Falsk omtänksamhet

Visst blir jag misstänksam då någon frågar mig hur jag mår, någon som inte varit så intresserad tidigare.

Vad vill man genom att personligen söka upp mig för att höra efter hur jag mår? Jag tror inte alls att det är för att fråga eller se hur jag mår utan det finns annat i bakgrunden...

 

Jag kan via min sida tala om hur jag mår men som sagt, jag gör ingen större reklam av sidan och kommer aldrig att göra det heller, om andra tycker sidan är bra så rekommenderar dem till sina bekanta och vidare.

Det är ju trots här som jag delar med mig av det som jag har att dela med mig av och visst kan jag tänka mig att det finns viss "skit" för er men det är viktigt för mig.

 

Att få skriva av mig är det bästa jag kan göra för att det gör att mycket av min ilska, besvikelse och hopp kommer fram, allt detta gör att jag blir en lugnare människa för att jag tror på det här med att samtal är nyttigt.

Samtal är inte nyttigt om det inte finns någon som lyssnar på det man säger och det är det som jag har varit utsatt för, känt att man inte alls har lyssnat på det som jag säger trots att det är viktigt.

 

Den här falska omtänksamheten kan jag vara utan för den hjälper inte mig med den strid som jag för emot mig själv för att bli den där starke som jag en gång i tiden varit. Visst vågar jag säga ifrån och tala om vad jag tycker om saker och ting fortfarande men jag vet att jag har den rätten på min sida och göra, varför ska jag tystas i hur jag mår.

Nu är jag på väg upp men kanske för att vissa orosmoment försvunnit av sig själv från min omgivning.

 

Om man brytt sig om på riktigt lite tidigare över hur jag verkligen mådde så kanske min situation sett ut helt annorlunda, jag säger kanske för man vet inte.

Jag har tagit steget framåt och det som jag kommer att lägga min koncentration på är att få vara med ett tag till för att få se mina barn kliva ut på planen igen och göra sina matcher, det är det som främst håller mig upp just nu.

 

Kortfattat kan man säga:

"En strid med mitt inre jag för, greppar i det som går att greppa i för att överleva det som söker mig i nattens sömn för att dra mig ned i träsket. Vakna blöt i svett och med ömma muskler är ingenting jag alltid vill göra, smärtor i kroppen efter vilda fajter är inte en människas önskan.

Att få se ljuset långt där borta, ett ljus som kan föra en framåt i tiden med ett hopp om en framtid där människan i ens närhet ska lyssna då någon talar om sin nöd."