Det värsta

Jag hade en jobbig natt i natt kan jag ju säga er, det som jag inte vill vara med om hände mitt i natten.

Jag vaknade av att det stack till i ryggen på mig och jag fick panik för jag hade min Alien-mask på mig för att jag skulle sova ordentligt, ja, man ser ut som ett monster i den anser ju jag men den fungerar.

Tillbaka till den bedrövliga natten jag hade, som sagt var kände jag hur det stack till i ryggen och jag vaknade med ett ryck, fick nästan panik för att nu visste jag att jag skulle vara tvungen att vara vaken ett tag för att få bort smärtan. Klockan 03.00 vaknar man i halv panik och vet inte riktigt vad man ska göra som första steg, får i mig Alvedon lika fort som en pundare skjuter i sig sitt gift, börjar promenera som en galning i lägenheten för att tänka på annat.

Det gör förbannat ont det som jag får i ryggen med jämna mellanrum och det är så att man skulle vilja hänga sig i närmaste träd för att bli av med smärtan. Det är någon nerv som lägger sig i kläm och jag vet inte riktigt vad det gör det för, en del säger att det är ischias men jag vet inte eftersom jag har haft det i så många år.

Det finns dem som säger att jag inte rör på mig tillräckligt men då vill jag ha en förklaring, då jag började få det här så jobbade jag på golvet och löpte som en idiot på jobbet, var inte still många minuter och gjorde likadant hemma, inte var jag en stillasittande person då inte!

Går fram och tillbaka och muttrar för mig själv att nu måste väl tabletterna verka eller måste jag hämta dem där starkare som jag har, dem som jag blir hög på som jag fick utskrivet för bråket jag fick? Helst vill jag inte alls ta mediciner men är jag tvungen så gör jag det.

Nä, jag skippar dem där starkare så får det väl göra ont som sjutton,,, jag ska ju jobba om några timmar och då måste jag vara klar i skallen.

Det tar en timme och sedan kan jag lägga mig igen men jag är ganska slut, benen gör ont av allt gående och det känns ganska obehagligt för jag känner inte det vänstra benet under mig, tur att jag får sova ett par timmar till.

Det här är det värsta som kan hända mig för jag blir helt slut efteråt och har svårt att vara människa efter ett sådant anfall, man kan säga att jag blir som en galning under anfallen av denna smärta.