Under tystnad

Jag beslöt mig för att ha en dag under tystnad, ville helt enkelt inte prata för jag hade inte mycket att säga någon över huvud taget.

Det hela passade mig helt perfekt och det visade sig att man inte hade någonting att säga mig heller så låt det vara så, att få vara ifred från andras problem passar mig helt perfekt.

Vad jag gjorde under den här dagen då? Jag låg mest och sov för resonerade varför jag ska lägga ned så mycket tid på saker som ändå inte syns eller uppskattas utan bara känns som att det är ett förbannat slavarbete för att andra ska kunna läsa en VLT under tre timmars tid...

Om jag blev piggare av att sova så länge kan jag inte säga att jag blev men snacka om att det är skönt att få sova och inte bry mig om någonting som andra kan göra.

Jag valde efter igår att inte säga någonting för jag har inget att säga, lika lite som man har att säga mig så spelar ingen roll.

Kan låta lite konstigt kanske man tycker men jag har märkt på den senare tiden att det finns inget att säga mig för det är bara jobbigt att göra det, man gör i alla fall raka motsatsen till det jag säger så varför prata om det?

En dag under tystnad kanske göra att det finns mer att prata om men jag är ju tveksam om det räcker, det har gått för lång tid och kanske att skippa allt som heter att prata med varandra för att istället Bara bry sig om sig själv? 

Verkar i alla fall att det inte finns någonting att säga varandra... Kanske lika bra det för alltid jag som får mera att bekymra mig för.