Jaha, då var det dags igen för terror kan jag tänka mig. I natt klockan 02.30 så ringde det igen på ytterdörren svagt, precis som när man tappar greppet på knappen så det enbart kom en kort signal men tillräcklig för att väcka upp mig ur min sömn.
Kort efter signalen hörde jag hur det var någon som kände på dörrhandtaget och hjärtat stack iväg i ren ilska.
Snubblar upp ur sängen efter att ha slitit av mig masken för andningen som jag faktiskt fortfarande har på mig så mycket jag kan, ibland har jag den inte på grund av att den skaver lite granna.
Inte en lampa som jag tänder då jag hoppar upp men jag ser ingenting eller hör någon som springer iväg efter att ha skapat dessa ljud men behövs inte alls, jag anar mig till att jag vet vem som håller på igen.
Jag bjuder in till krig kan jag säga er för en dag så ger jag bara igen men just nu tänker jag inte agera utan det får komma ett par gånger till så jag har belägg för denna terror.
Att man blir trött efter att ha blivit väckt på ett sådant här sätt kanske man inte ens behöver nämna men jag kom i alla fall upp som jag skulle idag och iväg för att arbeta. Det gnagde lite inom mig att det här får fortsätta och det med styrelsens godkännande bara för att personen slickar rövar hit och dit för att få som hon ville eller för att dem ska tro att hon är så sjuk så hon inte är kapabel till detta, trots att hon erkände förra gången.
Kanske är det så, man kan anklaga mig för allting så som man gjorde då man sade att jag inte tystade ned min hund då den skällde..? Vänta ett tag, jag har ingen hund men ändå så var jag boven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar