Man säger att man ska fira sin födelsedag och även minnas dem som gör det, ja, jag blev mina 48 år idag men inte firade jag den speciellt för att fira min dag slutade jag med för många år sedan. Vad är det att fira att man blir ett år närmare pension och döden för?
Jag tar min dag som den kommer och är det någon som minns mig så får dem väl göra det, inget som är speciellt för varje dag så är det någon som fyller år och firar dem den så får dem göra det.
Jag har sagt att då jag blir 50 så ska jag fira det men gör det då på annan plats i landet eller världen, det är två år kvar så vi får se vad som sker den dagen då om två år.
Jag jobbade min dag för jag hade det på mitt schema men på kvällen så skulle vi väl i alla fall göra dagen uppmärksam och det gjorde vi genom att äta ute. Att äta ute en kväll alla fyra är speciellt för oss för att då sitter vi vid samma bord för en gång skull.
Inget märkvärdigt eller fint utan bara få den där biten med mat och en lite pratstund känns helt okej för min del.
Nu är min dag över och sedan om cirka en månad så har vi en ny födelsedag att fira och den är viktigare att fira eftersom det är min son som fyller. Vad den dagen betyder vet jag redan för att då kommer mina svärföräldrar att vilja fira den och samtidigt bjuda in dem två andra barnbarnen, dem som inte ens hälsat på sin mamma på två år för att dem inga pengar av henne får. Den dagen kommer jag faktiskt att försöka stoppa för alla band till dem vill jag stoppa.
Jag är bara glad att dessa svärföräldrar inte gratulerar mig för det skulle dem väl göra med en massa hot och kränkningar som dem brukar göra...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar