Nästan igen

Jag höll på att göra det igen idag, glömma ta min medicin och jag fattar det inte. Jag vet att jag måste ta den för att må bra, ja, bättre i alla fall men jag vill helst inte ta den och kanske det som gör att jag glömmer bort den helt.

Jag är man och en man behöver inte ta medicin, det är i alla fall den synen vi har på män, en oövervinnelig ras på denna jord.

Väder har vi i alla fall kan man ju säga, växlar hit och dit så man inte riktigt vet hur man ska klä sig, får vara glad att det inte öser ner hela tiden utan solens glada ansikte skymtas ibland.

Nu ska jag inte klaga på vädret för visst är det så, vi har haft bra väder trots allt som talar om att nu ska vi snart få se naken hud... Då vet vi att det är riktig sommar.

Min dag kan man väl säga har varit bra, haft lagom mycket att göra trots att inte alla kunder varit hemma utan att jag kunde då ta ett kundbesök som var i stort behov efter ett par veckors nekande till besök. Jag kan inget annat än att vara nöjd över dem resultat som jag med kollega lyckats arbeta fram under våra två år tillsammans på arbetsplatsen.

Ytterligare en sak till som hände idag som kanske inte var så trevlig, mitt högra knä hoppade ur led då jag skulle kliva upp ur stolen på jobbet, höll på att ramla omkull men lyckades förhindra det. Den här gången var min kollega med och fick se det också och fick även höra då jag knäckte tillbaka det, gör ganska ont men inte lika illa som senast...

En bra dag kan man väl säga att det här var under hela dygnet ändå, man ska inte begära för mycket av någonting och det gäller även dagarna.