liten tröja då man får dem gratis på en cup.

Nu måste man fan bli bättre på att informera om vad som sker och vad som gäller, jag har tröttnat ganska rejält och det kan ju bli så att jag hoppar över allting för att bara ligga hemma istället för att samverka annars.

Vilket försvar

Man får höra om det i TV, vi har inget försvar där uppe i det blå som kan stoppa fienden på grund av ren idioti.

När man skulle ta bort värnplikten så hade jag mina funderingar om vad man skulle försvara Sverige med om det försvann, man skulle satsa på yrkeskår... en kår som det visat sig vara ganska svårt att värva till.

Om man ska ha en yrkeskår så måste man kunna satsa en hel del stålar och sedan få in folk som inte gnäller om sin säkerhet i strid, dem har tagit jobbet just för att försvara andra.

Jag har gjort min värnplikt och inte tyckte jag att det var kul men jag fattade i alla fall varför jag gjorde den och i vilket syfte som jag hade den där munderingen på mig, nu verkar det som att vår militär inte riktigt förstått varför man har det där på sig.

Vilka r det vi ska försvara oss ifrån kanske ni frågar er men det är kanske inte svårt att fatta det heller om man bara kopplar ihop trådarna.

Ryssarna närmar sig och gör sina små lekar emot oss men nu tror jag ju inte att det bara är dem för det finns en annan sida som vill ha oss på sin sida.

Jag tror inte att det där kriget är så långt borta faktiskt, en dag smäller det och vi står där med byxorna nere, kanske fast i kvinnan så vi inte ens märker att fienden står i dörrhålet.

Det är vi vanliga svenskar som ska ställa oss i ledet för dem dr högre upp har redan stuckit.

Är det svenskarna vi försvarar eller? Det börjar ju bli ganska fattigt på svenskar om man säger så i det här landet och dem som finns vill ju inte försvara vem eller vad som helst eftersom man tröttnat på politiken som förs i det här landet, man glömmer bort svensken i många avseenden.

En som man säger att vi ska försvara är kungen men så vitt jag vet så har även han gjort sin militärtjänstgöring och fick en jävligt hög rang trots att han inte skulle ha det, men den mannen är en av dem första som flyr det här landet.

Nä, försvaret som vi har i det här landet är så botten så att om du slår av en skit så är allt borta, svensken har blivit en väldigt liten och feg varelse under dem senaste 20 åren.

I det här landet skriker vi bara om att allt är så rasistiskt så fort någon öppnar en mun om vad man tycker och tänker... om du säger du inte gillar muslimer så är du rasist men problemet är att man har sagt vad man tycker, vi har faktiskt åsiktsfrihet...

Blåsigt

Söndag igen... usch kan man ju bara säga för att i morgon har vi en ny måndag som betyder att man ska arbeta igen efter en ledig helg.

Frågan man kan ställa sig är ju varför måndag alltid ska vara en sådan dag som man bara vill avsky?

Ja, den här söndagen betydde att det var fotboll som skulle spelas av grabben på eftermiddagen och som vanligt ska man med och spana, jag är ingen fotbollsfantast men måste ju se grabbens matcher.

Det var ganska bra väder, uppehåll från regn men det blåste ju så fruktansvärt så det var mest som höst ute. Till en början var det okej att stå eller sitta där och titta på Blåsbo men efter en stund blev det riktigt kallt kan jag säga er, hade velat haft ett riktigt vindskydd med mig.

Så som jag tyckte så var det VIK som dominerade på planen men det ville sig inte riktigt med att få in bollen i målet, en rad skott på målet men som vakten tog.

Så gott som alla spelare spelade som dem skulle men visst fanns dem där vanliga som tappade sina positioner och inte lägger ned all kraft i sitt spelande, så är det alltid i fotboll.

Nä, det var en bra match trots allt och kanske hade det varit ännu bättre om det inte blåst som det gjorde.

Konfirmation över

Då var den här konfirmationen över och et ytterligare livsmärke har min dotter satt upp på sin livslinje om man kan säga så.

Från början var hon tveksam till att genomföra det här men efter att jag pratat med henne om att det kan vara ett sätt att skapa sig fler kontakter så tog hon sitt beslut.

Dagen började ganska tidigt för oss alla då det var saker som skulle ordnas men inte behövde man stressa ihjäl sig, en del stressar aldrig utan låter andra ta över den rollen. Fortfarande tycker jag det är märkligt att man inte kan planera lite bättre och på egen hand framför allt då det är någonting som ska ske.
Det finns alltid saker som går att planera bättre men det är svårt att göra det då man inte har alla med sig.

Hämta tårtor till bjudningen här hemma och sedan efter det ska det hämtas gäster som dottern ville skulle vara med på den här dagen. Bara dessa saker kan göra en lite stressad om den andra inte förstår vad man säger eller att man får säga samma sak flera gånger för att det ska gå in.
Nu hade vi tur att allt det här gick som smort och vi fick till och med lite tid över innan vi skulle till kyrkan.

Vad ska man egentligen säga om en konfirmation? Jag fick lite bilder på dottern på en av hennes milstolpar i livet och det känns bra så att det finns saker att titta på senare i hennes liv.
Själva kyrkan kan jag medge att den inte alls imponerade på mig riktigt, tycker kanske att det var mycket mindre än vad den gamla kyrkan var men den såldes för att bygga den här.

Jag är nöjd med den här dagen men viktigast av allting är att dottern är nöjd med sin dag.

Mycket att göra

Japp, en dag som en massa sakar skulle göras eller hinnas med. Vi ska inte tro att man kan göra allting på en och samma dag för det klarar vi aldrig av, bättre att planera över en längre tid vad som ska göras.

Man ska göra det mest akuta eller det som uppkommer så att vi inte mår dåligt av det i slutet.

För mig innebar den här dagen en tur ner till resebyrån för att betala vår resa under sommaren, mycket folk på torget men visade sig vara all världens mat där nere och det drog sig till en del. Jag var hungrig men då kommer mitt stora dilemma, svårt att bestämma vad jag skulle äta så jag hoppade över det hela. Det fick bli hårt bröd med skinka istället för att bli stadigare mat på kvällen.

Det sista för morgondagen skulle ordnas, handla konfirmationspresent och lägga upp en vettig planering för hur det ska gå till.

Var ju tvungen att ringa min mamma för att planera en tid för att hämtas ut hit till oss, visade sig att informationen som jag uppgav tidigare inte alls hade kommit fram som den skulle. Jag är så fascinerad över hur dålig kommunikation det är mellan människan, tiden för att prata med varandra lägger man ned på att sitta vid sina telefoner och SMS.

Ja, jag fick en hel del gjort i alla fall den här dagen och lite som jag inte alls hade räknat med att jag skulle göra heller.

Nu är bilen i alla fall upputsad och ren för vidare äventyr.

Jobbig dag

Sista dagen innan ledighet i tre dagar och det kändes skönt att veta. Dagen var lugn på morgonen men varm så det var det som störde mig lite, annars var det helt okej med det mesta till en början.

Det som störde mig mest är att jag har börjat få mycket ondare i min mage, det går som stötar i mig med jämna mellanrum på högra sidan av magen.

Tänkte att om jag äter lite så kommer det att försvinna, tro kan man alltid göra men i det här fallet så stämde det inte utan det bara fortsatte att smärta till. Vill inte alls att det ska bli någonting nu för det har jag inte tid med kan jag ju säga, snart semester men innan det en konfirmation och fotboll som jag ska vara med på så inte har jag tid med att min mage ska krångla.

Det blev lite jobbigt idag men bara för att min mage störde mig hela tiden och jag det var så att jag hade kunnat operera mig själv snart men det skulle se ut det.

Fortsätter det här så måste jag söka sjukvården för det här är inte bra, synd att man är som synden själv, vill inte vara till belastning utan söker bara om det är totalt olidligt.

Jag får göra på det vis som jag sade hemma, blir det inte bättre nästa vecka så måste jag ringa så jag blir kvitt den här smärtan för den äter verkligen upp mig.

Nu gäller det bara att inte stressa för att det blir bara värre ju mera jag stressar, tragiskt nog så upplever jag en inre stress av olika anledningar.