Fågelperspektiv

Ja, det blev innebandy min innebandyfria lördag också men den här gången var det inte mina barn som spelade utan Rönnbys lag i 00 och 01 som spelade.

Jag har ingen tjej längre som spelar för Rönnby men jag vill gärna se några matcher som dem spelar så den här lördagen var det givet att vi skulle gå, mycket givande kan man se det hela.

Dem här två lagen är två helt olika lag kan man lugnt säga och det är för att man har arbetat med utveckling på helt olika vis, i det ena laget har man inte använt sig av disciplin utan allt har flutit fritt medan man i det andra laget har varit ganska strikta med hur det ska vara.

Vilket lag som är det bättre behöver jag ju inte säga för jag tror att alla förstår att man måste ha disciplin för att ett lag ska fungera med så många olika viljor men det kan bara finnas en vilja som vinner.

Rönnby emot Per-Ols i den första matchen och visst fungerade det bra ett tag, man stod emot men tappade greppet i det mesta efter tag och det är som att luften bara går ur dem då det blir motstånd. Det finns spelare som arbetar och arbetar för att få den där vinsten men vad spelar det för roll, alla arbetar inte lika mycket kan man ju säga.

Blir vansinnig av att se dem spelare som jag påpekat om inte ska finnas ute på planen ändå står där ute, står stilla och ser mest ut som en liten vilsen fågelunge. Vet inte var bollen är och undrar hur hon ska göra för att komma undan det hela...

Resultat, 0 - 3.

Det finns spelare som gjort sig ett rejält lyft men som varit ganska bortglömda då det finns andra som tagit mycket plats för att deras ego är större än hela lagets tillsammans, ett ego är bort så att säga.

Rönnby emot Arboga, en match som skiljer sig ifrån den tidigare kan man ju säga i allting. Farten här är tre gånger snabbare än i förra men så är det ett disciplinerat lag som finns där ute kan jag säga er. Man gör inte som man vill vid byten, ropas det ut att man ska byta så byter man också för finns ingen som helst anledning till att protestera.

Här ser vi ett gäng yngre tjejer som spelar för vinst varje gång men inte får det varje gång men det går bra för dem, snabbheten finns där i benen hela tiden och den där envisheten finns där i blickarna, dem ska vinna. Det som är tragiskt kanske är att man inte alltid kan vinna trots att man vill göra det, det kan bara finnas en som kan vinna i spelet varje gång.

Två stora ego finns med i detta lag som spelar emot Arboga men jag kan inte säga att dem märks speciellt mycket i det här laget som är snabbare än deras gamla kamrater, dem är inte längre "stjärnor" som dem tidigare fått höra, här är dem egentligen bara nollor som får visa vad dem egentligen kan.

Visst är jag lite grym i det jag säger men det är sant det jag säger, man är inte bättre bara för att man själv säger det och har fått ledarna att tycka det efter en jämförelse med andra spelare som inte tar det lika allvarligt.

Tragiskt var det nu att Rönnby förlorade med 2 - 8 men en del riktigt snygga räddningar av målvakten blev det som var ganska svåra att få tag i. Två av målen var riktiga skitmål på ren svenska.