onsdag 19 juni 2013

Vara svårt

Varför är det så svårt att låta bli andras grejer?

Jag får göra som alla andra för att få mina saker och det är att jobba hederligt svettas för att kunna investera i det som jag verkligen vill ha men andra tycker att man inte ska få ha sina saker kvar, dem stjäl så som dem aldrig gjort förr.
Jag ska inte vara rasistisk men sanningen är den att då det flyttat hit flera av dem här som vi kallar för flyktingar så har stölderna ökat...

Vi på området har varit förskonade ifrån att bli av med våra cyklar men nu helt plötsligt så försvinner det cyklar som aldrig förr, tre stycken på bara en månad blir det och alla i samma huslänga faktiskt. Det spelar ingen roll att du sätter vajer eller låser fast dem i staketet, dem försvinner i alla fall och inget vettigt cykelförråd finns det på området.

Det här med cykelförråd kan man även det diskutera för att styrelsen anser att man inte behöver ha ett sådant så att alla kan få in sina cyklar, vi har ju förråd att ställa in dem i. Jag bara ställer frågan om hur man ska få in fyra cyklar i ett förråd som inte är mera än 1,70 brett och 2,5 meter djupt? Till på köpet ska det stå två moppar i detta så jag kan bara ställa frågan om hur man tänkt sig.
Jag tycker att om man betalar sextusen i månaden och är delägare så ska det finnas ett cykelförråd, kan andra få gratis mark så är det inga större krav jag har.

Jag finner inte riktigt någon mening i att hålla på att betala för saker som man inte använder och veta att mina pengar inte alls används till att jag får det bättre. Jag upplever bara att jag ska vara med och betala för att andra ska få en massa saker gratis och jag ska betala allting på egen hand, riktigt tjyvaktigt att man behandlar sina medlemmar på helt olika vis.

Om man ska stjäla stjäla från dem som har pengar, vad är vinningen med att stjäla från dem som inte har pengar för det ger ju inga pengar. Nu säger jag inte att man ska stjäla någonting men jag har lessnat på att behöva bo i ett tjyvsamhälle som detta.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar